Belarus
Tidspress kan leda till att arbetstagare upplever så kallad moraliskt betingad stress. Stressen uppstår när en arbetstagare är tvungen att utföra jobbet på ett sätt som inte sammanfaller med värderingar.
● Huvudstad: Minsk
● Invånarantal: 9,5 miljoner
● Officiella språk: belarusiska och ryska
● År 1991 blev Belarus självständigt. År 1994 valdes Aleksandr Lukasjenko till president. Han höll tre olika folkomröstningar 1995, 1996 och 2004. I dessa omröstningar beslöt man bland annat att låta Lukasjenko ställa upp för en tredje period, trots att grundlagen bara tillåter två presidentperioder.
● Lukasjenko (bilden) har systematiskt trakasserat oppositionen och falsifierat alla val. Efter presidentvalen 2006 och 2010 hölls stora demonstrationer mot valfusket. De skingrades med våld och oppositionens presidentkandidater misshandlades på öppen gata.
Du har alltid har drömt om att jobba med äldre människor. Hjälpa dem i livets slutfas. Få göra skillnad. Din passion är att skänka dem mening i en annars enslig tillvaro.
Så du pluggar i några år och blir klar. Men det som möter dig i jobbet är inte vad du förväntat dig. Du har femton minuter för att sköta allt och hinner knappt värma mat innan du ger dig av igen. Någon avbryter dig mitt i jobbet. Jag känner mig ensam, säger hen, men du hinner inte stanna upp för tio andra behöver din akuta hjälp.
Så med en enkel fras, ”så ja, så ja”, lämnar du rummet med en vetskap om att det du gör är fel, men att du är illa tvungen att fatta beslutet.
Den här gnagande, slitande känslan kan leda till något som kallas för moraliskt betingad stress. Det är en term myntad av Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke Högskola i Stockholm.
– Precis som vilken annan stressig situation finns det fyra kännetecken. Ett, det ställs höga krav på dig, på att lösa en uppgift. Två, du upplever att du inte har förmågan att lösa uppgiften. Tre, du har ingen att vända dig till för att få adekvat hjälp. Och fyra, du vet inte när det kommer vara över.
Stress har de flesta av oss upplevt, men vad är då moraliskt betingad stress?
– Man behöver inte göra det så svårt för sig. Moraliskt betingad stress är helt enkelt en typ av stress.
Irritation och ångest över läget
Den moraliskt betingade stressen kan ta sig olika uttryck. Du har svårt att somna, du känner dig matt på jobbet, ångesten sköljer över dig på söndagar. Du är irriterad, har svårt att koncentrera dig, har ont i magen, går kanske upp i vikt.
Du mår helt enkelt inte bra eftersom du känner dig tvingad att arbeta på ett sätt som inte sammanfaller med de värden du tycker att en person i din bransch ska ha.
Ett sätt för att slippa känna moraliskt betingad stress är att över huvud taget vara moraliskt kompetent, menar Tomas Brytting. Det sker i tre steg.
Det första är perception. Du uppfattar att en situation är moraliskt laddad. Grundläggande värden står på spel: gott och ont, liv och hälsa, skam, skuld, och så vidare. Och det är du som fattar beslutet. Vad är rätt, vad är fel?
– Här brister det ofta, inte minst i skandaler som till exempel affärsmän ibland hamnar i. Ofta visar det sig att de inte har fattat att de var ute i ett läge där etik och moral stod på spel. De körde på som vanligt bara.
Därför har de heller inte ägnat sig åt reflektion, som är det andra steget på vägen mot moralisk kompetens. Reflektionen handlar om att kunna formulera och värdera olika handlingsalternativ.
Det tredje steget är aktion, själva handlingen.
– Jag har vänt och vridit på läget,
men landar i att jag inte kan göra det jag vet att jag borde göra. Det kan ha olika anledningar, du saknar modet att fatta ett svårt beslut, eller också finns det ett grupptryck som styr dig i beslutet.
Ett exempel kan vara vårdpersonal som måste neka en patient vård, rätt och slätt för att det inte finns resurser. Din vetskap om att en patient verkligen behöver vård kan riva isär din moraliska ansvarskänsla och till slut sticka upp sitt huvud i form av konstant stress.
