Infektionsläkare hoppas att vi klarar oss med munskydd
Ville Holmberg tycker att alla ska göra en egen riskanalys
I våras fick infektionsläkaren Ville Holmberg praktisk erfarenhet av covid 19-patienter i Finland. Nu håller han koll på de senaste vetenskapliga rönen om det nya coronaviruset.
Enligt honom står vi inför en långdragen balansgång. Om smittspridningen ökar behövs det snabbt nya åtgärder. Även om det kommer ett vaccin handlar det enligt honom snarare om några år än om några månader innan vi har normalläge igen.
– Man ska i alla fall inte utgå från att de saker som blev ogjorda i år kan göras nästa år.
Han uppmanar alla att ta rekommendationen om munskydd på allvar så att det inte går som i länder där munskydd blivit obligatoriskt.
Dessutom tycker han att alla ska fundera igenom sin vardag och vad som är nödvändigt. Är det verkligen läge att sjunga i kör eller träna på gymmet?
– Allt som är tillåtet är inte vettigt att göra nu. Myndigheterna kan inte förbjuda allt. Man litar på att individerna tar eget ansvar.
Ville Holmberg undervisar i infektionssjukdomar vid Helsingfors universitet och jobbar som infektionsläkare vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts infektionsklinik i Mejlans. Han har sett coronapandemin svepa in i Finland men också hur vårens kraftiga begränsningar tömde avdelningarna på coronapatienter.
I dag betecknar han Finland som ett av de mest liberala länderna när det gäller åtgärder för att begränsa smittspridningen. Stora sammankomster är tillåtna, restaurangerna är öppna och barnen går i skolan.
Han ser nu en vårdapparat som återhämtat sig efter vårens kraftansträngning. Det gällde inte bara att vårda patienter utan också att skapa nya rutiner för arbetet. Nu är de här rutinerna på plats, vilket enligt honom kan förklara varför smittläget ser ut som det gör.
– Vi har lärt oss att skydda äldre och riskgrupper, till exempel används munskydd systematiskt inom vården. Riskgrupperna har också lärt sig hantera situationen.
Den nya utmaningen för vården just nu är att hantera det normala vårdbehovet jämsides med potentiella coronafall. I våras låg den normala verksamheten mer eller mindre på is.
Relevant statistik
Men allting, även coronalugnet, är relativt. Om viruset får en bredare spridning i samhället kommer det också att nå riskgrupperna. Spridningen måste stoppas i god tid innan dödsfallen ökar – från tidpunkten när symtomen bryter ut tills en patient dör går det i regel mellan två och fyra veckor.
För att få en uppfattning om hur utbredd smittan är i samhället måste man se på många olika indikatorer: antalet smittade och döda, procentuella andelen positiva av de testade och antalet patienter som behöver sjukhusvård och intensivvård.
Det viktiga är att hålla koll på att fallen inte börjar öka exponentiellt och i så fall vara beredd att snabbt reagera med strängare begränsningar. Så länge andelen positiva tester är under en procent, som i Finland i dag, anser Holmberg att läget är under kontroll.
Överallt i världen provar sig länder nu fram till vilka de nödvändiga begränsningarna är. Det finns alltså ingen lösning att kopiera rakt av i väntan på det vaccin som även Ville Holmberg räknar med.
Kollektiv vinst
I det liberala Finland verkar många tolka rekommendationen om munskydd precis som cykelhjälmen; beslutet är upp till dig och mig. Ville Holmberg ser munskydden som en metod bland andra och tycker att de är ett mindre ont än att stänga restauranger och skolor.
– Vi vet vilka metoder som fungerar mot smittspridning, och
munskydd är en av dem. Om vi använder dem kan vi kanske fortsätta vårt vanliga liv utan att vår frihet begränsas så mycket. Jag hoppas att folk kan vara solidariska. Ifall alla använder munskydd enligt rekommendationerna vinner vi alla.
Han tycker att det är bra att rekommendationen är flexibel. Det är där smittan finns som åtgärderna ska vidtas. Med den här logiken är han samtidigt kritisk till allmänna regler för resor baserat på land.
– Det spelar väldigt stor roll vad du gör på din resa. Vissa hälsar på släkten på landsbygden. Andra turistar i en storstad, åker fullsatta tåg, äter på restaurang och besöker nattklubbar varje kväll.
Med det sagt ser han ingen snabb återgång till det globala liv vi hade för ett år sedan.
– I våras var läget värst i Europa. I sommar har det varit i USA och i Sydamerika. Det finns inte längre några förhoppningar om att det här ska passera snabbt. Det blir en långdragen balansgång, ett maratonlopp. Många är utleda på corona och vill bara att det här ska ta slut. Vilket år ska de se fram emot? – Även om det kommer ett vaccin handlar det snarare om några år än några månader. Man ska i alla fall inte utgå från att de saker som blev ogjorda i år kan göras nästa år. Jag skulle inte planera resor eller större fester nästa år, det är för optimistiskt. Vissa saker får man helt enkelt lära sig att göra annorlunda.
Han skulle undvika stora familjefester men säger att det handlar om prioriteringar. Man kan inte kategoriskt uppmana folk att undvika bröllop och begravningar.
– Om det är viktigt med bröllop går väl det också att ordna tryggt, helst utomhus och med lite färre gäster som håller längre avstånd.
Eget beslut om risker
Sedan början av året har en hel värld satt mycket möda på att förstå det nya coronaviruset. Många saker är ännu oklara, bland annat beträffande barnens roll i smittspridningen och immuniteten.
De senaste månaderna har experterna blivit mer övertygade om att viruset främst sprids genom luften, inte via ytor. Vissa individer verkar sprida smittan effektivare än andra.
Det är dåliga nyheter för ett land på våra breddgrader. Vi kan putsa och feja, men att undvika andra människor inomhus betyder tomma kontor och ensamma novemberkvällar. Hur ska man ta ställning till allt det här i sin egen vardag – till exempel om man sjunger i kör som övar inomhus? – Man måste komma ihåg att allt som är tillåtet inte är vettigt att göra nu. Myndigheterna kan inte förbjuda allt, man litar på att individerna tar eget ansvar. När det gäller hobbyverksamhet måste alla fundera själva vilka risker de vill ta.
Man kan inte undvika allt men alltid minska riskerna, menar Holmberg. Till exempel gymmen är öppna trots att de har en högre riskfaktor än många andra ställen. Då ska man fråga sig om man vill ta den risken.
Man ska i alla fall inte utgå från att de saker som blev ogjorda i år kan göras nästa år. Jag skulle inte planera resor eller större fester nästa år, det är för optimistiskt. Vissa saker får man helt enkelt lära sig att göra annorlunda. Ville Holmberg Infektionsläkare
Hur ska man resonera med barnens hobbyer, till exempel om de spelar handboll som är en kontaktsport inomhus? – Det allra viktigaste är att ingen som har minsta lilla symtom kommer till träningen. Ifall närvaro på träningen mer eller mindre förutsätts får både lagledningen och föräldrarna tänka om. Varje idrottsklubb behöver fundera på hur man minimerar riskerna. Kan man träna mer utomhus? Kan träningsgrupperna vara mindre?
Hobbyerna fyller en viktig funktion för barnen, anser Ville Holmberg. Därför tycker han att tröskeln ska vara hög för att till exempel förbjuda handboll, även om träningar och matcher ökar risken för att viruset sprids mellan skolor och städer.
– Det här är en samhällelig prioriteringsfråga. I våras stängdes skolorna före restaurangerna. Om det blir aktuellt igen är frågan vilken ordningsföljden blir.
Oklart om långtidssjuka
Ville Holmbergs egen höst består av distansundervisning och regelbundna jourer på infektionskliniken i Mejlans. Han är en av dem som konsulteras om en covid 19-patient kommer in. På den fronten finns det inga stora frågetecken.
– De som har lindriga symtom kan vara hemma. De som blir allvarligt sjuka får blodförtunnande medicin för att undvika blodproppar. Kortison har visat sig hjälpa intensivvårdspatienter. Bara kapaciteten räcker till kan vi vårda alla patienter. Många av dödsfallen i till exempel Italien och New York berodde på att sjukhusen var fulla.
Det talas en hel del om covid 19-smittade som har svåra symtom flera månader efter själva sjukdomen. Vad vet man om det? – Vi kan inte alltid med säkerhet säga om de verkligen haft covid-19 och om symtomen beror på det. Det kan också vara en kronisk sjukdom som råkat komma samtidigt.
Då är det enligt Holmberg viktigt att utesluta andra sjukdomar. Ifall symtomen inte har någon annan förklaring än det nya coronaviruset kan det till och med vara ett positivt besked.
– Vi vet att det kan ta flera månader att repa sig efter en virusinfektion och att man kan uppleva långvarig trötthet och smärttillstånd. Men fast symtomen kan pågå i flera månader brukar de gå över spontant.
Har du själv smittats av coronaviruset? – Inte vad jag vet, nej. Och personligen vill jag verkligen undvika det.