Storm i vattenglaset
SDP:s partidagsbeslut att avveckla pälsnäringen föranleder ingenting konkret. Statsministerpartiets ledning varken kan eller vill riva upp regeringsprogrammet för dess skull.
Visserligen är kongressen det högsta beslutande organet i varje parti och på pappret ska partistyrelsen rätta sig efter majoritetens vilja. Men för de fall majoriteten röstar omkull ledningens ståndpunkt finns beprövade knep för att skjuta hän frågan.
På Samlingspartiets kongress 2010 godkändes en motion om att slopa den obligatoriska skolsvenskan, tvärt emot partiledningens åsikt. Det fick riksdagsledamoten Kimmo Sasi att åka raka vägen till SFP:s partidag med det lugnande beskedet att hans partiledning tänker strunta i beslutet.
Politik är prioriteringar. Sanna Marins regering har akuta utmaningar framför sig inom sysselsättningspolitiken. Att förbjuda pälsnäringen i det läget kommer inte på tal, hur mycket SDP-fältet än önskade det.
En helt annan sak är att partidagsmotioner som kör över partieliten kan skvallra om förändring på sikt. Räkna inte med att Samlingspartiet garanterar tvåspråkigheten för alltid. Och räkna inte med att SDP ska garantera pälsnäringens existens efter nästa riksdagsval.