För ett le­van­de hav.

När Östersjön ska räd­das görs sto­ra in­sat­ser på land. Re­ge­ne­ra­tivt jord­bruk är hu­vud­ingre­di­en­sen och kon­struk­tivt sam­ar­be­te me­to­den i Bal­tic Sea Ac­tion Groups re­cept, sä­ger Mi­chae­la Ramm-Sch­midt.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - PE­TER BUCHERT pe­ter.buchert@ksf­me­dia.fi

För att räd­da Östersjön mås­te över­göd­ning­en, kli­mat­för­änd­ring­ar­na och ut­arm­ning­en av na­tu­rens mång­fald åt­gär­das på sam­ma gång ef­tersom de häng­er ihop. Ett jord­bruk som bin­der bå­de kol och nä­rings­äm­nen i mar­ken är en lös­ning, sä­ger Mi­chae­la Ram­mSch­midt på Stif­tel­sen för ett le­van­de Östersjön. – Vi sik­tar högt, men er­bju­der kon­kre­ta åt­gär­der till dem som vill va­ra med. Kon­struk­tivt sam­ar­be­te är den en­da vägen, sä­ger hon.

Ska man räd­da Östersjön gäl­ler det att se ho­ri­son­ten där hav, land och him­mel möts, för där finns lös­ning­en. Un­ge­fär så re­so­ne­rar Stif­tel­sen för ett le­van­de Östersjön, Bal­tic Sea Ac­tion Group.

Se­dan Mi­chae­la Ramm-Sch­midt, med ett för­flu­tet i nä­rings­li­vet, tog över som vd vid BSAG för­ra hös­ten har det mesta av hen­nes jobb kret­sat kring ett kon­cept som kal­las Car­bon Ac­tion. Här får vi lyf­ta per­spek­ti­vet för att se hel­he­ten.

– Vi vill för­stås räd­da Östersjön, och vi vet att dess störs­ta ut­ma­ning­ar är över­göd­ning­en, kli­mat­för­änd­ring­en och en ut­arm­ning av na­tu­rens mång­fald. Al­la tre häng­er ihop med varand­ra, sä­ger Ramm-Sch­midt.

Så här på Ös­ter­sjö­da­gen är det bra att in­se att när kli­mat­för­änd­ring­en vär­mer upp ha­vet för­vär­ras över­göd­ning­en och bio­di­ver­si­te­ten ut­ar­mas. Och när mång­fal­den li­der för­säm­ras ha­vets för­må­ga att bin­da kol, vil­ket ac­ce­le­re­rar kli­mat­för­änd­ring­en. Car­bon Ac­tion går ut på att bry­ta den on­da cir­keln ge­nom att tack­la al­la tre ut­ma­ning­ar sam­ti­digt.

Havs­skyd­det bör­jar på åkern. Al­la vet att över­göd­ning­en för­vär­ras av nä­ringsläc­kage från od­lings­mar­ker men li­ka många vet in­te att åkern har po­ten­ti­al att bin­da bå­de kol och nä­rings­äm­nen på en gång. Car­bon Ac­tion ut­ar­be­tar kon­kre­ta me­to­der för att bon­den ska få kol, fos­for och kvä­ve att stan­na i jor­den och ge bätt­re skörd. Då mås­te man för­bätt­ra den bi­o­lo­gis­ka mång­fal­den i mar­ken och bry sig om åkerns underjordi­ska eko­sy­stem.

– Vi ta­lar om jord­häl­sa, och det kret­sar fram­för allt kring mi­kro­ber. Man kun­de kal­la mi­kro­ber­na för vå­ra underjordi­ska ar­bets­ta­ga­re, sä­ger Mi­chae­la Ramm-Sch­midt.

Ut­an mi­kro­ber vo­re mar­ken död och jord­bruk hopp­löst. Bätt­re jord­häl­sa be­ty­der att man för­bätt­rar om­stän­dig­he­ter­na för mi­kro­ber­na så att de kan bli fler och ef­fek­ti­va­re. Mi­kro­ber­na be­hö­ver kol och nä­rings­äm­nen för att job­ba.

