5
Kulturinstitutionerna ska blicka utanför centrum, Hanaholmens kraftverk ska bli ett kulturcenter och andelen konstämnen i skolorna ska öka. Stadens arbetsgrupp har presenterat sina visioner för konst och kultur i Helsingfors 2030.
konkreta åtgärder föreslås för att utveckla framtidens Kulturhelsingfors.
År 2030 är Helsingfors på många sätt annorlunda än 2020, men i en ständigt föränderlig verklighet hjälper konsten staden att lära känna sig själv, föreställa sig alternativa världar och bygga stigar in i framtiden.
Ungefär så heter det i inledningen till skriften Konsten och kulturen i Helsingfors 2030 som presenterades på tisdagen. Här listas en del konkreta förslag för framtidens Kulturhelsingfors, men eftersom det är frågan om en vision har arbetsgruppen bakom skriften också granskat konstens och kulturens roll på ett allmänt plan och formulerat långsiktiga mål och riktlinjer för staden och dess olika kulturaktörer.
Initiativet till visionsarbetet kom från ingen annan än Jörn Donner (SFP) som fick stadsfullmäktige med sig i en omröstning 27 september 2017. I februari 2019 tillsattes en arbetsgrupp under ledning av Helsingfors stadsorkesters intendent Aleksi Malmberg och med kompetens från olika delar av kulturlivet, bland andra Svenska kulturfondens tidigare direktör Leif Jakobsson, professorn vid Teaterhögskolan Elina Knihtilä och koreografen Sonya Lindfors.
– Konst och kultur berör många fler än dem som producerar den, sade borgmästaren Jan Vapaavuori i samband med att visionen lanserades under en ceremoni på tisdagen.
Konsten mot klimatförändringen
På det stora hela vill arbetsgruppen se konsten och kulturen som något som är och blir allt mer integrerat i samhället som helhet: konstnärernas kunnande ska stå hela staden till förfogande, samtidigt som alla helsingforsare under alla livsskeden ska ses som medskapare av stadens kulturliv. Man konstaterar också att konsten och kulturen stärker den övergripande välfärden, och att ett rikt kulturliv lyfter fram Helsingfors på den internationella arenan.
Till de mer tidstypiska inslagen i visionen hör kanske fokuset på hållbarhet: ”Konst- och kulturaktörerna i Helsingfors känner sitt ansvar, respekterar miljön och tar initiativ för att stävja klimatförändringen.”
Hållbarhetsbegreppet förstås också ekonomiskt och socialt, och i kölvattnet av 2010-talets stora kulturdebatter är det knappast förvånande att man framhäver att det ska råda ”nolltolerans mot rasism, diskriminering, osakligt bemötande och sexuella trakasserier”.
Lokaltrafik och kulturhus
Mest konkret är arbetsgruppen i sina åtgärdsförslag, där man kan ana ärenden som så småningom kan komma att behandlas av stadsfullmäktige.
Åtgärdsförslagen listas i fem olika kategorier:
1) Helsingfors stöder en utpräglad invånarinitierad kultur i bostadsområdena. (Arbetsgruppen vill bland annat att det i hela staden ska finnas lokaler som är tillgängliga för invånarnas aktiviteter, att konstinstitutionerna ska stärka sin närvaro ute i stadsdelarna och att kreativ verksamhet ska främjas genom lättillgänglig mikrofinansiering.)
2) Helsingfors stärker sin roll som kulturell plattform, möjliggörare och sammankallare. (Arbetsgruppen vill bland annat att stadens tomma lokaler kan erbjudas till sänkt pris för kulturella ändamål, att resurserna för konst och kultur ska växa i takt med stadens befolkning, att Södervik utvecklas till ett evenemangsområde och att hinder för privat finansiering av stadens kulturinrättningar avlägsnas.)
3) Helsingfors hjälper konst- och kulturaktörerna att minska verksamheternas klimatavtryck och säkra ekologisk hållbarhet. (Arbetsgruppen vill bland annat att målen i FN:s Agenda 2030 implementeras och att aktörerna på konst- och kulturfältet är med om att utveckla klimatneutrala verksamhetsformer.) 4) Helsingfors möjliggör en livslång kontakt med konst och kultur för alla helsingforsare. (Arbetsgruppen vill bland annat att resurserna för konstnärliga hobbyverksamheter ökar, liksom antalet lektioner i konstämnen i skolorna. Därtill vill man stödja den grundläggande konstundervisningen, se riktade satsningar till såväl de äldsta som de yngsta invånarna och göra lokaltrafiken gratis på väg till och från kulturevenemang.)
5) Helsingfors utarbetar en färdplan för det kreativa Helsingfors och för att utnyttja konstens och de kreativa näringarnas möjligheter i utvecklingen av hela staden. (Arbetsgruppen vill bland annat att konstnärers kunnande bättre tas tillvara inom social- och hälsovården enligt WHO:s rekommendationer, att staden stöder ny affärsverksamhet inom till exempel produktionen av filmer, serier och datorspel samt att Hanaholmens kraftverk byggs om till ett center för kultur, teknologi och hållbar utveckling.)
Hela förslaget till konst- och kulturvision kan läsas på Helsingfors stads webbsidor.
”Mest tankar väcker förslagets inneboende medvetenhet om att Helsingfors står inför rätt stora demografiska förändringar, och att dessa rimligtvis också måste få synas i stadens kulturliv.”
FREDRIK SONCK
Kulturchef