Maria Jotuni jagar kvinnolivets existentiella frågor i miniatyr
Teatteri Jurkkas iscensättning av ikonen Maria Jotuni är en försiktig, tydlig och intim bild av ett lyskraftigt och olyckligt men rikt kvinnoliv där två män anger tonen – en högljudd make och en saktmodig älskare. teateR
Marian sydän (Marias hjärta)
Manus: Kirsti Valve. regi: Antti Korhonen och Helena Kallio. Musik, komposition och arrangemang: Antti Korhonen. på scenen: Kirsti Valve, Antti Korhonen och Jouko puolanto. premiär på teatteri Jurkka 13.8.
Författaren Maria Jotuni (1880– 1943) är en av förgrundsgestalterna i den finländska kvinnosaksrörelsen. Hennes motsägelsefulla men samtidigt paradoxalt följdriktiga liv är därför som gjort att göra drama av – Jotuni skrev också själv för scenen. Hennes noveller är som dunkelt glimrande pärlor och den postumt utgivna äktenskapsromanen Huojuva talo (Ett vajande hus) var ett bombnedslag på sin tid. Inget nytt under stjärnorna?
När Kirsti Valve nu tagit sig an Jotunis liv för Teater Jurkka har hon skrivit ett manus med lätt handgrepp och hon har ett följsamt stöd av Antti Korhonens kompositioner. Korhonen tar avstamp i jazzigt glättiga toner och också den nationella musikskatten som går i melankolisk moll: Aleksis Kivi, Joel Lehtonen.
Framför ögonen har vi ett triangeldrama i sino prydno: Maria Jotuni återhållsamt och uttrycksfullt gestaltad av Kirsti Valve, den reslige Jouko Puolanto som maken och litteraturvetaren Viljo Tarkiainen och Antti Korhonen som författaren och älskaren Joel Lehtonen.
Vem anger tonen?
Vem var Maria Jotuni, vad tänkte och kände hon och hur gick turerna bakom teaterkulisserna och hemmets gardiner? Utifrån sett ger Tarkiainen sitt fulla stöd till sin hustru, han står bakom henne och tar hand om sönerna på sommarvistet medan Jotuni sitter och skriver i Helsingfors. Däremellan slår han henne och drar sig inte för att skända deras skatt, stunderna bland smultronen.
Han ångrar sig – tills han slutligen befriar henne från äktenskapslöftet, som han uttrycker det. Jotuni tar sin tillflykt till en saktmodig Joel Lehtonen. Lehtonen är Jotunis musa medan Tarkiainen står för det rationella förståndet. Samtidigt är det också tvärtom: den känslosamma, ofta lågmälda musiken är en bättre följeslagare för Jotuni än Tarkiainens våldsamma känslokast.
Vart tittar Korhonen när Puolanto tornar upp sig? Varför skruvar Jotuni-Valve upp sig, vill hon få i gång maken?
Korhonens och Helena Kallios regi har en enkelhet som känns självklar, rakt på sak, i den här komplicerade och verklighetstrogna gestaltningen av ett äktenskap och författarskap.
Marian sydän spelas på Teatteri Jurkka 13-15.8