Större krav på arbetstagare i dag
Brytting pluggade själv ekonomi tidigare. Han var med och byggde upp Centrum för etik och ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och riktade sig tidigt in på spänningsfältet mellan etik och ekonomi. Den banan har han varit på i drygt fyrtio år. Han vet inte om den moraliskt betingade stressen ökat eller minskat, men helt klart är att jobben i dag kräver mer av oss. Den som förr sade ”jag är flygvärdinna” säger i dag ”jag ger resenärerna en god flygupplevelse”, vilket konnoterar en massa annat än bara att servera kaffe och be folk höja sätet inför landning.
– Samtidigt ser vi en rationaliseringstrend, där allt mer jobb ska utföras på kortare tid och av färre personer, så jag kan absolut tänka mig att stressen ökat.
I sitt eget jobb med studenterna på högskolan känner Tomas Brytting sällan moraliskt betingad stress.
– ”Stress” är att ta i, men i mitt extraknäck som föreläsare kan jag ana den. En lokal kulturförening eller församling ber mig hålla ett föredrag, de säger att de tyvärr inte kan betala arvode för det, men det skulle betyda massor för föreningens medlemmar. Vad ska jag svara på det? Vill jag vara med i ett meningsfullt sammanhang eller bli en sådan som bara trissar upp arvodet, och vill tjäna pengar?
Han pekar ut just vården som särskilt drabbad av moraliskt betingad stress. Men han nämner med lätthet fler exempel.
– Ta ditt jobb, säger han till HBL:s journalist.
– Du kanske pratar med tio–femton människor varje dag. Då kan du knappast engagera dig känslomässigt i dem alla. Du behöver inslag av empati för att skildra det som pågår, men om du stannar upp och lyssnar djupt på alla människor du är i kontakt med, då kan du inte sköta ditt jobb i längden.
Medan journalisten kan ha nytta av att från och till dra fram empati, är det ett fundamentalt arbetsredskap för psykologer och terapeuter.
– De moraliska förebilderna är helt enkelt olika beroende på yrke. Det är inget konstigt med det, det betyder inte att den ena är mer förträfflig än den andra, bara att de dygder som kännetecknar en god yrkesmänniska varierar.
Risk för utmattning
Tätt sammankopplat med den moraliska stressen är känslan av skuld. Skulden är en väckarklocka som påminner om att man inte lever efter sina egna ideal, menar Tomas Brytting, och går tillbaka till den påhittade närvårdaren i inledningen.
– Många som jobbar inom hemtjänsten är överbelastade. De har bara lite tid för att värma mat, även om de vet att de skulle behöva sitta några timmar för att prata med de boende. Ändå behöver de gå hem utan att känna skuld över det de gjort.
Om känslan av skuld drabbar närvårdaren för det hen måste göra, är risken för utmattning överhängande.
Tomas Brytting har egentligen inga konkreta tips för den som känner moraliskt betingad stress. Men hela området är omgärdat av psykologiska copingmekanismer, som gör att stressen lindrar för stunden.
En sådan mekanism är önsketänkande, att föreställa sig något som mindre allvarligt än det egentligen är. En annan är förträngning: Man stöter ifrån sig den moraliska konflikten. Men det håller inte i längden. – En som förtränger känslan av otillräcklighet kommer i längden få rent fysiska symtom. Man blir sjuk.
Den yrkesroll man går in i kan erbjuda skydd mot den moraliska stressen. Därför är det naturligt att den som är ny på jobbet tittar runt på sina kollegor. Vad är normal engagemangsnivå? Hur klarar de av att gå vidare efter jobbiga beslut? Vem tyr de sig till med svåra tankar om mening och frihet?
– Grupptrycket är på gott och ont. Att göra som alla andra är en dålig ursäkt men en klok och entusiastisk omgivning kan få oss att verkligen uträtta stordåd.
❞ Vi ser en rationaliseringstrend, där allt mer jobb ska utföras på kortare tid och av färre personer, så jag kan absolut tänka mig att stressen ökat.
Tomas Brytting professor i organisationsteknik