– Ju mångsidi­ga­re mi­krobli­vet är desto bätt­re är jord­häl­san. Det är nyc­keln till ett jord­bruk som bin­der kol.

Grönt året runt

Det kal­las re­ge­ne­ra­tivt jord­bruk när man od­lar så att mar­kens ko­lin­lag­ring max­i­me­ras och jord­häl­san för­bätt­ras.

– Det räc­ker in­te med att vi bin­der kol i od­lings­mar­ken. Vi mås­te få ko­let att stan­na där, och det är mi­kro­ber­na och väx­ter­nas röt­ter som ska­par det lag­ret och får det att sjun­ka läng­re ner, sä­ger Mi­chae­la Ram­mSch­midt.

Ut­mär­kan­de för re­ge­ne­ra­tivt jord­bruk är ett en­het­ligt växt­täc­ke och grön mark året runt el­ler så länge som möj­ligt. Grö­dor­na tar upp kol­di­ox­id och för ner ko­let i mar­ken. Sam­ti­digt för­bätt­ras åkerns för­må­ga att han­te­ra vin­ter­regn så att över­sväm­ning­ar­na in­te be­las­tar ha­vet med nä­ringsläc­kage och marksub­stan­ser.

– Vi­da­re ska man se till att mi­kro­ber­na har till­räck­ligt med mat, helst or­ga­niskt ma­te­ri­al. Och så be­hövs en mång­fald av od­lings­grö­dor och växt­följd, sä­ger Ramm-Sch­midt.

Yt­ter­li­ga­re gäl­ler att ge mi­kro­ber­na lugn och ro un­der marky­tan till ex­em­pel ge­nom att plö­ja spar­samt och ba­ra vid rätt tid­punkt.

– Na­tu­ren kan skö­ta det här om man lå­ter den va­ra i fred.

I grun­den påminner kon­cep­tet om kul­tur­land­ska­pet från fö­re kri­gen med små­ska­ligt och mångsidigt jord­bruk och be­tan­de bo­skap på går­dar­na. Se­na­re kom det in­ten­si­va jord­bru­ket med mo­no­kul­tu­rer, konst­göd­sel, ke­misk be­kämp­ning och en kött­pro­duk­tion skild från åker­bru­ket. Följ­der­na syns i na­tu­ren, in­klu­si­ve Östersjön.

Om­ställ­ning­en öka­de å and­ra si­dan pro­duk­ti­vi­te­ten, men en åter­gång till re­ge­ne­ra­tivt jord­bruk ska in­te be­ty­da säm­re pro­duk­tion el­ler av­kast­ning, ut­an att man för­sö­ker an­pas­sa en rik­lig pro­duk­tion till mil­jö­håll­bar­het.

– Det är li­te som att gå till­ba­ka i ti­den, men än­då in­te. Vi vill kun­na mä­ta och ve­ri­fi­e­ra hur ef­fek­ti­va oli­ka me­to­der är, sä­ger Ramm-Sch­midt.

Kli­mat­räk­na­re kom­mer

I dag med­ver­kar hund­ra pi­lot­går­dar i Car­bon Ac­tion, och prö­var en el­ler fle­ra me­to­der. Re­sul­ta­ten mäts för att man ska ve­ta hur ef­fek­ti­va oli­ka åt­gär­der är un­der oli­ka om­stän­dig­he­ter. Un­der led­ning av Me­te­o­ro­lo­gis­ka in­sti­tu­tet ska fors­kar­na snart lan­se­ra en förs­ta ver­sion av en kal­ky­la­tor som kan räk­na ut mil­jö- och kli­mat­nyt­tan av oli­ka åt­gär­der.

– Ut­an kal­ky­la­tor vet in­te bon­den vad han ska gö­ra, och livs­me­dels­fö­re­tag som vill bli kli­mat­ne­utra­la be­hö­ver ve­ta vil­ken kli­mat­nyt­ta re­ge­ne­ra­tiv od­ling ger, sä­ger Mi­chae­la Ramm-Sch­midt.

