Kommunerna går mot stort underskott
I Helsingfors klarar man sig utan permitteringar trots att coronakrisen drabbar huvudstaden i miljardklassen. I lilla Lappträsk permitteras hela personalen så att kommunen kan spara 70 000 euro.
Coronaviruset kan i bästa fall vara tämjt i början av nästa år. De ekonomiska symtomen kommer ändå att hålla Finland i sitt grepp längre än så. Coronakrisen kommer att försämra kommunernas ekonomi med cirka 1,7 miljarder euro 2021, enligt Kommunförbundets beräkningar.
En stor del av slaget träffar Helsingfors.
Ramarna för budgeten i Helsingfors presenterades i stadsstyrelsen den här veckan. Staden räknar med att ekonomin försämras av coronakrisen med över en halv miljard euro 2021.
Skatteinkomsterna beräknas minska med kring 300 miljoner euro, bland annat för att fler är arbetslösa.
Utgifterna ökar med 160 miljoner, främst inom vården och kollektivtrafiken.
Några drastiska åtgärder tvingas huvudstaden ändå inte till. Ekonomin är sund med ett ackumulerat överskott på över fem miljarder euro. Därför planerar staden till exempel att investera i ungefär samma takt som tidigare år, för närmare 800 miljoner euro.
Helsingfors planerar att delvis parera coronakrisen genom att låna mer än tidigare år. Lånestocken är kring en miljard och den kan öka med det dubbla under de närmaste åren.
Helsingfors andra ekonomiska coronaåtgärder handlar om att ”höja produktiviteten på medellång sikt” och att öka insatserna för att ”stödja aktiviteten i näringslivet”.
Lärare permitteras
I övriga landet kämpar tiotals kommuner samtidigt med att hålla huvudet ovanför ytan.
På under 100 kilometers avstånd från Helsingfors tampas lilla Lappträsk med balansera stigande utgifter mot sjunkande intäkter.
I likhet med många andra kommuner bestämde man att permittera kommunens personal när coronakrisen var i sitt mest akuta skede under våren.
Många kommuner drog sedan tillbaka permitteringarna när sikten blev bättre och staten lovade skjuta till pengar.
Lappträsk tvingades ändå att fullfölja planerna, och hela personalen inklusive kommunledningen permitteras i år i en till två veckor. Också lärarna inom småbarnspedagogiken och i skolorna ska vara utan lön och arbete i en vecka.
– Det är en utmaning, särskilt som vi sett en inflyttning med fler barn i år. De fler barnen är förstås ett positivt problem. Man får se om de fler inflyttarna bara är en tillfällig följd av coronakrisen eller något mer bestående, säger Tiina Heikka, kommundirektör i Lappträsk.
I jämförelse med penningsummorna i Helsingfors är besparingen som kommer med permitteringarna i Lappträsk minimal, drygt 70 000 euro. Summan kan kännas skrattretande liten när man jämför med Helsingfors miljoner och miljarder.
– I Finland är det bara Helsingfors som står på egna ben, säger Heikka och menar att de flesta av de övriga kommunerna står i beroendeförhållande till staten.
Lappträsk är dessutom lite mer beroende av staten än andra kommuner för att man har status av kriskommun på grund av långvariga ekonomiska bekymmer. Nästa vecka ska kommunledningen sitta ned med statens utredningsman för att se vad som kan göras.
Positivt är att 2021 inte ser beckmörkt ut för Lappträsk. En försäljning av en vårdfastighet ger tillfällig respit.
2022 och 2023 ser sedan dystrare ut igen.
– Det blir många dåliga år i kommunsektorn, säger Heikka.
Litet spelrum
Raseborg i västra Nyland räknade till ett kumulativt underskott på över 11 miljoner euro i fjol. Coronakrisen kom som en obehaglig överraskning för staden, och osäkerheten är stor inför höstens budgetarbete.
– Dels vet vi inte hur skatteintäkterna blir, dels vet vi inte vad staten kommer att betala i statsandelar, säger stadsdirektör Ragnar Lundqvist.
Raseborg har redan tidigare gjort en servicenätutredning med tanke på arbetet att balansera upp ekonomin. Färre skolor eller centraliserad vård är ändå inte lösningen för ekonomin 2021. Sådana besparingar får genomslag först under senare år.
Att permittera personal eller att skära i vård eller skola är inte heller aktuellt när coronakrisen fortfarande är akut.
– Vi vill inte förvärra läget. Vi lever redan nära minimumnivån inom till exempel barnskyddet och vi vet att coronakrisen försvårat för många barn.
Spelrummet är litet för Raseborg och andra utsatta kommuner.
– Det är främst infrastrukturen med fastighets- och vägunderhåll som vi kan se på. Vi vet också att många av våra anställda går i pension de närmaste åren och det ger en möjlighet till besparingar.
Raseborg, Lappträsk och nästan alla Finlands kommuner är i famnen på staten och regeringen. Kommunernas väntar med spänning på vad regeringens budgetförhandlingar resulterar i.
I Finansministeriets budgetförslag går till exempel arbetet med den förlängda läroplikten vidare. Alla under 18 år ska garanteras en studieplats.
– Den förlängda läroplikten är en extra kostnad och den kommer för snabbt om den införs redan nästa år. Vi skulle gärna se att den skjuts upp till 2022, säger Ragnar Lundqvist.
Hur det blir exakt får kommunerna vänta på i åtminstone en månad. Den 14–15 september förhandlar regeringen om nästa års budget och då blir det också större klarhet i hur det blir med statsandelar och reformer.