HRT:s kris kan inte lösas med höjning av biljettpriser
Ett ansträngt ekonomiskt läge för huvudstadsregionens kollektivtrafik leder till att nya lösningar krävs för att underskottet för Helsingforsregionens Trafik inte ska skena i väg. – Vi måste reagera snabbt på att allt fler jobbar på distans och sällan åker kollektivt, säger HRT:s styrelsemedlem Sirpa Hertell.
Helsingforsregionens Trafik väntas i år förlora 120 miljoner euro i form av uteblivna biljettintäkter när coronapandemin kraftigt har minskat på resandet i kollektivtrafiken. HRT försöker med flera olika åtgärder råda bot på underskottet i kassan. Nerbantat utbud av turer i buss- och tågtrafiken, ett lån på 200 miljoner och ökade andelar av medlemskommunerna ska få ekonomin i balans. Också staten har lovat ett stöd till kollektivtrafiken på 100 miljoner euro varav HRT:s andel skulle vara högst 70 miljoner euro.
En fråga som kommit upp är om HRT kunde tänka sig ett flexiblare biljettsystem för den som jobbar på distans, men som är i behov av att åka kollektivt några dagar i veckan. Ett 10-resorskort i likhet med det klippkort av papp som fanns fram till början av 2000-talet och som inte skulle vara bundet till en tidsperiod, har figurerat i spekulationerna.
Bland HRT:s styrelsemedlemmar tas förslaget emot med blandade känslor.
– Vi diskuterar ofta utbudet av olika biljetter. Priset på månadsbiljetten subventioneras av medlemskommunerna nästan till 50 procent och enkelbiljetterna just inte alls. Givetvis är läget nu helt annat än tidigare. Jag välkomnar en diskussion om nya typer av biljetter, även om vi har haft som mål att minska utbudet av olika biljetter så att försäljningen ska vara så smidig som möjligt – oberoende om man köper biljetter på nätet, butiken eller kiosken, säger styrelsemedlemmen Sirpa Hertell (De gröna).
Alla möjligheter utreds
Sirpa Hertell får medhåll av den samlingspartistiska styrelsemedlemmen Risto Rautava.
– Vi funderar på alla möjligheter för att få HRT:s ekonomi i balans och hur vi ska öka på kollektivtrafikens attraktionskraft. När det gäller biljettyperna så har vi redan ett ganska brett utbud av olika biljetter som borde betjäna också de som åker kollektivt mer sällan, säger Rautava.
En höjning av biljettpriserna nämns som ett tänkbart alternativ för att öka intäkterna. Bland medlemskommunerna har Helsingfors och Vanda tidigare flaggat för en moderat höjning. På måndag ska stadsstyrelsen i Esbo ta ställning till ett tjänstemannaförslag som skulle innebära en fem procents höjning av biljettpriserna.
Sirpa Hertell förhåller sig negativ till att höja biljettpriserna. Enligt henne finns det redan tillräckligt med orsaker till att antalet passagerare har minskat. En höjning av biljettpriserna skulle ytterligare sänka antalet passagerare.
– Det leder till en ond spiral och rimmar också illa med strategin om att man ska stadsplanera utifrån utbudet av kollektivtrafik, säger Hertell.
Risto Rautava är också skeptisk till en höjning av biljettpriserna.
– Det är en möjlighet att höja biljettpriserna, men då ska det vara fråga om ytterst moderata höjningar av periodbiljetter. Chockhöjningar är aldrig bra, säger Risto Rautava.
Både Rautava i Helsingfors och Hertell i Esbo är stadsfullmäktigeledamöter. Ett ständigt återkommande förslag är att HRT:s medlemskommuner skulle skjuta in extra pengar i kassan.
– Nu utgör andelen ungefär 50 procent och om förlusten blir 120 miljoner euro och staten går in med 70 miljoner euro så finns det eventuellt möjlighet till en tillfällig höjning av de kommunala andelarna, säger Hertell.
❞ Jag vill att vi anställer en person som har ekonomiska kunskaper i kombination med förmågan att komma fram med fräscha idéer om hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Och så ska det vara en person med bra ledaregenskaper. Risto Rautava Styrelsemedlem i HRT
Ny vd nästa år
Risto Rautava räknar med att det statliga stödet är ett bättre alternativ eftersom kommunernas ekonomier är ansträngda. Samtidigt som det ekonomiska trycket är hårt, ska HRT i september inleda processen med att söka en ny vd efter Suvi Rihtniemi som går i pension nästa år.
Rihtniemi har varit vd sedan HRT grundades 2010. Hon representerar Samlingspartiet och jobbet har också i tidigare kollektivtrafikorganisationer varit vikt för partiet. Samlingspartisten Rautava vill ändå inte dra hemåt:
– Politiska utnämningar på en sådan här post hör inte hemma i dagens Finland. Jag vill att vi anställer en person som har ekonomiska kunskaper i kombination med förmågan att komma fram med fräscha idéer om hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Och så ska det vara en person med bra ledaregenskaper, säger Rautava.
Sirpa Hertell ser kunnande i miljöwfrågor som en merit för posten.
– Jag skulle säga att vi behöver en visionär, som också kan se vidare och inse att distansarbetet kommer att förändra användandet av kollektivtrafik. Jag ser gärna också kunskaper i miljöfrågor som meriterande. Och politiska utnämningar tror jag inte heller på, säger Hertell.