Skär inte i ungdomsarbetet då det behövs som mest

BUDGET Den 13 augusti publicerade Finansministeriet sitt förslag till nästa års budget. I budgeten föreslår ministeriet en nedskärning på nästan en tredjedel i ungdomsarbetets finansiering. Det är ett slag i ansiktet för ungdomsarbetet i Finland och är, i denna tid, minst sagt oansvarsfullt och kortsiktigt. Unga befinner sig i en historiskt osäker situation efter den coronadrabbade våren. Ett exempel är den höga arbetslösheten bland unga som framkommer i Arbetsoch näringsministeriets rapport. I maj 2020 var 56 400 under 25-åringar arbetslösa, medan motsvarande siffra i maj 2019 var 28 500. Arbetslösheten hos unga har nästan fördubblats, samtidigt som många unga kämpar med psykisk ohälsa, ekonomin och en oro för framtiden.

Under hela våren har regeringen fört fram att Finland tar sig ur coronakrisen genom satsningar på barn och unga – vi ska till varje pris undvika samma misstag som gjordes under recessionen på 1990-talet. Nu verkar allt det här vara glömt, åtminstone från Finansministeriets sida. Regeringens prat om framtiden är tomt löfte, om ungdomssektorns finansiering skärs ner med en tredjedel.

Ungdomsarbetet erbjuder i dag många unga en bred palett fritidsintressen, olika typer av stöd i vardagen och möjligheter att påverka samhället och omgivningen. För många unga är den bekanta ungdomsledaren eller gruppen man träffar i hobbyverksamheten en viktig stödfunktion och trygghet i vardagen. Ungdomsarbetet fungerar ofta på gräsrotsnivå och erbjuds av unga till unga. Det här betyder även att varje euro i ungdomsverksamheten är viktig och räknas noggrant. En nedskärning på en tredjedel av finansieringen skulle leda till att hela ungdomssektorn står inför att tänka om sin verksamhet och mycket av verksamheten riskerar att försvinna.

Budgeten måste stabiliseras, men det är inte läge att gå åt barn och unga om vi vill satsa på en hållbar framtid. Nu om någonsin behöver unga det stöd i vardagen som ungdomsarbetet erbjuder. Vi behöver satsningar på barn och unga för att minska ensamhet och psykisk ohälsa så att inte en enda ung person faller utanför samhället. Jag hoppas innerligt att Finansministeriet och regeringen tar sitt förnuft till fånga och ser på budgeten 2021 långsiktigt, i stället för att ta till kortsiktiga och oansvariga beslut där räkningen skjuts fram med ränta.