Helsingfors bokmässa ställdes in

Att bluffa sig fram till ett coronavaccin vore tvättäkta dårskap.

En digital bokmässa ordnas den 22– 25 oktober 2020, men den fysiska mässan i Mässcentrum ställdes in på grund av risken för smittspridning.

Sorgligt, men förståeligt, säger Agneta Rahikainen, programchef för det svenska programmet.

Propagandasegern var av episka mått: hela världen gapade då Sovjetunionen 1957 skickade ut den första satelliten i omloppsbana runt jorden. Sputnik 1 blev startskottet för rymdkapplöpningen.

Sputnikögonblick betecknar ett kollektivt uppvaknande, en svidande prestigeförlust som frammanar självrannsakan. Nu stod USA:s mytiska nationella folklore och svajade. Men det amerikanska psyket tålde underläge. Den ideologiska fienden fick inte lägga sina illröda vantar på rymden, den yttersta gränsen. Självgodheten rann bort, USA hårdsatsade på naturvetenskaplig utbildning och innovation. År 1961 målade John F. Kennedy upp visionen om att sätta amerikanska kängor på månen senast 1969.

Fyra veckor efter Sputnik 1 (”färdkamrat”) skickade Sovjet upp en andra satellit, lastad med den blandrasiga rymdhunden Lajka. ”Skällaren” var en herrelös jycke från gatan i Moskva, den skulle väl tåla kyla, svält och trånga utrymmen? Propagandatrumpeterna skrällde: ”en succé!”. Men Lajka dog av värmeslag bara några timmar efter uppskjutning – ett pinsamt faktum som man medgav först 2002. Sonden var hursomhelst inte byggd för att ta passageraren levande tillbaka till jorden. Även etiken med djurförsök var en ickefråga i Sovjet medgav Oleg Gazenko, som tränat Lajka inför rymdfärden, ångerköpt att uppdraget inte gav vetenskapliga insikter som kunde motivera ett djurs lidande och död. ”Ju mer tiden går desto ledsnare blir jag. Vi skulle inte ha gjort det”, sa han på en rymdkongress 1998.

Härom veckan stoltserade Ryssland med att bli det första landet som registrerat ett vaccin mot det aktuella viruset sars-cov-2, baserat på ett vaccin mot vanlig influensa, adenovirus. President Vladimir Putin slog på stora trumman, meddelade att vaccinet är så ”säkert” att en av hans egna döttrar låtit injicera det. Storskalig produktion planeras redan i september och massvaccinering så tidigt som i oktober, i första hand av läkare, vårdare och lärare – trots att säkerhetstester ännu pågår.

Till skillnad från 1957 har världen inte mottagit beskedet med chock, respekt eller avund, snarare med sund skepsis. Det ryska vaccinet, benämnt Sputnik V, väcker oro snarare än lättnad. Forskarna är eniga: Ryssland verkar skynda på vaccinet av politiska skäl, för att vinna prestige och plocka propagandapoäng. Kreml vaggar in det egna folket i en känsla av falsk trygghet, i samma takt växer den falska nationella stoltheten.

Aldrig har man godkänt ett vaccin med så få testpersoner, under 80 stycken. Gamaleya institute i Moskva har behändigt hoppat över den tredje testfasen, den som via tusentals försökspersoner ska identifiera biverkningar. Världshälsoorganisationen WHO rynkar på pannan och betonar att samtliga vaccinkandidater mot covid-19 bör genomgå alla testningsfaser.

Nu väntar alla på att Ryssland offentliggör vaccinets kliniska testdata. Under tiden kan vi betrakta andra data: Kreml mörkade epidemin under våren tills det blev tvärt omöjligt att förneka utbrottet. Läkare som öppet vågar kritisera myndigheternas undermåliga pandemihantering tenderar att falla ut från fönster och dö.

I USA går Donald Trump till medicinska experters förfäran stup i kvarten ut med löften om ett ”nära förestående” vaccin: ”Operation Warp Speed” ska helst leverera inför presidentvalet i november.

Trump och Putin är mästare på marknadsföring – av sig själva. Överoptimistiskt skryt kan skapa fördelar, men den som synar kostymen i sömmarna inser att den består av hundhår. I boken The Art of the Deal från 1987 upphöjde Trump ett pojkaktigt skrävlande till en konstform: ”truthful hyperbole”, sanningsenliga överdrifter. Spökskrivaren Tony Schwartz har senare ångrat sin roll i verkets tillkomst.

Populärkultur, propaganda och politik är intimt förknippade. Bluff kan löna sig. Kapplöpningen för att vinna kredd via vaccin kan ta död på acceptansen. Politiska påtryckningar och medicinska genvägar göder vaccinskepticism. Det öppna samhället bygger på tillit. I Ryssland, där demokratin närmast liknar en fars, smittar samma instinkt nu av sig på vetenskapen.