Norge på god väg att avveckla pälsnäringen

Socialdemokraterna vill förbjuda pälsnäringen i Finland enligt ett beslut på partikongressen. Norge är redan på god väg.

Socialdemokraternas (SDP) partikongress beslöt i helgen att jobba för att avveckla pälsnäringen i Finland. Även om SDP är statsministerparti i Finland innebär beslutet att jobba för en avveckling av pälsnäringen inte att det kommer att ske med en gång. Frågan ingår inte i regeringsprogrammet, som alla regeringspartier förbundit sig till.

– Jag föreställer mig att det är mera av en långsiktig målsättning för SDP, säger Susanna Ahlström, specialsakkunnig vid Jord- och skogsbruksministeriet.

Enligt henne är en avveckling av pälsnäringen inget som kan göras genom ett myndighetsbeslut, det kräver en ändring av djurskyddslagen vilket förutsätter att riksdagen fattar beslut om saken.

Något lätt beslut är ändå inte att vänta. Att förbjuda en hel näringsgren strider mot den grundlagsenliga näringsfriheten, vilket är en av de centrala grundläggande friheterna i Finland.

– Högst sannolikt skulle riksdagen kräva en lång övergångsperiod och kompensationer till pälsnäringen, om beslutet att avveckla blev verklighet, säger Ahlström.

Till detta kommer pälsnäringens regionala aspekter. Pälsföretagarna är goda skattebetalare i sina kommuner.

Väljer man att avveckla en hel näring så måste man man kompensera de som jobbar inom den.

Åshild Roaldset verksamhetsledare, Dyrebeskyttelsen Norge

Norge på god väg

I Norge beslöt regeringen att avveckla pälsnäringen år 2018. Även där var frågan känslig och väckte gott om debatt. Som det ser ut nu kommer pälsnäringen att upphöra i Norge senast 2025.

– Frågan har diskuterats fram och tillbaka, men det kommer att ske, säger Åshild Roaldset, verksamhetsledare för Dyrebeskyttelsen Norge.

Enligt henne var det flera faktorer som bidrog till beslutet. Dels hade antalet pälsfarmar minskat redan tidigare och branschens lönsamhet sjunkit sedan 1980–1990-talet, dels hade attityderna gentemot pälsnäringen förändrats.

Ännu i slutet av 2017 fanns det nästan 200 pälsfarmar i Norge. I våras var de nere i strax över 100.

Trots det blev det en ordentlig kamp, där det övriga jordbruket ställde sig på pälsnäringens sida.

– Därtill blev det en kamp mellan stad och landsbygd. Det fanns de som hävdade att det att man var emot pälsnäringen innebar att man var emot jordbruket som helhet.

Kompensationer i miljardklassen

En av de stora konkreta frågorna i Norge i samband med avvecklingen var hur företagarna inom pälsnäringen skulle kompenseras.

– Det var en väldigt lång förhandlingsprocess. Men väljer man att avveckla en hel näring så måste man kompensera de som jobbar inom den, säger Roaldset.

Kompensationerna gäller främst de investeringar som pälsföretagarna har gjort. En del av företagarna hade satt stora pengar på att bygga upp moderna anläggningar som uppfyllde de senaste djurskyddskraven.

Totalt går kompensationerna på 1,75 miljarder norska kronor, kring 165 miljoner euro. Därtill uppstår kostnader för omskolning av och stöd till de som jobbat inom branschen. De förlorade skatteintäkterna som de norska kommunerna nu går miste om är heller inte småpotatis.

Oväntad vändning

En oväntad faktor som kan ha inverkan på frågan om pälsnäringens framtid i Finland är den pågående coronaepidemin. Enligt Susanna Ahlström har epidemin slagit hårt mot pälsnäringen.

– Försäljningen av skinnen har försvårats märkbart i och med att pälsauktionerna inte har kunnat ordnas i normal ordning, säger hon.

Största delen av skinnen går till Kina och då de kinesiska köparna inte kunnat komma till Finland har handeln lidit.

– Köparna vill se skinnen med egna ögon innan de tar dem. Det gör att näthandeln inte fungerar så bra.