Co­ro­na­hopp för kli­ma­tet

Sköv­ling­en av regn­sko­gen i Ama­zo­nas tar fart igen. Re­dan nu brin­ner ett än­nu stör­re om­rå­de än i fjol, men det är nå­got som in­te rik­tigt nått över ny­hets­trös­keln. Hål­ler an­sikts­skydd brand­luk­ten bor­ta?

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt - MåNS NY­BERG Fri­lans­jour­na­list, bo­satt i Wi­en

I co­ro­nakri­sens skug­ga har nya vär­me­re­kord den här som­ma­ren sla­gits i värl­den. Det på­min­ner oss om att kli­mat­för­änd­ring­en och den glo­ba­la upp­värm­ning­en in­te ta­git nå­gon pa­us på grund av den pan­de­mi vi be­käm­par.

I ame­ri­kans­ka De­ath Val­ley upp­mät­tes för någ­ra da­gar se­dan värl­dens ge­nom ti­der­na högs­ta tem­pe­ra­tur. I Ka­li­for­ni­en här­jar re­dan de år­li­ga skogs­brän­der­na. Det har in­te reg­nat på många må­na­der och ty­värr är man ba­ra i bör­jan av skogs­brands­sä­song­en. Det är in­te ba­ra i Ame­ri­ka som det är varmt. I Mel­la­nöstern har det ock­så va­rit fruk­tans­värt hett med tem­pe­ra­tu­rer på över 50 gra­der i bland an­nat Iraks hu­vud­stad Bag­dad. Si­bi­ri­en har ock­så upp­mätt myc­ket höga tem­pe­ra­tu­rer och där finns sto­ra frå­ge­tec­ken om hur det kom­mer att på­ver­ka per­ma­fros­ten.

Den glo­ba­la upp­värm­ning­en på­ver­kas av vå­ra ut­släpp. Det gör att vi kan vän­da på ut­veck­ling­en, men det krä­ver då ock­så kon­kre­ta åt­gär­der sam­ti­digt som vi be­käm­par en pan­de­mi. Kanske kan pan­de­min ock­så in­ne­bä­ra li­te hopp för kli­mat­ar­be­tet.

Se­dan co­ro­na­vi­ru­sets ut­brott har värl­dens lä­ke­me­dels­in­du­stri, uni­ver­si­tet och fors­ka­re lagt i högs­ta väx­eln med att hit­ta ett vac­cin mot vi­ru­set. Det här är he­la värl­dens ge­men­sam­ma pri­o­ri­tet num­mer ett. Många län­der har re­dan för­bun­dit sig att med enor­ma sum­mor kö­pa vac­cin trots att de in­te ens är fär­dig­ut­veck­la­de.

Tänk om vi kun­de få sam­ma kon­kre­ta en­ga­ge­mang i kli­mat­ar­be­tet. Om den ge­men­sam­ma vil­jan vi ser att be­käm­pa co­ro­na­vi­ru­set, och de enor­ma re­sur­ser som snabbt hit­tats för det, ock­så skul­le an­vän­das för kli­mat­ar­be­tet skul­le det gå oer­hört myc­ket snab­ba­re att brom­sa den glo­ba­la upp­värm­ning­en. Det här ing­er hopp ef­tersom det vi­sar att det går att åstad­kom­ma sa­ker snabbt ba­ra man har en till­räck­ligt stark ge­men­sam vil­ja.

Sam­ma vil­ja bor­de hit­tas ock­så i kli­mat­ar­be­tet där värl­den verk­li­gen be­hö­ver gå från ord till hand­ling. Den vil­jan kun­de ock­så stö­da den eko­no­mis­ka åter­hämt­ning­en i värl­den och i Fin­land ef­ter co­ro­nakri­sen. Mer sats­ning­ar på för­ny­el­se­bar ener­gi, ny tek­no­lo­gi och på att spa­ra ener­gi skul­le gö­ra Fin­land mer själv­för­sör­jan­de och ock­så stö­da vå­ra ex­port­fö­re­tag och ska­pa ar­bets­till­fäl­len. Vi har re­dan fö­re­tag som är le­dan­de på att bland an­nat gö­ra värl­dens mest ef­fek­ti­va far­tygs­mo­to­rer el­ler elekt­ris­ka lös­ning­ar. In­ve­ste­ring­ar i ny tek­nik som an­vän­der mind­re ener­gi stö­der så­le­des vå­ra fö­re­tag, det mins­kar drifts­kost­na­der och stö­der kli­ma­tet.