Och om jord­bruks­stö­den ska ge kli­mat­nyt­ta el­ler om bön­der­na ska kom­pen­se­ras för en od­ling som bin­der kol mås­te man kun­na mä­ta in­ver­kan. Men re­ge­ne­ra­tiv od­ling till­läm­pas än­då in­te ba­ra för kli­ma­tets el­ler Ös­ter­sjöns bäs­ta. Me­to­den gör mar­ken livs­kraf­ti­ga­re och åk­rar­na tå­li­ga­re för an­grepp.

– En ome­del­bar eko­no­misk för­del är att re­ge­ne­ra­tivt jord­bruk krä­ver mind­re konst­göd­sel och växt­skydds­me­del. När mar­ken mår bra står grö­dor­na bätt­re emot ska­de­in­sek­ter och tar bätt­re upp vat­ten vid ex­tre­ma sky­fall, sä­ger Ramm-Sch­midt.

I re­ge­ne­ra­tivt jord­bruk an­vänds mind­re konst­göd­sel.

– Konst­göd­sel gör väx­ter­na slöa. Det är li­te som att ma­ta ham­bur­ga­re och piz­za i barn, det är snabb men då­lig nä­ring. När väx­ter­na in­te be­hö­ver job­ba för att ta upp nä­ring­en blir röt­ter­na kor­ta­re. Mås­te de job­ba blir röt­ter­na läng­re och tar upp den nä­ring som re­dan finns i jor­den, sä­ger Ramm-Sch­midt.

Ut­bild­ning på svens­ka

När BSAG ut­bil­dar od­la­re i re­ge­ne­ra­tiv od­ling hand­lar det i prak­ti­ken om en di­a­log och öm­se­si­dig in­lär­ning mel­lan al­la in­vol­ve­ra­de par­ter. Till ex­em­pel Va­lio ser till att de­ras mjölk­går­dar får ta del av ut­bild­ning­en. Fa­zer och Ape­tit har lo­vat im­ple­men­te­ra ko­lin­lag­ring som jord­bruks­tek­nik i si­na in­köp­skri­te­ri­er, också som en gär­ning för Östersjön.

– När sto­ra ak­tö­rer på livs­me­dels­mark­na­den gör så här kan vi räk­na med en be­ty­dan­de för­änd­ring på sikt, sä­ger Mi­chae­la Ramm-Sch­midt.

Svens­ka Lant­bruks­pro­du­cen­ters Central­för­bund har an­slu­tit till sam­ar­be­tet och dess bön­der får ut­bild­ning­en på svens­ka. Ramm-Sch­midt sä­ger att SLC är en­ga­ge­rat och för­står sig på god jord­häl­sa.

Hon hop­pas att de fles­ta går­dar i Fin­land vil­le gå in för re­ge­ne­ra­tiv od­ling, åt­minsto­ne i nå­gon mån.

– Vi för­sö­ker in­te över­ta­la nå­gon, men vi vill mo­ti­ve­ra så många bön­der som möj­ligt att för­stå var­för det lö­nar sig att änd­ra på od­lings­tek­ni­ken. De som har gått med har bli­vit väl­digt iv­ri­ga om de in­te va­rit det från bör­jan. De in­ser den eko­no­mis­ka nyt­tan och de vill också gö­ra ett mil­jö­ar­be­te. De är tröt­ta på att bli ut­pe­ka­de som syn­da­boc­kar fastän vi al­la är de­lar av sam­ma sy­stem.

FOTO: NIKLAS TALLQVIST

FOTO: NIKLAS TALLQVIST

Mi­chae­la Ramm-Sch­midt är ti­di­ga­re fö­re­tagsju­rist, men via sin pas­sion för håll­bar af­färs­verk­sam­het och sitt mil­jö­en­ga­ge­mang har hon bli­vit vd för Bal­tic Sea Ac­tion Group. – Det är mitt dröm­jobb, sä­ger hon.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.