Polis och väktare åtalas för grov misshandel
En polis och två väktare står åtalade för att ha skadat en man i arresten så att han behövde återupplivning. De nekar till brott. Specialåklagare Heikki Stenius som undersöker anmälningar mot polis beskriver fallet som exceptionellt. Händelseförloppet fin
På fredagen avslutades rättegången mot en äldre poliskonstapel och två väktare vid tingsrätten i Päijänne-Tavastland. Enligt åklagaren gjorde sig de tre männen skyldiga till grov misshandel och brott mot tjänsteplikt i arresten i Lahtis i februari i fjol.
Poliskonstapeln slog enligt åtalet en 30-årig man, som hämtats till tillnyktringscellen, i ansiktet tre gånger. Polisen och väktarna tryckte också ner honom i madrassen på ryggen, vid knäet och nacken. Mannen var placerad på mage, hade handfängsel och var bunden med remmar vid benen.
Det här ledde enligt åklagaren till att mannen fick syrebrist, förlorade medvetandet och blev livlös. Personalen på plats lyckades återuppliva honom och han fördes till sjukhus.
Sekretessbelagda filmer
Filmer från övervakningskameror i arresten visar händelseförloppet.
De filmerna hade åklagaren, som lett förundersökningen, sekretessbelagt ur förundersökningsmaterialet, vilket visade sig då medier bad om att få ut det – en begäran som är vanlig vid rättsfall för att journalister ska kunna förmedla en heltäckande bild.
Rättens ordförande beslutade ändå på fredagen att lämna ut också filmerna. Inte heller den 30-åriga mannen motsatte sig det enligt Helsingin Sanomat. Han själv har, enligt uppgifter i bland annat Ilta-Sanomat, fått se dem bara en gång.
På övervakningsfilmerna, som HBL har tagit del av i sin helhet, kan man se hur mannen verkar göra ett visst motstånd då han tas ut ur polisbilen.
Han bärs igenom korridoren i liggande position av två poliser och en väktare, följd av ett tiotal uniformsklädda personer.
I cellen läggs han direkt på rygg på madrassen. Vid honom finns tre poliser och två väktare, närvarande i cellen och i korridoren utanför finns likaså flera personer. Situationen pågår under flera minuter.
Det går att se slagen som riktas mot honom och återupplivningen.
Gjorde motstånd enligt åtalade
Poliskonstapeln och väktarna nekar till brott. Enligt den äldre konstapeln hade mannen betett sig aggressivt och gjort motstånd redan då han togs ut ur polisbilen. Annan personal hade, enligt konstapeln, satt handfängsel på honom och bundit fast benen direkt när han kom till stationen.
I cellen hade polisen och väktarna sedan försökt sätta så kallad body cuff – en slags remmar – på mannen för att hindra honom från att skada sig själv eller andra.
Enligt poliskonstapeln riktade han de tre slagen mot mannens höft för att det skulle gå lättare att klä på body cuffen. Mannen gjorde enligt konstapeln motstånd.
I sitt svar till rätten uppger konstapeln att skadorna som åklagaren pekar på kan ha uppstått tidigare och inte i cellen.
Den 30-åriga mannen uppgav, enligt Helsingin Sanomat, i rätten att han inte minns något av händelserna och han hade druckit rikligt med alkohol i några dagar före det inträffade.
Ovanligt grovt
Heikki Stenius är specialåklagare vid Riksåklagarens byrå och arbetar vid enheten för polisbrott. Alla anmälningar mot polis behandlas först vid enheten, undersöks där eller går sedan vidare till speciella åklagare på distriktsnivå.
Det finns tidigare fall i Finland där poliser har dömts för bruk av våld, men de har varit lindrigare, menar Stenius. Fallet i Lahtis beskriver han som exceptionellt i sin grovhet.
– Att åklagaren har sett anledning att väcka åtal för grov misshandel är mycket ovanligt.
Enligt polislagen har polis rätt att använda maktmedel till exempel för att bryta motstånd eller för att gripa en person. Bedömningen ska ske utgående hur brådskande uppdraget är, hur farligt motståndet är och vilka resurser som finns.
I Lahtisfallet har åklagaren alltså ansett att användningen av maktmedel inte har varit motiverad, och att det handlar om ett så allvarligt brott som grov misshandel.
Från januari till slutet av maj i år har Riksåklagarens enhet för polisbrott tagit emot närmare 400 anmälningar riktade mot polis. Av dem har hittills drygt 40 gått till utredare på distriktsnivå och 2 till åtalsprövning.
Ungefär 50 av de anmälda fallen gäller bruk av maktmedel.