Ekonomer förundras över att Finlands bnp inte störtdök
Finlands bnp sjönk med 3,2 procent under andra kvartalet, enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter. Att nedgången inte är större än så överraskar ekonomer, som ändå menar att siffran ännu kan komma att revideras.
Samtidigt som andra länder presenterar historiskt usla bnp-siffror verkar Finland ha kommit relativt lindrigt undan under våren och sommaren, om man ska tro de preliminära siffrorna.
Den säsongsjusterade bruttonationalprodukten sjönk med 3,2 procent under andra kvartalet jämfört med kvartalet innan, visar Statistikcentralens förskottsuppgifter. I årstakt, korrigerat för arbetsdagar, var nedgången 7,6 procent.
I juni var bnp 4,8 procent lägre än under samma månad i fjol.
Skepsis och förvåning
De förhållandevis goda siffrorna tas emot med både optimism och en dos skepsis av finska ekonomer. Till exempel skriver Danske Bank-ekonomen Jukka Appelqvist på Twitter att han inte riktigt vågar tro på siffrorna ännu.
OP:s chefsekonom Reijo Heiskanen uttrycker också försiktighet:
”Prognosmakarnas dilemma är nu om man ska lita på de här siffrorna”, skriver Heiskanen på Twitter.
Men även om siffrorna är preliminära ger de en fingervisning. Aktias chefsekonom Lasse Corin tycker att det finns flera positiva underliggande indikatorer på hur den finska ekonomin stått pall mot krisen.
– I mina ögon är siffrorna väldigt positiva. De är preliminära och man kan vänta sig revisioner, men det ser ändå ut som att vi har klarat oss mycket bättre än andra länder där bnp sjönk med 8–10 procent under andra kvartalet, säger Corin.
Corin listar flera tänkbara orsaker till att Finlands ekonomi hittills inte har drabbats så radikalt som många andra länder.
– Vi hade till exempel inga hårda restriktioner, handeln behövde inte stänga helt och hållet. En annan orsak är att vi har en digital ekonomi och att arbetstagarna i hög grad kunde fortsätta arbeta på distans, vilket har en inverkan på lönenivån.
Han ser ändå en risk för att värre bakslag kan presenteras i ett senare skede.
– Vår export är väldigt industribaserad, och påverkas av kriser med en viss fördröjning. Det kan hända att vi får se negativa överraskningar under hösten.
Hur stor vikt ska man tillskriva ett enskilt kvartal?
– Jag tycker nog att man kan lägga rätt stor vikt vid det. Resultatet är ändå mycket bättre än vi väntade oss, och det finns många positiva indikatorer på att konsumtionen och den inhemska handeln återhämtade sig snabbare än väntat. Men de slutgiltiga effekterna ser vi först då pandemin är över.
Sverige hade ju inte heller hårda restriktioner, men trots det rasade deras bnp med 8,6 procent. Vad kan skillnaden bero på?
– Det kan bland annat bero på att deras exportsektor drabbades hårt då fordonstillverkarna Volvo och Scania tvingades stänga sina fabriker helt och hållet. Man kan också tänka sig att det svårare virusläget i Sverige har haft konsekvenser för hur folk upplever situationen. De kan ha sparat mer i stället för att konsumera.
Övriga Europa drabbades hårdare
Även om Sverige och Danmark, som redovisade ett fall på 7,4 procent under fredagen, klarade sig sämre än Finland gör de nordiska länderna bra i från sig i ett europeiskt perspektiv.
I EU som helhet rasade bnp med 15 procent och i länder som Storbritannien och Spanien låg siffran kring 20 procent. En mer diversifierad industrisektor och ett mindre beroende av tjänste- och turismsektorerna är delar av förklaringen, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist till TT.
I mina ögon är siffrorna väldigt positiva. De är preliminära och man kan vänta sig revisioner, men det ser ändå ut som att vi har klarat oss mycket bättre än andra länder där bnp sjönk med 8–10 procent under andra kvartalet. Lasse Corin chefsekonom, Aktia
Han tror också att det spelar in att de nordiska länderna har kommit längre i digitaliseringen än många andra länder i Europa.
– Om någon vecka får vi in Norge. Då har vi sista pusselbiten för de nordiska länderna. Men det ser ut som de nordiska länderna har klarat sig bättre än övriga Europa, säger Bergqvist.
Samtidigt påpekar han, som många andra, att det är tidigt att göra jämförelser då de data som kommer nu ännu är att se som preliminär.
– Statistikbyråer världen över varnar för hur svårt det är att mäta vad som faktiskt händer i våra ekonomier. Vi vet inte vad slutfacit kommer att bli, säger Robert Bergqvist.
Inflationen steg
Samtidigt redovisar Statistikcentralen också att inflationen ökade till 0,6 procent i juli. Det kan jämföras med att den låg på noll i juni.
”Att inflationen steg något berodde bland annat på att cigaretter blev dyrare. Att cigaretter blev dyrare berodde närmast på att skatterna höjdes”, skriver Statistikcentralen.