Rapport: Klyftan mellan rika och fattiga har vidgats i Finland
Det rikaste toppskiktet i det finländska samhället har blivit 4,5 gånger rikare de senaste 30 åren medan förmögenheten inte har ökat nämnvärt för 90 procent av befolkningen. Det visar en ny rapport från Kalevi Sorsa-stiftelsen.
Ojämlikheten accelererar i det finska samhället, enligt en pinfärsk rapport med titeln Eriarvoisuuden tila 2020 (Läget för ojämlikheten 2020) , som publicerades på tisdagen.
Förmögenhets- och inkomstskillnaderna har ökat åren 1990–2017 medan inkomstskillnaderna minskade under tidsperioden 1966–1990, uppger Kalevi Sorsa-stiftelsen.
Den digra rapporten bygger på 20 meriterade forskares statistiska analys av socioekonomisk ojämlikhet, rasism och könsrelaterad diskriminering i Finland. Forskarna företräder universiteten i Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Jyväskylä, Institutet för hälsa och välfärd och Teknologiska forskningscentralen VTT.
De rika blir allt rikare
Realinkomsten steg i genomsnitt med 0,8 procent per år för den fattigaste tiondelen av befolkningen 1990–2017 medan realinkomsten för den högst avlönade tiondelen ökade med 2,4 procent per år under samma tidsperiod.
– Det här innebär att den ekonomiska tillväxtens frukter har gynnat den förmögna delen av befolkningen från och med 1990-talet, skriver specialforskare Marja Riihelä vid VTT.
Realinkomsten mäter den faktiska köpkraften och beaktar inflationen, skatterna och prisnivåerna i samhället.
Den andel av den finska befolkningen som lever under fattigdomsgränsen har också vuxit. Enligt Eurostats kriterier lever man under fattigdomsgränsen om man har en inkomst som utgör högst 60 procent av landets medianinkomst.
– Andelen fattiga finländare som uppfyller detta kriterium har ökat från 10 till 16 procent de senaste 30 åren. Det handlar om knappt 700 000 personer, säger professor emeritus Matti Tuomala vid Tammerfors universitet.
Förmögenheten har samlats i allt färre händer efter finanskrisen 2008. Den rikaste hundradedelen av den finska befolkningen förvaltade 13,5 procent av landets nettoförmögenhet 2016 medan motsvarande andel 30 år tidigare var endast 8 procent, rapporterar Kalevi Sorsa-stiftelsen.
Hela 45 procent av landets nettoförmögenhet förvaltas nu av den rikaste tiondelen av befolkningen. För 30 år sedan var andelen 35 procent. Enligt forskarna är det framför allt det existerande beskattningssystemet som har vidgat den ekonomiska klyftan i Finland.
– Om man vill minska på de nuvarande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna så vore det motiverat att förnya skattesystemet och införa progressiv beskattning också för kapitalinkomster, säger Tuomala.
Vanligt med ärvd fattigdom
Föräldrarnas ekonomiska, sociala och kulturella ställning liksom levnadsvillkoren under barndomen har en stor inverkan på den socioekonomiska ställningen senare i livet. De socioekonomiska klyftorna färgar också av sig på hälsotillståndet, slår rapporten fast.
– Folkhälsan har utvecklats i en gynnsam riktning de senaste decennierna, men den positiva utvecklingen har varit långsammare bland dem som har lägre utbildning och lägre inkomster, säger farmacie doktor Katri Aaltonen vid Åbo universitet.
Enda sättet att komma åt hälsoproblemen på ett strukturellt plan är att lindra fattigdomen och minska på arbetslösheten, understryker Aaltonen.
En annan underliggande orsak till socioekonomisk marginalisering är rasism och diskriminering. Invandrare har i genomsnitt lägre utbildning än landets finsk- och svenskspråkiga befolkning.
– Rasism påverkar människors framtidstro. I synnerhet lärare borde förebygga rasism och inte avfärda rasistiskt beteende som sedvanligt gnabb mellan barn och ungdomar, säger docent Tuomas Zacheus vid Åbo universitet i ett pressmeddelande.
Den ekonomiska tillväxtens frukter har gynnat den förmögna delen av befolkningen från och med 1990-talet. Marja Riihelä, specialforskare vid Teknologiska forskningscentralen VTT