Guldruschen tappar sin glans
Efter guldruschen följer baksmälla. När ska småspararen lära sig att spekulativ eufori åtföljs av gråt och tandagnisslan?
Guld symboliserar beständighet och värde. Placerare betraktar tillgången som ”säker”, en tillflyktsort i kristider. Nu har den förnämsta bland metaller blivit för dyr, för snabbt. Samtidigt har börsen tokrusat, trots global pandemi, skenande arbetslöshet och bnp-ras. Spekulationsdjävulen har satt sina klor också i ädelmetaller, och fåtalet skeptiker bland placerarna darrar på manschetterna.
Den primära drivkraften bakom det makalösa rallyt är en orgie av offentliga stimulansåtgärder utlösta av coronakrisen. Receptet liknar en gammaldags martini: två delar spekulation, en del inflationsoro, garnerat med oliv eller citronskal. Inom råvaruhandel utgör runda tal en psykologisk gräns. Guldpriset krossade i veckan magiska 2 000 dollar per uns, men vek sen ner igen.
Inflationsoron är befogad: centralbankerna vräker på som aldrig förr. Under normala omständigheter är nytryckta pengar inflationsdrivande. Spekulerande guldentusiaster har hoppat på tåget, inte minst genom ETF:er och den amerikanska småspararplattformen Robin Hood. Då en armé av bettingkapitalister hittar aktiemarknaden skapas en ny, vulgär dynamik, bekant ur reality-tv.
Förut förekom sportvadslagning i ljusskygga lokaler. Verksamheten var smutsigt sensuell och skambelagd. Nu kan vem som helst spela online, i realtid, dygnet runt. Antalet spelmoment får knappt plats i sportbilagornas voluptuösa resultattabeller. Sen förstörde covid-19 sportkalaset och stängde casinon i Las Vegas. Påhejad av onlinemannekänger tog mången spelsugen amatör sin tillflykt till finansmarknaden. Kärlek vid första ögonkastet!
Samtidigt liknar finansvärldens koppling till realekonomin alltmer ett dåligt skämt. Världen skvalpar omkring i digitalt frambesvärjda pengar. Redan innan covid-19 rådde ett överskott av likviditet, alltså kapital som måste sättas i arbete eller parkeras. Räntorna på statspapper har under sommaren noterat nya lägstanivåer på löpande band. Då alternativet är negativ avkastning tilltar guldets glans.
Det ofinansierade skuldberget växer. Placerarna letar med ljus och lykta efter safe havens, trygga förvaringsplatser. Förtroendet för pengar kan på sikt urholkas. Valutorna liknar ett korrupt instrument som fega politiker våldfört sig på i mer än tio år genom konstgjord monetär och finansiell andning. Samtidigt är guldet ickeproduktivt. Trots sin magiska glans har metallen begränsat bruksvärde och avkastar ingenting. Guldruschen handlar alltså om ren och skär psykologi, förstärkt av explosivt nitrometan, bekant från dragracing.
Den simplaste sortens spekulant brukar drivas av FOMO, fear of missing out. Jakten efter det för ögonblicket häftiga, en malande oro över att inte vara med när något riktigt spännande händer. Samtidigt upprepar dussinplaceraren mantrat TINA, there is no alternative. Men dagens finansmarknad liknar alltmer TINE, there is no escape. Börsen är dopad, vi står på gränsen till planekonomi medan beslutsfattarna ständigt skjuter upp problemen lite till. Mången trendaktie liknar en lottsedel, värderingsnivåerna på flera håll är riggade, själva grundbulten i marknadsekonomin – långsiktigt arbete och innovation – saknas. Då grundantagandet om gratis pengar och låga räntor i all oändlighet förhärskar drabbas den rationelle, som förbereder sig på att bita i det sura äpplet och betala notan, av stryk från alla håll.
Men finansmarknaden är inte ett casino. I dagens berusade marknadsmiljö placerar både amatörer och proffs i själva börskurserna, i kortsiktiga trender, i stället för att kritiskt utvärdera bolag och affärsidéer. I detta lämmeltåg glömmer majoriteten bort realekonomin, även om man genomskådar bluffen, helt enkelt eftersom det lönar sig.
Inte ens Alexander Lukas segersvit är osviklig, ingen kan i förlängningen trotsa oddsen eller tyngdkraften. Efter guldruschen följer grå tristess. Motrörelsen till det ängsliga, daytradande FOMO heter JOMO, joy of missing out. Ett kravlöst processande, i lugn och ro. En strategi värd mer än sin vikt i guld.