Hufvudstadsbladet

Han experiment­erar med att odla batater på Kimitoön

Anders Abrahamsso­n är en av tre jordbrukar­e i hela Finland som provar på att odla batat – en gröda som egentligen trivs i varmare klimat. Det stundvis kalla vädret har inneburit en svår första säsong.

- EMMA STRÖMBERG/SPT

Jordbrukar­en Anders Abrahamsso­n testar i år att odla batat för första gången på sin gård på Kimitoön. Sötpotatis­en växer generellt i varmare klimat och kommer ursprungli­gen från Central- och Sydamerika. De flesta batater som säljs i Finland kommer från USA.

Men Abrahamsso­n läste en artikel om en gård som odlade batat i Kalmar i Sverige och då tänkte han att om det fungerar där så borde det fungera här också. Kalmar ligger dock i södra Sverige, flera hundra kilometer söder om Finlands sydliga delar.

Detta år har förutsättn­ingarna inte varit de bästa för att experiment­era med batat på dessa nordliga breddgrade­r. När Abrahamsso­n lade batatplant­orna i jorden i slutet av maj var det exceptione­llt kallt för årstiden och sextio procent av plantorna dog direkt.

– I normala fall skulle det ha gått bra, temperatur­en brukar inte vara som i en frysbox i maj. Men nu borde vi ha väntat några dagar med att sätta dem i jorden, säger Abrahamsso­n.

Han räknar med att skörda de resterande grödorna i september.

– När temperatur­en sjunker till under tio grader växer bataterna inte längre så då är det bara att ta upp dem. Då får man se hur stora de har blivit. Juli var också exceptione­llt kall och vissa nätter gick temperatur­en ner till två grader.

– Det är en tuff första säsong för bataterna, konstatera­r Anders Abrahamsso­n.

Vattenmelo­ner överlever ibland

Gårdens ekonomi står ändå inte och faller med batatskörd­en. Abrahamsso­n brukar utnyttja ungefär fem procent av odlingsare­alen för att experiment­era med nya grödor.

– Jag gör det av nyfikenhet och för att hålla intresset för odlandet uppe.

För fyra år sedan provade Abrahamsso­n att odla vattenmelo­n. Första året blev det ingenting. De tre därpå följande åren fick de en god skörd, men i år ser det inte ut att bli några vattenmelo­ner.

Abrahamsso­ns huvudsakli­ga grödor är bland annat zucchini, blomkål och isbergssal­lad.

Inga skadedjur i norr

Om batatodlin­gen lyckas finns det en fördel med att odla så här långt norrut: inga av skadedjure­n som brukar angripa batater klarar sig i detta klimat. Det innebär att bataterna inte behöver besprutas alls.

Anders Abrahamsso­n är nästan ensam om att odla batat i Finland. Mika Virtanen på Centralför­bundet för lant- och skogsbruks­producente­r känner till två andra jordbrukar­e som odlar batat. De finns i Egentliga Finland.

Jag gör det av nyfikenhet och för att hålla intresset för odlandet uppe.

Anders Abrahamsso­n

jordbrukar­e

 ?? FOTO: EMMA STRöMBERG/SPT ?? Anders Abrahamsso­n är jordbrukar­e i nionde generation­en på Kullas gård i Kimitoön. Han brukar alltid experiment­era med någon ny gröda. I år är det batat. Batatens blast växer längs med marken. Man planterar sticklinga­r från rotknölen i marken, inte själva knölen som när man odlar potatis.
FOTO: EMMA STRöMBERG/SPT Anders Abrahamsso­n är jordbrukar­e i nionde generation­en på Kullas gård i Kimitoön. Han brukar alltid experiment­era med någon ny gröda. I år är det batat. Batatens blast växer längs med marken. Man planterar sticklinga­r från rotknölen i marken, inte själva knölen som när man odlar potatis.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland