Börsbolagen slog prognosen
Det är inga smickrande siffror som bolagen presenterar, men givet förutsättningarna är resultaten goda. En stor fråga är hur länge de klarar av att hålla kostnaderna på en så här låg nivå, säger en analytiker som HBL har talat med.
Börsbolagens omedelbara djupdykning uteblev. Den slutsatsen kan dras efter att de sista storbolagen på Helsingforsbörsen presenterat sina kvartalsrapporter. Många bolag redovisar brutala försäljningsfall, men eftersom de snabbt lyckades skära i kostnaderna överträffade resultaten analytikernas förväntningar.
De stora finska börsbolagen har nu kommit i mål med redovisningen av årets andra kvartal, efter att Fortum och Kojamo publicerade sina rapporter i veckan.
Analytikerna är eniga: den förutspådda stora djupdykningen uteblev.
– Det har gått klart bättre än befarat, vilket är en trend som syns inte bara i Finland utan också ute i Europa. Analytikerna ville vara på den konservativa sidan på grund av den stora osäkerheten, men våren visade sig inte alls bli det stora haveri som många trodde, säger Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken och HBL:s börskrönikör.
Han får medhåll av portföljförvaltaren Marcus Björkstén på Fondita, som påpekar att det speciellt är de snabba sparåtgärderna som överraskar.
– Omsättningen har tagit en stor smäll, men lönsamheten har sett mycket bättre ut än förväntat. De listade bolagen har i regel varit väldigt snabba med att anpassa sina kostymer efter försäljningen.
Man ska hålla i åtanke att analytikernas optimism bottnar i att förväntningarna inför sommaren var så lågt ställda. Jämfört med tidigare år är nedgångarna i många fall brutala, med omsättningsminskningar på 40–50 procent, säger Söderfjell.
– Det dämpar förstås entusiasmen. Resultaten är bättre än man tänkt, men man får ha respekt för att nivåerna är sämre än tidigare år.
Kone och Nokia överraskade positivt
Enligt Söderfjell landade resultaten i genomsnitt på en drygt fem procent bättre nivå än analytikerna förutspådde. En handfull stora bolag stod för en stor del av överraskningsmarginalen.
– I absoluta termer är det de största bolagen som har störst inverkan, som Nokia som var drygt 20 procent bättre än prognosen. I deras fall betyder det nästan 80 miljoner mer i vinst. Det finns andra liknande exempel som Kone, som var 30 procent bättre än väntat. De här två tillsammans står för en tredjedel av överraskningsfaktorn.
Nokia redovisade en oväntat stor rörelsevinst på 423 miljoner euro efter framstegen med 5G-produkten Reefshark. Samtidigt fick bolaget beröm för att försäljningsmarginalerna, ett segt internt problem, hade förbättrats.
Aktien har stigit med strax över 20 procent sedan årsskiftet, då den just hade börjat återhämta sig efter förra höstens ras.
Björkstén lyfter fram oljebolaget Neste, varuhuskedjan Tokmanni och hälsoteknologikoncernen Revenio som vinnare. Neste redovisade goda marginaler på försäljningen av förnybart bränsle medan Revenios försäljning drevs upp av efterfrågan på ögontrycksmätare, säger Björkstén.
– Tokmanni gjorde ett superbt andra kvartal och gynnades verkligen av att folk inte rest utan haft råd och tid att besöka deras butiker, säger han om kedjan, vars försäljning steg med 20 procent.
Det återstår nu att se hur länge bolagen kan hålla fast vid sin nedbantade kostnadsnivå.
– På längre sikt hänger bolagens framgång ändå på att ekonomin i stort repar sig. Man kan inte pressa ner kostnaderna i all evighet, i något skede måste man till exempel börja marknadsföra igen för att hålla i gång försäljningen.
Svårare hitta förlorare
Eftersom andra kvartalet förutspåddes bli historiskt uselt är det svårt att hitta bolag som överraskade negativt, men både Söderfjell och Björkstén hade högre förhoppningar om Fortums resultat.
Energikoncernens omsättning tiodubblades i samband med att företagsförvärvet Uniper redovisades som dotterbolag första gången, men vinsten var lägre än i fjol.
Det beror bland annat på låga elpriser i Norden och att pandemin sänkte efterfrågan på el i Ryssland.
– Det är framför allt Rysslandsaffärerna som drar ner lönsamheten för Fortum. Men allmänt taget kan man räkna förlorarna på ena handens fingrar, säger Söderfjell.
Björkstén räknar dessutom UPM och Outokumpu som förvånande lågpresterande. Outokumpu redovisade ett svagt andra kvartal och förväntar sig fortsatta svårigheter på grund av prispress i Europa, medan UPM:s utsikter för de kommande tolv månaderna är mer pessimistiska än förutspått.
Alla tre har fallit i värde med strax över 20 procent sedan årsskiftet.
När bryts trenden?
Trots fortsatt virusspridning och höga arbetslöshetssiffror har i synnerhet den amerikanska börsen rusat till skyhöga höjder. Nasdaqs teknologitunga kompositindex slog redan tidigare under sommaren rekord, tack vare techjättarna Apples, Microsofts, Googles och Amazons framfart.
Under veckan nådde också det breda S&P 500-indexet alla tiders högstanivå.
I Finland har uppgången inte varit så radikal, men börsen är ändå på samma nivå som vid årsskiftet. Söderfjell tolkar det som att marknaden inte räknar med risken för nya ekonomiska smällar.
– Jag väntar mig en trögare och mer känslig marknad framöver, och därför råder jag mina kunder att ta det lite försiktigt. Överraskningarna under andra kvartalet var de största jag sett sedan åtminstone 2009, och det kommer vara svårt för bolagen att överträffa prognosen på nytt.
Söderfjell påpekar också att tonläget i USA med all sannolikhet skruvas upp under höstens valrörelse.
– Man kan vänta sig en del vilda tweets från Trump, vilket ofta brukar vara ett orosmoment.
Björkstén håller inte helt med utan tycker att börsen har en rätt realistisk syn på de orosmoln som kringgärdar hösten. Det som kunde rubba kurserna är en okontrollerad spridning i Europa och USA, något vi för tillfället inte ser.
– En orsak till att börsen har stigit så mycket är också att alternativen – ränteobligationer eller bankkonton – inte ger någon avkastning. Det driver folk till börsen i stället.