Ga­ran­te­ra hu­man grund­läg­gan­de so­ci­al trygg­het för de fat­ti­gas­te

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt - BO HOLMBERG Ka­ris

AR­BETS­LÖS­HET Det är full­stän­digt omöj­ligt att för­stå att den lång­va­ri­ga dis­kri­mi­ne­ring­en av sto­ra mäng­der ar­bets­lö­sa tillå­tits på­gå un­der tiotals år, för att in­te sä­ga från be­gyn­nel­sen. När sta­ten fi­nan­si­e­rar ar­bets­lös­het­s­er­sätt­ning­ar bör det va­ra helt klart att al­la ar­bets­lö­sa ska va­ra li­ka in­för la­gen.

Sta­ten fi­nan­si­e­rar det­ta dels från stats­bud­ge­ten och via FPA, dels ge­nom skat­te­upp­bör­den av ar­bets­lös­hets­för­säk­rings­av­gif­ten som bå­de ar­bets­gi­va­re och lön­ta­ga­re be­ta­lar. Den­na väg be­kostas till cir­ka 95 pro­cent av de in­komstre­la­te­ra­de dag­peng­ar­na.

För att få in­komstre­la­te­rad er­sätt­ning krävs med­lem­skap i A-kas­sa, allt­så en lagstad­gad tvångs­an­slut­ning som på värs­ta möj­li­ga sätt står i strid med grund­la­gen. För­bunds­tvång el­ler kas­sa­till­hö­rig­hets­tvång hör hem­ma i and­ra slag av sam­hälls­for­mer än de­mo­kra­ti­er.

Sta­tens upp­gift är in­te att ge pen­ning­vinst åt dem som an­slu­ter sig till vis­sa or­ga­ni­sa­tio­ner och att be­straf­fa dem som in­te tvångs­an­slu­ter sig då kost­na­der­na be­ta­las med skatte­me­del och med lagstad­gad av­gift som i det­ta fall ar­bets­lös­hets­för­säk­rings­av­gif­ten. Lön­ta­ga­re be­ta­lar allt­så en ob­li­ga­to­risk av­gift av sin lön, men sta­ten ute­slu­ter en stor del av dem från att om­fat­tas av dess av­sed­da mot­pre­sta­tion. Att så­dant sker i en rätts­stat där det finns la­gö­ver­va­ka­re som ju­sti­ti­e­kans­ler, ju­sti­ti­e­om­buds­man och dis­kri­mi­ne­rings­om­buds­man och så vi­da­re är mer än hor­ri­belt. Så får en rätts­stat in­te fun­ge­ra.

Vad se­dan grund­ni­vån un­der ar­bets­lös­het gäl­ler står den för ut­slag­ning av värs­ta slag och le­der till en so­ci­al mi­sär som in­te ska fö­re­kom­ma i ett väl­färds­land som Fin­land. Då Tar­ja Fi­la­tov var ar­bets­mi­nis­ter för­sök­te hon gö­ra en in­sats för de fat­ti­gas­te ar­bets­lö­sa ge­nom att för­dö­ma att de mås­te be­ta­la 20 pro­cent skatt på sin un­der­må­li­ga grund­dag­peng. Men hon fick in­te ens stöd av sitt eget par­ti el­ler av Väns­ter­för­bun­det el­ler av fac­ket. Hon vil­le mar­ke­ra att hon skil­jer sig till för­del från de so­ci­al­re­ak­tio­nä­ra väns­ter­kraf­ter­na.

I dag är vi fort­fa­ran­de i sam­ma si­tu­a­tion; de ar­bets­lö­sa på grund­ni­vå som får kring 730 eu­ro i må­na­den skall be­ta­la en skatt på 20 pro­cent på den­na urus­la sum­ma trots att de helt sak­nar skat­te­be­tal­nings­för­må­ga. Det­ta stö­der igen en väns­ter­ledd re­ge­ring me­dan and­ra skat­te­be­ta­la­re in­te be­hö­ver be­ta­la nå­gon skatt alls på en års­in­komst un­der cir­ka 11 000. Det­ta är helt hor­ri­belt och ing­et an­nat land in­om EU är så so­ci­al­re­ak­tio­närt. Där be­skat­tas med­bor­gar­na li­ka för sam­ma stor­leks in­komst.

Jäm­för vi med Sve­ri­ge är de ar­bets­lö­sas grund­ni­vå in­te myc­ket bätt­re än i Fin­land, men med den sto­ra skill­na­den att års­in­koms­ten då blir så li­ten att skatt in­te upp­bärs. Med så­dan so­ci­alin­komst har na­tur­ligt­vis de drab­ba­de ing­en skat­te­be­tal­nings­för­må­ga och le­ver märk­bart un­der vårt lands re­la­ti­va fat­tig­doms­gräns som är cir­ka 1 250 eu­ro i må­na­den.

In­om so­ci­al­po­li­ti­ken bör det all­tid va­ra så att lan­det först ska se till att det ga­ran­te­ras en hu­mant grund­läg­gan­de so­ci­al trygg­het för de fat­ti­gas­te och nöd­ställ­da. Ef­ter det kom­mer se­dan öv­ri­ga stöd och för­må­ner i re­la­tion till de re­sur­ser och möj­lig­he­ter som finns. Men den sor­tens so­ci­al­po­li­tik har Fin­land ald­rig för­mått upp­fat­ta och där­för har till och med Eu­ro­pa­dom­sto­len för fle­ra år se­dan an­märkt på att ut­slag­ning­en av de nöd­ställ­da i Fin­land är allt­för hård.

Jag kon­tak­ta­de rätt ny­li­gen So­ci­al­mi­ni­s­te­ri­et och frå­ga­de vad mi­ni­s­te­ri­et har för pla­ner för att åt­gär­da den so­ci­a­la mi­sä­ren, men det upp­gav att så­da­na pla­ner in­te finns. Det be­skri­ver re­ge­ring­ens so­ci­al­re­ak­tio­nä­ra agen­da som ut­gör ett skräm­man­de fe­no­men för den som stö­der re­spek­ten för mänsk­li­ga och so­ci­a­la rät­tig­he­ter som de är sam­man­fat­ta­de i de gäl­lan­de kon­ven­tio­ner­na och i grund­för­dra­get för EU.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.