Ett stort rädd­nings­pa­ket ska kom­ma från EU:s si­da. Det skul­le va­ra yt­terst vik­tigt att an­vän­da de peng­ar­na i he­la EU till just det­ta om­rå­de. På det vi­set kan vi stö­da fö­re­tag och ar­bets­till­fäl­len, ut­veck­ling­en av ny tek­nik och stär­ka själv­för­sörj­ning­en i he­la Eu­ro­pa sam­ti­digt som vi gör en om­ställ­ning till kli­mat­ne­u­tral tek­nik som brom­sar den glo­ba­la upp­värm­ning­en.

Co­ro­na­vi­ru­set vi­sar att värl­den kan sam­la sig för att upp­nå ett ge­men­samt mål då det finns en till­räck­ligt akut hot­bild. Det vi­sar ock­så att det skul­le gå att sät­ta i en myc­ket hög­re väx­el i kli­mat­ar­be­tet ba­ra vi skul­le lyc­kas upp­bå­da sam­ma ge­men­sam­ma vil­ja. Det bor­de vi gö­ra.

”Sam­ma vil­ja bor­de hit­tas ock­så i kli­mat­ar­be­tet där värl­den verk­li­gen be­hö­ver gå från ord till hand­ling. Den vil­jan kun­de ock­så stö­da den eko­no­mis­ka åter­hämt­ning­en i värl­den och i Fin­land ef­ter co­ro­nakri­sen.” MATS LöFSTRöM är Ålands riks­dags­le­da­mot och förs­te vice ord­fö­ran­de för svens­ka riks­dags­grup­pen.

Minns ni skogs­brän­der­na i Ama­zo­nas för ett år se­dan? Pla­ne­tens lung­or brann, brän­des upp för att ge le­bens­raum åt kött­in­du­strin och den ve­ge­ta­ris­ka livs­me­dels­in­du­strin. Med pre­si­den­tens väl­sig­nel­se gick hän­syns­lö­sa kri­mi­nel­la till an­grepp för att för­stö­ra in­te ba­ra Bra­si­li­ens na­tur­re­sur­ser, ut­an vår pla­nets sista för­svars­me­ka­nism mot den ske­nan­de kli­matupp­värm­ning­en.

Upp­rörd­he­ten var stor och EU ho­ta­de med sank­tio­ner för att få ett slut på för­stö­rel­sen. Se­dan kom hös­ten och ett lugn la­de sig över den ry­kan­de sved­je­mar­ken, stor som fle­ra eu­ro­pe­is­ka län­der sam­man­tag­na. EU slöt till och med ett han­dels­av­tal med sy­da­me­ri­kans­ka län­der in­klu­si­ve Bra­si­li­en, som om ing­et ha­de hänt. Och med vå­ren kom ett an­nat ex­i­sten­ti­ellt hot mot mänsk­lig­he­ten smy­gan­de. Det fanns in­te läng­re plats i me­di­er­na för an­nat än re­se­re­strik­tio­ner, lock­downs, an­sikts­skydd, för att in­te ta­la om de ka­ta­stro­fa­la eko­no­mis­ka följ­der­na av co­ro­nakri­sen och hur vårt sam­häl­le har för­änd­rats i dess spår.

