Åter­hämt­nings­fon­den räd­dar in­te Eu­ro­pa

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt - K-G BACKHOLM Helsing­fors

EU Al­la kän­ner till ut­tryc­ket ”Om du är skyl­dig ban­ken 100 000 eu­ro är det ditt pro­blem, men om du är skyl­dig 100 mil­jo­ner eu­ro är det ban­kens pro­blem” – en besk san­ning i da­gens Eu­ro­pa.

Ita­li­en ha­de i bör­jan av 2020 skul­der om 2 400 mil­jar­der eu­ro. I slu­tet av det­ta år upp­skat­tas de va­ra 2 600 mil­jar­der el­ler cir­ka 155 pro­cent av bnp, och i slu­tet av näs­ta år 2 700 mil­jar­der. Rän­teut­gif­ter­na över­skri­der 50 mil­jar­der per år och Ita­li­ens bud­get är in­ne­va­ran­de år un­der­fi­nan­si­e­rad med 11 pro­cent.

I sep­tem­ber, ok­to­ber och no­vem­ber för­fal­ler sam­man­lagt 120 mil­jar­der ob­li­ga­tio­ner till be­tal­ning. Mång­en har frå­gat sig hur Ita­li­en ska kla­ra av des­sa för­fal­lan­de be­tal­ning­ar utan ”bail out”, det vill sä­ga stöd från ESM-fon­den. Utan Eu­ro­pe­is­ka central­ban­kens mas­si­va stöd och löf­ten från öv­ri­ga eu­ro­län­der skul­le Ita­li­ens ob­li­ga­tio­ner klas­sas som skrä­pob­li­ga­tio­ner och he­la eu­ro­zo­nen skul­le kri­sa.

Ita­li­en är sålun­da i dag en zom­bi­estat som över­le­ver eko­no­miskt tack va­re stödåt­gär­der. Åter­hämt­nings­fon­den kom till av den or­sa­ken att öv­ri­ga EU-med­lem­mar an­såg att det blir bil­li­ga­re att stö­da Ita­li­en än att lå­ta lan­det in­stäl­la be­tal­ning­ar­na och där­med kri­sa eu­ron.

Ex­em­pel­vis Tyskland, som i många år mot­satt sig en ge­men­sam fond, änd­ra­de sig först i april i år och gjor­de en ko­vänd­ning in­för kal­la fak­ta. Tyskland har ju haft enorm nyt­ta av eu­ron i mot­sats till vis­sa and­ra län­der, ef­tersom man kun­nat ha ett stort ex­por­tö­ver­skott utan att va­lu­tan för­stärkts.

Om Ita­li­en in­ställ­de be­tal­ning­ar­na och eu­ron skul­le kol­lap­sa, skul­le dess­utom bland an­nat tys­ka central­ban­kens ford­ring­ar, 1 000 mil­jar­der eu­ro när­mast på ita­li­ens­ka och spans­ka central­ban­ker­na, för­fal­la till be­tal­ning med sto­ra kre­dit­för­lus­ter som följd.

Öv­ri­ga Eu­ro­pa är sålun­da helt be­ro­en­de av Ita­li­en och be­hö­ver in­te för­vå­na sig över att lan­det lyc­ka­des ut­pres­sa det störs­ta bi­dra­get om cir­ka 80 mil­jar­der eu­ro via åter­hämt­nings­fon­den. Eu­ro­pa får nu dan­sa ef­ter Ita­li­ens pi­pa.

Den pri­va­ta för­mö­gen­he­ten i Ita­li­en upp­går till fy­ra gång­er bnp och lan­det har sto­ra re­ser­ver och dess skat­te­be­ta­la­re är i me­del­tal klart ri­ka­re än ex­em­pel­vis Fin­lands och Sve­ri­ges.

Var­för sät­ter då in­te Brys­sel ita­li­ens­ka skat­te­be­ta­la­re att be­ta­la si­na eg­na un­der­skott? Det­ta skul­le le­da till en re­ge­rings­kris i lan­det och eu­rokris, så and­ra län­der får snällt be­ta­la. Så är det att va­ra med i va­lu­tau­ni­o­nen.

Många län­der in­om eu­ro­zo­nen kan in­te nu­me­ra fi­nan­si­e­ra un­der­skot­ten med nya lån på grund av att kre­ditvär­dig­he­ten då för­säm­ras. Där­för är man tvung­en att fort­sät­ta att stö­da des­sa län­der i fram­ti­den, vil­ket kom­mer att va­ra tungt för bland an­nat Fin­land och le­da till nya gräl in­om va­lu­tau­ni­o­nen. Först Gre­kland, nu Ita­li­en och Spa­ni­en.

Eu­ro­zo­nens störs­ta pro­blem är dock till­väx­ten el­ler av­sak­na­den av till­växt. De se­nas­te tio åren har eu­ro­zo­nen haft den glo­balt sett säms­ta till­väx­ten. En svag el­ler obe­fint­lig till­växt le­der all­tid till po­li­tis­ka för­veck­ling­ar. Ty­värr är den sva­ga till­väx­ten be­ro­en­de på eu­ro­zo­nens kon­struk­tion vil­ken krä­ver ned­skär­ning­ar för att fun­ge­ra och ned­skär­ning­ar ska­par ing­en till­växt. Den eko­no­mis­ka ve­ten­ska­pen kän­ner in­te till fall där en in­re de­val­ve­ring el­ler ned­skär­ning­ar va­rit lyc­ka­de.

Åter­hämt­nings­fon­den är all­de­les för li­ten och kom­mer för­sent, 2021–2023, för att lyf­ta Eu­ro­pa. Jäm­för med de 2 200 mil­jar­der eu­ro som re­ge­ring­ar­na i EU stött si­na eko­no­mi­er med ef­ter co­ro­nakri­sen, och de 1 350 mil­jar­der som ECB det­ta år avi­se­rat för ob­li­ga­tions­köp och av vil­ka näs­tan 500 mil­jar­der re­dan re­a­li­se­rats. Åter­hämt­nings­fon­den är när­mast till för att räd­da eu­ron, vil­ket bland an­nat det fak­tum att ar­bets­lös­hets­siff­ror­na fö­re pan­de­min var av­gö­ran­de för för­del­ning­en av bi­dra­gen vi­sar. Kan Fin­land bry­ta sin eko­no­mis­ka ned­gång som med­lem av den stän­digt kri­san­de va­lu­tau­ni­o­nen är en frå­ga en an­sva­rigt tän­kan­de stats­led­ning se­dan länge bor­de ha ställt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.