Biologiska mångfalden i kritiskt skede, visar rapport
De största hoten mot artrikedomen är jordbruket, skogsbruket, byggandet, föroreningar och klimatförändringen, enligt en ny rapport om biodiversiteten i Finland.
Finland har inte lyckats förhindra utarmningen av den biologiska mångfalden. Det visar Naturresursinstitutets och Finlands miljöcentrals utvärdering av genomförandet av Finlands biodiversitetsstrategi. De har granskat perioden 2012–2020.
Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (De gröna) tog på onsdagen emot utvärderingen. I sitt tal under Naturresursinstitutets och Finlands miljöcentrals seminarium lovade hon att lyfta frågan om biodiversiteten i sitt politiska arbete, nationellt och internationellt.
– Vi vet att vi inte har lyckats. När det gäller den biologiska mångfalden är vi ännu i startgroparna, säger Mikkonen.
Mikkonen gav också en känga till den förra regeringen som skar ner på finansieringen för miljön och naturskydd.
Enligt rapporten har biodiversiteten fortsatt att minska under de senaste tio åren och är i ett kritiskt skede.
De största hoten mot artrikedomen är jordbruket, skogsbruket, byggandet, föroreningar och klimatförändringen.
Ett stort problem är att andelen skyddad orörd skog i Finland är liten, vilket leder till att arter slås ut. Ett annat problem är att pesticider används i jordbruket så att fjärilar, blomarter och pollinerare försvinner.
Utredningen slår fast att åtgärderna inte har varit tillräckligt effektiva.
– Utvecklingen har gått smärtsamt långsamt, säger Juhani Damski, kanslichef på Miljöministeriet.
Problemet har varit känt i ett halvt sekel. Trots det har man varken i Finland eller i resten av världen gjort tillräckligt för att motarbeta det.
– En orsak till att man inte har reagerat kan vara att en långsam katastrof, som ännu inte påverkar en personligen, är svårare att märka än en plötslig miljökatastrof, säger AriPekka Auvinen, forskare på Finlands miljöcentral.
Han säger också att det finns gränser för vad man kan göra med naturskydd, på grund av de globala klimatförändringarna.
Att avveckla energiförbrukningen av torv var också en fråga som Mikkonen lyfte upp.
Samarbete behövs
Det går att vända trenden och det finns goda förutsättningar för att göra det under de kommande tio åren, menar forskarna. Man måste ta hänsyn till naturens mångfald i alla beslutfattanden och göra en ekologisk övergång till ett hållbart samhälle.
– Företag har börjat ta naturens mångfald i beaktande, säger Auvinen.
Han säger också att frågan har väckt intresse och att det i samhället finns en beredskap att göra nödvändiga förändringar.
Forskarna betonar att det behövs samförstånd och samarbete mellan kommuner, företag, politiker och forskare. Damski säger att politikerna behöver forskarna.
– Vi har kunskapen som politikerna och företagen behöver.
Han säger också att vi vaket måste följa med utvecklingen.
– Kommande generationer kommer att avgöra hur bra arbete vi har gjort.
Finlands biodiversitetsstrategi motsvarar Aichi-målen i FN:s konvention om att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden senast 2020.