Var femte fick sämre köpkraft
76 000 fortfarande permitterade
En femtedel av finländarna upplevde att deras möjligheter att konsumera försvagades i och med coronapandemin. Det framkommer i en färsk enkätundersökning som HBL har låtit göra.
En av de många finländare som förlorade sin inkomst är Kaj Svenskberg, som permitterades från sitt jobb på Baltic Princess i april. Trots att hans ekonomi försämrades är han nöjd med sättet som det finska samhället skötte situationen på.
Våren var ekonomiskt tuff för många finländare, då permitteringarna sköt i höjden och företagare inom vitt skilda branscher förlorade sina kunder. Nästan 20 procent av finländarna uppger att pandemin ledde till att de inte kunde konsumera lika mycket som tidigare.
Det här framkommer i en enkätundersökning som HBL har låtit göra tillsammans med tidningarna Maaseudun Tulevaisuus och Verkkouutiset.
Åbobon Kaj Svenskberg hör till dem vars inkomst ströps i samband med pandemin, då han tillsammans med de andra anställda vid tax free-affären på Tallink Siljas passagerarfartyg Baltic Princess fick lämna sitt jobb tillfälligt i april.
– Nog kom det som en chock, även om jag har förståelse för att rederiet var tvunget att göra så här, med sina höga personalkostnader. Effekterna av viruset började också märkas ett bra tag innan permitteringen. Passagerarna blev färre och färre och till slut var det bara lastbilschaufförer som åkte med båten.
Svenskberg blev permitterad samtidigt som permitteringsvågen nådde sin topp, då antalet inledda permitteringsperioder som mest översteg 50 000.
Sedan dess har permitteringarna gått neråt vecka för vecka. Enligt den senaste statistiken är cirka 76 000 permitterade fortsättningsvis anmälda som arbetslösa.
Det är fortfarande inte i närheten av så mycket folk på båtarna som det var tidigare, och då borde det ändå vara full ruljangs den här tiden. Hösten känns väldigt osäker, då september och oktober vanligtvis är lågsäsong. Kaj Svenskberg
Antalet övriga arbetslösa arbetssökande uppgick till 295 000 vid samma tidpunkt.
Upplevde våren
Den två månader långa permitteringsperioden blev Svenskbergs första under hans drygt 30-åriga karriär på båten. Det innebar stora omställningar från de vanliga rutinerna, då han jobbar veckavecka och tillbringar en stor del av tiden till sjöss.
– Det är sällan jag är i land så här länge. Det blev första gången på 30 år som jag fick uppleva våren på riktigt och då naturen förändras varje dag, säger Svenskberg, som beskriver sig som en naturmänniska som tillbringade stora delar av den lediga tiden på stugan i skärgården.
Permitteringen innebar också att hans möjligheter att konsumera blev kringskurna.
– Det är tråkigt, för man borde stödja ekonomin och de finska företagen just nu.
Samtidigt har det inte gått någon direkt nöd på honom. Under våren fanns det ändå inget att göra eller lägga pengar på, säger han.
– Man kunde inte ens gå ut och ta en kopp kaffe, eller hälsa på sin gamla mamma för den delen.
Samhället skötte situationen bra
Som många andra finländare utnyttjade Svenskberg bankens erbjudande om avgiftsfri amorteringsfrihet, vilket lättade på kostnadsnivån. Via arbetslöshetskassan beviljades han också understöd för permitteringsperioden.
Processerna beskriver han som smidiga och ansökningarna gick igenom på bara några dagar.
– Det här var en ny situation för alla, men jag tycker att det finska samhället har skött krisen bra, säger Svenskberg och gör en jämförelse med 90-talets recession:
– Då var det snarare tvärtom, privatpersoner gick i personlig konkurs i brist på stöd.
Tillbaka i juni
I och med att Svenskberg är en av dem som jobbat längst på butikssidan var han en av dem som först fick återvända då Baltic Princess började återgå till normal trafik.
Under coronavåren tjänstgjor
de färjan, som annars är välfrekventerad av studentgäng och festfolk, som fraktfartyg. Under tiden skötte anställda med andra uppgifter om försäljningen.
– Just nu är ungefär hälften av besättningen tillbaka. Jag är trots allt lyckligt lottad. Det finns anställda som fortfarande är permitterade, och man får bara hoppas att de också klarar sig någorlunda.
Svenskberg är ändå bekymrad inför hösten och den omdiskuterade andra vågen. Inte bara på grund av viruset i sig utan också ur ett privatekonomiskt perspektiv.
– Det är fortfarande inte i närheten av så mycket folk på båtarna som det var tidigare, och då borde det ändå vara full ruljangs den här tiden. Hösten känns väldigt osäker, då september och oktober vanligtvis är lågsäsong.
Medelklassen påverkas mest
Enligt enkätundersökningen är det medelinkomsttagarna som påverkats mest av ekonomins kräftgång, låt vara att skillnaderna är marginella. De svarande är indelade i fem kategorier enligt lönenivå. I de mittersta klasserna, med en årsinkomst mellan 20 000 och 50 000, säger strax över en femtedel att de inte har kunnat konsumera lika mycket som tidigare.
I den högsta inkomstkategorin är det föga förvånande få som har påverkats negativt. Bara lite mer än var tionde av dem som tjänar över 85 000 säger att de kan konsumera mindre, och lika många uppger tvärtom att de nu haft mer pengar för konsumtion.
I den lägsta inkomstklassen är andelen vars konsumtionsmöjligheter har försämrats ungefär 18 procent.
Små skillnader mellan könen
Vad gäller andelen som har drabbats negativt av coronakrisen är skillnaderna mellan könen små. Om man däremot ser på de som har gynnats av den finns det en svag övervikt till männens fördel.
Ungefär sju procent av männen har kunnat konsumera mer, jämfört med fyra procent av kvinnorna.
Också i fråga om sparbeteende kan man notera skillnader i form av en större intern variation bland männen än bland kvinnorna. I gruppen manliga svarande finns fler både av dem som har kunnat spara mer och av dem som har kunnat spara mindre.