President Lukasjenko öppnar för nyval
Säkerhetsexpert: Rysk invasion av Belarus ett realistiskt scenario
Efter att ha blivit utbuad av fabriksarbetare i Minsk, meddelade Belarus president Aleksandr Lukasjenko att han går med på nyval. Beskedet gäller både parlamentet och presidentposten. Men han kräver att Belarus först godkänner en ny grundlag.
Under demonstrationerna har oron för vad Ryssland tänker göra åt situationen i grannlandet vuxit. Enligt ryska säkerhetsexperten Pavel Felgenhauer finns det rätt stor risk för att Ryssland invaderar Belarus.
– Belarus är ännu viktigare ur säkerhetspolitisk synvinkel än Krim, det är vår västra flank. Blir Belarus en del av väst är det casus belli [latin för ”krigsorsak”] för den ryska statsledningen, säger Felgenhauer.
Finlands utrikesminister Pekka Haavistos ministerkolleger i de baltiska länderna och Polen oroar sig för att utvecklingen i Belarus ska leda till ytterligare ett blodbad i regionen, om protesterna mot resultatet i presidentvalet fortsätter.
Må de hata mig, blott de frukta.” Orden har ofta tillskrivits Caligula, den romerske kejsaren vars skräckvälde och despotism har gått till historien. Nu går denna kravallpolisens filosofi igen hos Lukasjenko, envåldshärskare i Belarus. Torsten Fagerholm i dagens ledare
Om Ryssland ska invadera behövs en konkret orsak, vilken som helst. En trigger. Invasionen skulle gå snabbt. Den belarusiska armén är inte särskilt stark, eftersom Lukasjenko inte har satsat särskilt mycket på armén. Pavel Felgenhauer Rysk säkerhetsexpert
Belarus trängda president Aleksandr Lukasjenko går med på nyval. Men först vill han ha en ny grundlag. Samtidigt växer oron för att Ryssland ska invadera, precis som man gjorde i Ukraina 2014. Det är ett fullt realistiskt scenario, säger den ryska säkerhetsexperten Pavel Felgenhauer till HBL.
– Det blir nyval över min döda kropp, sade Aleksandr Lukasjenko på måndag morgon, då han träffade fabriksarbetare i Minsk.
Lukasjenko blev utbuad. På tv-bilderna ser man att han är bragd ur fattningen, inte olikt den rumänska diktatorn Nicolae Ceaușescu år 1989 då folkmassorna för första gången buade åt honom. Fyra dagar senare ställdes Ceaușescu upp mot en vägg och arkebuserades. Att Lukasjenkos dagar vid makten är räknade blir mer och mer uppenbart för varje dag.
Några timmar efter det misslyckade mötet meddelade Lukasjenko att han går med på nyval, både för parlamentet och för presidentposten. Hans villkor är dock att Belarus först godkänner en ny grundlag. Vad den här nya konstitutionen ska innebära i praktiken är oklart. Allt tyder på att det handlar om en desperat avledningsmanöver. Ända sedan demonstrationerna började har mönstret varit likadant – Lukasjenko vägrar kategoriskt att gå med på några krav, men tvingas varje gång backa.
Samtidigt växer oron för vad Belarus största granne och politiska allierade Ryssland ska göra. När folket med hjälp av omfattande demonstrationer störtade sitt korrupta, Kremlvänliga styre år 2014 svarade Ryssland med att invadera Krim. Kan samma mönster upprepas i Belarus?
Absolut, säger den ryska säkerhetsexperten Pavel Felgenhauer till HBL.
– Risken för att Ryssland invaderar är rätt stor. Belarus är ännu viktigare ur säkerhetspolitisk synvinkel än Krim, det är vår västra flank. Blir Belarus en del av väst är det casus belli [latin för ”krigsorsak”] för den ryska statsledningen, säger Pavel Felgenhauer.
Felgenhauer är oberoende rysk säkerhetsanalytiker och -journalist, som skriver regelbundet i bland annat Novaja Gazeta.
Putin utlovar militärt behov
Vladimir Putin har redan lovat Belarus pressade president Aleksandr Lukasjenko militär hjälp vid behov. Men enligt Felgenhauer är beslutsfattarna i Kreml inte det minsta intresserade av att Lukasjenko ska sitta kvar.
– Lukasjenko är en motbjudande figur för Putin. Han kräver pengar av Ryssland men vägrar samtidigt ge oss Belarus. Kreml gillar inte demonstrationerna, men lika mycket ogillar de Lukasjenko. Därför sitter man som bäst och funderar på hur man ska göra. Det bästa vore en lösning där Ryssland kan gå in och säga att man räddar Belarus från Lukasjenko, medan man i praktiken tar kontroll över landet.
Att intervenera militärt är praktiskt sett inte ett problem, enligt Felgenhauer.
– Ryska armén förbereder sig just nu för övningen Kavkaz 2020 och har hög beredskap. Det går snabbt att få ihop 100 000 man och att sända dem till Belarus går på några dagar. Om Ryssland går in kommer Lukasjenko
att bli ersatt med en ur Kremls synvinkel mer pålitlig person, säger Felgenhauer.
Samtidigt meddelar oppositionens huvudkandidat Svetlana Tichanovskaja från sin exil att hon är redo att bli en ”nationell ledare” under en övergångsperiod.
– Jag är redo att ta på mig ansvaret för en begränsad period medan vi lugnar ner stämningarna, befriar alla politiska fångar och så snabbt som möjligt förbereder lagstiftning för nya presidentval, säger Tichanovskaja i sitt meddelande.
Att Lukasjenkoregimen skulle genomföra nyval – efter systematiskt fusk och röstmanipulation i 26 år – kommer oppositionen aldrig att gå med på. Deras krav är att Lukasjenkoregimen först överlämnar makten till oppositionen. Strejkerna över hela landet fortsatte i går, inte bara i fabriker utan nu också på den statliga belarusiska tv-kanalen Belteleradiokompanija.
Att statligt anställda journalister inte längre vill bidra till propagandamaskineriet är nytt. En bidragande faktor är sannolikt en växande insikt att det gäller att lämna det sjunkande skeppet Lukasjenko medan tid är. Även poliser och soldater har valt att avgå offentligt.
Enligt Pavel Felgenhauer är Kreml just nu i ett skede där man väntar och ser hur man ska agera.
– Om Ryssland ska invadera behövs en konkret orsak, vilken som helst. En trigger. Invasionen skulle gå snabbt. Den belarusiska armén är inte särskilt stark, eftersom Lukasjenko inte har satsat särskilt mycket på armén. Han har i stället gett resurser till inrikesministeriets OMON-soldater, konstaterar Pavel Felgenhauer.