Överläkare tveksamma till smittspårningsappen

Vasa och Åbo är stolta över sin effektiva smittspårning. Både Esbo och Helsingfors rekryterar mer personal för ändamålet.

Åsikterna om den nya appen Coronablinkern går isär bland läkare. Heikki Kaukoranta, ledande överläkare vid Vasa stad, är en av dem som inte tror att den nya appen som ska hjälpa till att spåra coronasmitta, kommer att underlätta arbetet.

– Man får inte veta när eller var man har blivit exponerad för viruset. Två viktiga komponenter saknas och appen fyller därför inte kraven vi har vid smittspårningen.

Inte heller Jane Marttila, överläkare vid Åbo stad, har mycket tilltro till Coronablinkern.

– Man måste ändå gå igenom samma procedur.

Silvia Grönroos-Pada, infektionsläkare vid Vasa sjukvårdsdistrikt, tror däremot att den nya smittspårningsappen kan fungera som ett stöd i smittspårningen. Hon säger att smittspårningen kräver stora resurser och att det behövs mera personal.

– En viktig del av smittspårningen är att testningen fungerar effektivt. Om man får svar efter fyra dagar finns det risk att fler exponeras.

Sanna Svahn, hälsovårdsdirektör i Esbo stad, tror att appen kan vara till hjälp i större städer där folk åker mycket med kollektivtrafiken.

– Den är bra och jag hoppas att många ska ladda ner den.

Appen Coronablinkern kan laddas ner från och med den 31 augusti eller 1 september, på svenska och på finska.

Smittspårningen i Vasa och Åbo

Förra veckan kunde åtta av nio coronafall i Vasa spåras till The Old Irish Pub. Kaukoranta säger att det ger en uppfattning om hur snabbt situationen kan förvärras.

– I de flesta fall i Vasa har smittspårningen tagit under ett dygn.

Han säger att Vasa stad har väldigt erfaren personal som tar sig an uppgiften med hjärna och hjärta.

– Jag kan inte föreställa mig hur smittspårningen i Vasa kunde vara bättre. Den är absolut toppen.

Enligt Kaukoranta flyttar Vasa stad personal till smittspårningen och karantänkontrollen vilket inverkar på arbetet vid hälsocentralerna. Det innebär längre köer och uppskjutna läkartider.

Marttila säger att smittspårningen i Åbo fungerar bra. Man satsar på spårningen och får lätt tag på folk som exponerats för coronaviruset. Men man kan alltid göra bättre, säger hon.

– Om personen har varit socialt aktiv så kan det ta längre att göra en smittspårning.

Enligt Marttila känns det som att personalen aldrig räcker till. Om personalen vore större skulle man kunna göra en snabbare spårning.

Smittspårningen stärks i Helsingfors och Esbo

Svahn säger att smittspårningen i Esbo gått ganska bra. Hon tycker att personalresurserna har räckt till. Staden har dessutom rekryterat mer personal enkom till smittspårningen.

– Vi har 20 personer som utför arbetet. Alla som har testats positiva för coronaviruset har vi fått kontakt med inom 24 timmar.

I Helsingfors är situationen dynamisk och också där håller man på att rekrytera ny personal för ändamålet.

– Vi är snart drygt 100 personer som jobbar med smittspårningen, säger Sanna Isosomppi, överläkare för den epidemiologiska verksamheten vid Helsingfors stad.

Isosomppi säger att skolningen av den nya personalen är viktig.

– Det kan förekomma många dröjsmål efter att en person utvecklat symtom och testat sig. Därför är det viktigt att smittspårningen kan påbörjas så snabbt som möjligt, säger hon.

Enligt Isosomppi strävar man efter att spåra smittan samma dag, men beroende på hur många som har blivit utsatta kan det i vissa fall ta längre. Eftersom det inte längre finns några restriktioner är utmaningen nu att folk träffar fler människor.

– Det försvårar vårt arbete och det är en stor skillnad i jämförelse med i våras.

Isosomppi upplever att folk berättar ärligt och ansvarsfullt om alla sociala möten de haft sedan de börjat känna av symtom.

– Det är helt okej att inte minnas alla möten under den första intervjun. Vi ger alla möjlighet att komplettera informationen de gett.