Direktör Trump och hans cirkus
Med gediget grävande reportage målar författarna upp en bild som ter sig bekant för dem som följer med amerikansk politik: en okunnig, temperamentsfull president som värdesätter lojalitet och sin personliga vinst framom allt annat.
FACKLITTERATUR
Philip Rucker & Carol Leonnig,
Minä Yksin: Donald Trump ja Valkoisen talon hullut päivät Otava, 2020
Showen fortsätter ännu. Så lyder namnet på det sista kapitlet i Washington Post-journalisterna Philip Rucker och Carol Leonnigs opus kring Förenta staternas president. Showen, i detta sammanhang, är inget mindre än politik i de högsta salarna i landet. Sedan länge har amerikansk politik lockat publik runtom världen som underhållning med snabba svängar, vilda anklagelser och saftiga skandaler.
Ingen representerar dock denna uppfattning av politik som underhållning bättre än Donald Trump. Med erfarenhet från både tabloidpressen och dokusåpor fängslar presidenten publiken med en politik som fokuserar på dramatik och personlighet framom lagstiftning och ledning. Trumps förmåga att locka till sig strålkastarna och tv-kamerorna dominerar amerikansk politik. Genom att anamma en stil som mediapersonligheter på högern utvecklat under de senaste decennierna, framstår Trump närmast som en cirkusdirektör som utlovar spänning och nöje.
Men vem vill egentligen spendera fyra år på cirkus, vem orkar med fyra år fyllda av kaos? Show och kaos är benämningar som kastas runt då det gäller Trump – med de vaga termerna syftas ofta på det ymnighetshorn av lögner, inkompetens, maktmissbruk och illvilja som präglat presidentens tid i Vita huset.
De prisbelönta journalisterna Philip Rucker och Carol Leonnig sällar sig med Minä Yksin (eng. originaltitlen A Very Stable Genius) till de otaliga böcker som försöker ge läsarna en insikt i Donald Trump och dennes Vita hus genom att dokumentera stämningen och vändningarna inom administrationen.
Med gediget grävande reportage målar duon upp en bild som ter sig bekant för dem som följer med amerikansk politik: en okunnig, temperamentsfull president som värdesätter lojalitet och sin personliga vinst framom allt annat och med hjälp av ja-sägare utmanar såväl landets lagar som demokratiska traditioner.
Demokratiska utmaningar
Förtjänstfullt rapporterar Rucker och Leonnig om de olika svängarna kring de heta potatisarna som administrationen jonglerat under de senaste åren, inklusive turerna kring Nordkorea och den så kallade Mueller-utredningen gällande rysk inblandning i presidentvalet.
Även om boken innehåller en del avslöjanden är dess främsta styrka författarnas förmåga att väva ihop ett omfattande material, som till stora delar är bekant för läsaren, till ett sammanhängande narrativ. En röd tråd genom boken är utmaningarna för den demokratiska processen som Donald Trump utgör.
Till skillnad från flertalet böcker om administrationen, exempelvis Michael Wolffs Fire and Fury eller John Boltons nyutgivna The Room Where it Happened, lyckas denna balansera mellan ett fängslande tempo och avslöjande detaljer. Författarna är noga med källorna, undviker spekulativa utvikningar och har en avundsvärd insikt i utvecklingen i Washington.
Den kritiska ton som presenteras i boken, författarna drar sig inte för att beskriva administrationen överlag och presidenten i synnerhet som inkompetent, är befogad och härstammar ofta från de som jobbat närmast med presidenten. Utrikesminister Rex Tillerson beskrev presidenten som en idiot, republikanen Chris Christie kallade de ledande inom administrationen för knäppa, förre kommunikationschefen i Vita huset Anthony Scaramucci konstaterade att presidenten ljuger så öronen fladdrar.
Alltigenom boken framställer källor från och runtom administrationen landets ledning som oförmögen och ointresserad av att leda landet. Under Donald Trump handlar allting om Donald Trump. Efter fyra år med fokus på Donald Trump, och efter knappa 500 sidor av Rucker och Leonnig, kvarstår en känsla av utmattning. Som om man följt en cirkus i fyra år utan uppehåll.