Egen erfarenhet blev bok om utmattning
Tanken om att vara oduglig hade malt på i journalisten Rosanna Marilas huvud ett bra tag när företagsläkaren uttalade orden ”arbetsrelaterad utmattning”. Hon? Nej! Men så var det. Nu har Marila skrivit en bok där både kända och okända talar öppet om hur k
Känslan av att inte räcka till. Känslan av att göra en undermålig arbetsinsats. Skammen. Rosanna Marila vet hur det känns att på ytan arbeta energiskt och effektivt, men samtidigt känna att inget blir riktigt bra och sedan skämmas över att inte räcka till. Det var så hennes arbetsdagar – och fritid – såg ut tills hon satt där hos läkaren och tänkte att människan har fel.
Ju sämre Marila tyckte att hon presterade, desto mer såg hon till att göra.
– När man är utmattad går man egentligen omkring i ett slags gråhet där man skäms över att inte orka när alla andra verkar orka, säger hon.
Drabbar alla yrken
I boken Työuupumuskirja berättar Marila om sin egen arbetsrelaterade utmattning jämsides med åtta andra som förlorat sin ork i något skede. Att De grönas tidigare ordförande Touko Aalto bröt ihop under ett möte i riksdagen är känt, men nu berättar också tidningen Helsingin Sanomats chefredaktör Anu Ubaud om morgonen när hon stod vid sina isade bilfönster och inte längre orkade skrapa dem rena. Om hur tårarna rann. Om hur hon i smyg startade arbetsdag nummer två med hjälp av espresso efter att barnen somnat. Om hur hon sände sina vänner textmeddelanden för att fråga om de hade hört att det faktiskt finns folk som hänger i soffan framför tv-serier hela lediga helgen.
– Det centrala budskapet till den som lider av arbetsutmattning är att du inte är ensam, säger Marila.
Aaltos och Ubauds erfarenheter samsas med berättelser från vårdvardagen, skolvärlden och privatföretagarlivet. Mellan kapitlen rapporteras praktisk information som vad det är för skillnad mellan en psykolog och en psykiater, hur man beter sig för att få terapi och vilka signaler hos sig själv man ska reagera på.
– Jag ville samla fakta för att hjälpa läsaren vidare. Den som är utmattad orkar inte leta reda på en massa fakta från olika håll, säger Marila.
Byggs upp långsamt
Jari Hakanen, forskningsprofessor på Arbetshälsoinstitutet, är för tillfället involverad i ett projekt för att utveckla en så kallad trafikljusmodell för arbetslivet. Målet är ett frågeformulär som kunde avslöja om ens arbetstakt eventuellt håller på att göra en sjuk.
Arbetsrelaterad utmattning är ingen officiell diagnos i Finland (i Sverige är utmattningssyndrom en diagnos som berättigar till ekonomisk ersättning), men ett tillstånd som kan följa på utdragen arbetsrelaterad stress. Trafikljusprojektet har som mål att kartlägga situationen bättre.
– En pågående studie indikerar att närmare 4 procent av finländarna känner av utmattningssymtom ofta och dessutom upplever en stor grupp arbetstagare sådana ibland, säger Hakanen.
Varför känner vi inte alltid igen vår egen utmattning? – För att den byggs upp så långsamt att man hinner vänja sig, men om arbetet känns för pressande kan man börja med att fråga sig om man kommer att orka med samma situation också om ett år. Då kanske man kommer åt att granska sina värderingar. Ofta kan familj och vänner se hur situationen är ohållbar trots att man själv inte klarar det, säger Hakanen.
Mycket arbete både bra och illa
Ett av resonemangen i Marilas bok handlar om begreppen arbetsnarkomani och arbetsengagemang samt deras koppling till ork.
– I båda fallen handlar det om ett starkt arbetsrelaterat engagemang, men medan det goda engagemanget bygger upp energi och arbetsmotivation handlar arbetsnarkomanin ett intensivt beroende av att jobba, säger Hakanen.
Frågan om engagemang har granskats genom en studie med 1 500 finska tandläkare. Därför vet man att arbetsnarkomani hänger samman med försämrad hälsa, medan de som har arbetsengagemang är friskare. Det goda engagemanget spiller ofta också över på ett gott sätt på familjeliv och hobbyer. De med ett positivt engagemang kan njuta av att lära sig och klarar av att vara lediga ibland.
– Vi vet egentligen inte om arbetsnarkomanen, som har ett slags missbrukarproblematik gentemot arbetet, är en bra arbetstagare eller inte. Den här typen presterar mycket, men har samtidigt ofta svårt med relationerna till arbetskamraterna. Här finns en slags dålig självkänsla, men också martyrskap och tankar om att alla andra satsar för lite, säger Hakanen.
Är det den utmattade eller arbetsgivaren som ska se sig i spegeln? – Ingen bränner ut sig med flit. Arbetsnarkomaner är varken dumma eller onda, men de signaler chefer sänder ut i sin organisation är viktiga. Särskilt nu i coronatider är det viktigt att poängtera vad som är en rimlig prestationsnivå.