Sjöspanarnas slitna plan står ofta på marken
Sjöspaningen önskar genast anslag för nya spaningsplan och ber om blygsamma 60 miljoner – bland försvarets miljardanskaffningar.
Flygplanen är gamla och står allt oftare på marken för tekniska fel och de har aldrig gått att tanka maximalt för att ha den räckvidd flygspanarna önskat. Nu vill Gränsbevakningen ha 60 miljoner för att köpa nya plan och pensionera de gamla Dornier 228:orna.
– Vi behöver få de här pengarna i budgeten för år 2021, annars försenas de nya planen och vi har dem inte 2026. säger brigadgeneral Jari Tolppanen vid Gränsbevakningen.
Vid det laget kommer sjöspaningens tvåmotoriga Dornier 228-plan att ha tjänstgjort i 30 år vid sin bas i Åbo sedan de levererades från Tyskland 1995. Men nu börjar de vara slut. Det blir allt dyrare att underhålla dem.
Men de har tjänstgjort väl i totalt 20 000 timmar i luften. Oljespaning hör till planets främsta uppgifter över våra skärgårdar. Under senare år har planen också deltagit i EU:s Frontex-operationer där man främst spanar efter migranter på Medelhavet.
Behöver mer tid i luften
Dorniernplanens spaningsteknik med sensorer, infrarödkamera och radar har uppdaterats 2013 och cockpiten har moderniserats 2017, men nu har ”November” och ”Oscar” har kommit till vägs ände.
– Det är range, räckvidd, vi behöver, säger gränsbevakare Kristian Johansson.
Med rötter på Houtskär har han avancerat från sjöbevakare på Ålands Enskär – ”med Finlands västligaste säng” – till att vara en av de två operatörer som förutom de två piloterna flyger bak vid monitorpulpeterna i Dornierns kabin.
Planet har nu tre till fem timmars räckvidd, men den tunga, ålderstigna instrumenteringen ombord gör att Dornier 228:an inte under ett vanligt rutinuppdrag ens kan starta fulltankad. Det man önskar sig nu är ett större plan.
– Till exempel för patientevakuering, säger major Kenneth Rosenqvist som ingår i MVX-teamet som ska rekommendera ett nytt flygplan.
Gränsbevakningens önskemål om ett anslag för två flygplan för 30 miljoner euro styck kommer mitt bland andra, massivt större investeringar i samma genre. Flygvapnet ska ha jaktplan för minst sju miljarder euro; marinen får nya fregatter för 1,3 miljarder.
Ingen koppling till jaktplanen
Närmare 20 leverantörer har hittills varit intresserade av att leverera de två nya sjöspaningsplanen. Flygbranschen spekulerar bland annat om den Airbus C-295 som det finländska flygvapnet använder som transportplan. Ett annat alternativ är en sjöspaningsvariant av de ATR 72-plan som används i vår civila inrikestrafik.
Projektchefen, kommodor Ari Laaksonen säger att sådana synergier väger in, men inte har avgörande betydelse.
Kenneth Rosenqvist, som också själv är Dornierpilot, säger att det också kan bli ett mindre jetplan i stället för Dorniern, som med sina 220 knops toppfart är ett relativt långsamt plan.
– Vi får ofta frågan om planet behöver kunna flyga lågt och långsamt för att vara ett bra spaningsplan. Men med dagens teknik har det inte längre så stor betydelse, säger han.
Det militära försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige kommer inte att spela in, tror MVX-teamet. I flygvapnets jaktplansupphandling har svenska Saab som ett slags bonus på sin offert på jaktplanet Gripen också lagt in två Saab Globaleyespaningsplan.
– De lämpar sig inte för de här behoven, säger Kenneth Rosenqvist.
Brigadgeneral Jari Tolppanen skakar också huvudet. De två sakerna har ingenting med varandra att göra, säger han.
Och så är det väl. Militära spaningsplan jagar missilbestyckade fiendeplan och involverar sig i elektronisk krigföring. Gränsbevakningens Dornier har på låg höjd spanat efter oljespill, alger, packis, sälar, fartyg och människor i sjönöd.
Drömjobb att spana över havet
Gränsbevakare Kristian Johansson har hunnit delta i utbyte med både estnisk och svensk gränsbevakning. Han säger att vardera är modernare utrustade än Gränsbevakningens två plan vid bevakningsflygdivisionen i Åbo.
I Sverige flyger Kustbevakningen större Dash 8-flygplan, som i civilversion är passagerarplan för omkring 50 passagerare.
En annan vanlig plantyp inom gränsbevakning är de tvåmotoriga King Air-plan som bland annat den estniska eller brittiska gränsbevakningen flyger. Kristian Johansson har flugit dem också men tyckte att planet som är lågvingat verkar svårjobbat med dålig sikt från planet.
– Det viktigaste instrumentet i spaningen är fortfarande våra ögon, säger han.
Att flyga och spana från luften är ett drömjobb. Det tycker Harriet Lönnqvist från Hangö som efter militärtjänstgöringen i Dragsvik 2008 blev gränsbevakare och nu har sina första tiotal träningstimmar ombord på planet bakom sig; bland dem en patrulltur upp längs hela östgränsen till Ivalo.
– Jag hoppas att jag aldrig blir pensionerad från det här jobbet!
Det viktigaste instrumentet i spaningen är fortfarande våra ögon.
Kristian Johansson
spaningsoperatör