Tillbaka till skolan mitt i pandemin – utbildning för alla, alltid och överallt
SKOLA Det nya läsårets första dag är en dag då man brukar se framåt, ofta med en blandning av spänning och förväntan inför det stundande året. Med covid-19-pandemin har många skolor plötsligt stängt ner, så i höst har ”tillbaka till skolan” fått en (alldeles) särskild innebörd. Här i Norden är eleverna lyckligt lottade även om de kanske inte blir väldigt glada över att bli dragna ur sängen för att gå till skolan.
I april avbröts skolgången för 1,6 miljarder barn, omkring 90 procent av alla elever i världen, på grund av åtgärder för att bekämpa covid-19. Därtill fanns ytterligare 250 miljoner barn som inte heller gick i skolan innan pandemin bröt ut.
Till följd av den hotande ekonomiska nedgången och ökande fattigdomen i pandemins spår riskerar närmare tio miljoner barn att bestående bli utan skolgång mot slutet av året, med miljoner fler att komma efter i sitt lärande. Ingen skola innebär att det inte heller blir några skolmåltider, och inemot 350 miljoner barn har blivit utan dagens enda varma mål mat.
På lång sikt får avbrott i utbildningen allvarliga följder, i synnerhet för barn i de mest utsatta grupperna, såsom flickor, flyktingar, migranter och personer med funktionsnedsättningar. För dem kan utbildning ofta vara livsavgörande. Den globala fonden för utbildning i krissituationer, Education Cannot Wait, som stöds av alla nordiska länder, ger barn i krissituationer tillgång till utbildning. Därtill är Unesco, Unicef, Världsbanken och Globalt Partnerskap för Utbildning (fonden Global Partnership for Education) väsentliga för detta ändamål.
Vi måste säkerställa likvärdiga och inkluderande möjligheter till utbildning för alla barn. I synnerhet för flickor, eftersom de löper dubbelt så stor risk att lämnas utanför skolan i konfliktsituationer och efter konflikter, och i allmänhet också stöter på fler hinder när de vill utbilda sig än pojkar gör. När skolor stängs ökar risken för att flickor utsätts för våld i hemmet, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt tonårsgraviditeter. Därför är det särskilt viktigt att se till att flickor återvänder till skolan när skolorna öppnar igen.
Basservice som rinnande vatten och sanitet är avgörande för att garantera en trygg återgång till skolan. Vi måste också tänka om när det gäller undervisningsmetoderna, inklusive lärandet på internet. Inemot hälften av världens befolkning har i dag inte tillgång till internet. Alla barn måste ha tillgång till digitala lösningar och bättre uppkoppling. Människor utan internet finns framför allt i minst utvecklade länder, i synnerhet i Afrika söder om Sahara och i Sydasien. Vi välkomnar Unicefs initiativ att 500 miljoner barn ska omfattas av digitalt lärande innan slutet av nästa år och 3,5 miljarder barn innan 2030, och att varje skola i världen ska ha internetuppkoppling. Det här är en stor utmaning, och ingen ska lämnas utanför.
I dessa besvärliga tider, är det viktigt att finansieringen av utbildningen säkerställs under covid-19-krisen och, när tillfälle ges, att den offentliga finansieringen av utbildning växer för att säkerställa att alla barn har tillgång till avgiftsfri utbildning av god kvalitet innan 2030 i enlighet med de globala målen för hållbar utveckling. Våra nordiska länder har ett fortsatt åtagande att finansiera utbildning genom det internationella utvecklingssamarbetet.
I dagens värld är utbildning en väsentlig grundsten i livet, oavsett varifrån man kommer. Att investera i utbildning är att investera i jämlika, fredliga och ekonomiskt konkurrenskraftiga samhällen. Vi nordiska ministrar tror på utbildning för alla, alltid och överallt.
Det är dags för skolan!
PETER ERIKSSON minister för internationellt Utvecklingssamarbete, Sverige
RASMUS PREHN minister för utvecklingssamarbete, Danmark
VILLE SKINNARI utvecklings- och utrikeshandelsminister, Finland
DAG-INGE ULSTEIN minister för utvecklingssamarbete, Norge
GUDLAUGUR THóR THóRDARSON utrikes- och utvecklingsminister, Island