Un­der ti­den pla­ne­ra­de de kri­mi­nel­la nät­verk som styr livs­me­dels­in­du­strin i Bra­si­li­en sä­songstar­ten för den år­li­ga of­fen­si­ven mot regn­sko­gen. Hur ser det ut i dag? Just nu brin­ner det för fullt igen, på ett om­rå­de som är än­nu stör­re än det som för­stör­des i fjol. En le­da­re för in­di­an­be­folk­ning­en i Ama­zo­nas sä­ger i en in­ter­vju för ös­ter­ri­kis­ka ORF att det­ta in­te ba­ra är ett krig mot regn­sko­gen, ut­an ett folk­mord på ur­sprungs­be­folk­ning­en. Skogs­in­di­a­ner tving­as fly från si­na re­ser­vat, som bränns ner trots att de är skyd­da­de av la­gen. Ett te­o­re­tiskt skydd. I Bra­si­li­en står de som kan mu­ta po­li­ti­ker över la­gen. Pre­si­dent Jair Bol­so­na­ro fort­sät­ter att hål­la sin skyd­dan­de hand över mord­brän­nar­na.

Var är de upp­rör­da pro­tes­ter­na från i fjol? Värl­den har fått an­nat att oroa sig för än att pla­ne­ten för­störs av kort­synt rövar­ka­pi­ta­lism. Bril­jant sam­man­fat­tat i en skämt­teck­ning i tid­ning­en Fal­ter: Två män ser ett tra­fik­ljus av den typ som re­ge­ring­en har fö­re­sla­git ska sät­tas upp vid in­far­ten till kom­mu­ner och or­ter, rött be­ty­der co­ro­nai­so­le­ring, gult för­sik­tig­het och grönt fri fart. Ena man­nen: Her­re­gud! Allt rött! De kom­mer att stänga allt! Och nu kom­mer vi al­la att dö! And­ra man­nen: Oroa dig in­te, det där är in­te co­ro­na­tra­fik­lju­set, det är ba­ra kli­mat­tra­fik­lju­set. Ingen­ting kom­mer att stäng­as. Och vi kom­mer att dö först se­na­re.

Men vi be­hö­ver na­tur­ligt­vis in­te åka så långt som till Bra­si­li­en för att se hur na­tu­ren sköv­las av rövar­ka­pi­ta­lis­ter. Det på­går all­de­les runt knu­tar­na. Cen­tra­leu­ro­pas sista vild­mar­ker huggs ner för att mät­ta den hung­ri­ga trävaruind­ustrin. Ett na­tur­re­ser­vat i Slo­va­ki­en har för­lo­rat hal­va sin skogs­a­re­al trots att det lig­ger i en na­tio­nal­park. Skurk­bo­la­get som fällt sko­gen ägs av en ös­ter­ri­kisk trä­va­ru­hand­la­re. I väst­ra Ru­mä­ni­en, i ett om­rå­de i Sie­ben­bür­gen som är en av Eu­ro­pas sista sto­ra gam­melsko­gar, är skogs­hug­gar­na mun­tert i far­ten. Den enor­ma na­tio­nal­par­ken ge­nom­kor­sas av tim­mer­vä­gar, truc­kar med hund­ra­å­ri­ga träd kör i väg i rikt­ning Väs­teu­ro­pa, och land­ska­pet för­fu­las av kal­hugg­na bergs­slutt­ning­ar. Märkväl att det­ta är en na­tio­nal­park skyd­dad i lag.

Allt det­ta är möj­ligt på grund av den kor­rup­tion som ge­nom­sy­rar sam­häl­le­na bå­de i Bra­si­li­en och i Cen­tra­leu­ro­pa. EU:s pro­tes­ter har hit­tills kling­at ohör­da och in­te ens EU-dom­sto­lar har lyc­kats få nå­gon änd­ring till stånd.

Brand­rö­ken över Ama­zo­nas sti­ger upp i at­mo­sfä­ren och blan­dar sig med and­ra kol­di­ox­id­ut­släpp som vär­mer upp kli­ma­tet i allt snab­ba­re takt. I Eu­ro­pa tycks ing­en kun­na stop­pa trä­va­ru­maf­fi­ans fram­fart. Och allt det­ta är and­ra rang­ens ny­he­ter i ett me­di­a­land­skap som ba­ra tycks kla­ra av ett en­da stort te­ma i ta­get. Vi le­ver san­ner­li­gen i in­tres­san­ta ti­der.

Det brin­ner för fullt i Ama­zo­nas igen, men de ödes­dig­ra kon­se­kven­ser­na för he­la värl­dens kli­mat når in­te över ny­hets­trös­keln i co­ro­na­ti­der.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.