Klimatförändringen syns snabbt och tydligt i Kvarken
Klimatförändringen förskjuter det maritima landskapet i Kvarken söderut mot Åbolands skärgård. – Det kommer att påverka havsmiljön, näringarna och vad vi gör i skärgården, säger Anna Törnroos-Remes, marinbiolog vid Åbo Akademi.
Inom de närmaste 50–100 åren kommer havsmiljön i Kvarken att närma sig en sötvattenmiljö. Det säger marinbiolog Anna Törnroos-Remes vid Åbo Akademi. – De marina arter som nu finns i Kvarken kommer helt enkelt inte att klara sig, vilket påverkar utsikterna för en del andra arter.
Det är först nu som marinbiologer längs Östersjön börjat jobba konkret med klimatförändringens effekter på Kvarken. Men det finns redan bredare scenarier för hur klimatförändringen ser ut i Östersjön. De visar att Kvarken och Österbotten är en så kallad hotspot för klimatförändringen i Finland, alltså ett område där förändringarna sker snabbare än på annat håll och syns särskilt tydligt.
Det säger Anna Törnroos-Remes, marinbiolog vid Åbo Akademi.
– Kvarken är grunt och fungerar som en tröskel mellan Bottenviken och Bottenhavet. Där syns klimatförändringen tidigt och den får konsekvenser för resten av skärgården längs kusten, säger Törnroos-Remes.
Havsmiljön i Kvarken förskjuts söderut
Enligt Törnroos-Remes förutspår klimatmodellerna generellt en mildare och blåsigare framtid med mer nederbörd och större avrinning, framför allt i norra Österbotten.
– De marina arter som nu finns i Kvarken kommer helt enkelt inte att klara sig, vilket påverkar utsikterna för en del andra arter. Exempelvis blåstången som erbjuder skydd för fisk kommer troligen inte att klara sig, inte heller blåmusslan med sin utbredningsgräns i Kvarken.
Törnroos-Remes konstaterar att salthalten i norra Bottenviken redan är låg, närmare 1–2 promille.
■
Det är den gränsen och miljön som nu gäller för Kvarken.
– Inom de närmaste 50–100 åren kommer havsmiljön i Kvarken att närma sig en sötvattenmiljö och den nuvarande undervattensmiljön börjar uppträda längre söderut längs kusten.
– ”Farligt för vem?” kan man kontra med, men nej, det är i sig inte farligt för oss människor. Men det betyder mycket för resten av Finland och påverkar hur vi ser på, och vad vi gör i, skärgården, bland annat i fråga om turism och fiskenäring. Samtidigt vet vi att exempelvis flundran anpassat sig snabbt i Östersjön.
Törnroos-Remes konstaterar att strömmingen i dag går ända upp i Bottenviken. Om inget annat än salthalten förändras har vi sannolikt strömmingen kvar.
– Men vi har också övergödningen av Östersjön och dess fysikaliska effekter på miljön att beakta, även om den inte överskuggar Kvarken lika mycket som södra Finland.
Synergi mellan forskning, samhälle och näringsliv
Helsingforskommissionen och EU:s Östersjöprogram Bonus har redan en tid fokuserat på Östersjön som miljö och dess påverkan på samhällsutvecklingen. Finlands miljöcentral och NTM-centralerna är också engagerade.
Törnroos-Remes, aktiv inom forskningsprofilen Havet vid Åbo Akademi, skulle gärna lyssna mer på de som bor eller är verksamma i skärgården.
– Människans beteende förändras på grund av klimatförändringen. Man kan vinna eller förlora på förändringen. De som bor i skärgården har levt med förändringen och vet mer om hur man ställt om li
vet och näringarna genom tiderna.
Hon konstaterar att det de senaste åren börjat hända saker i frågan om att forska i och motverka klimatförändringen, också utanför forskarkretsar.
– Klimatförändringen ligger inte längre i framtiden, vi ser den hända framför våra ögon. Vi ser globalt att stormarna ökar. Vi får mer regn, mer torka och årliga värmerekord. Vi behöver stora, globala klimatmodeller som vi kan förfina till regionala modeller.
Anna Törnroos-Remes efterlyser mer information om länken mellan de fysikaliska och biologiska förändringarna i Kvarkenområdet för att forskarna ska kunna göra mer exakta projiceringar om framtiden och hur snabbt förändringen sker.
– Just nu undersöker vi vilken kunskap vi ska fokusera på att samla in och hur den socio-ekologiska provtagningen kunde förbättras. Kunde exempelvis den nya Kvarkenfärjan användas? All typ av maritim aktivitet bör ta klimatförändringen i beaktande. Vi vet exempelvis inte hur snabbt förändringen sker, men den sker sannolikt snabbare än vi tror.