Frankrike runt i skuggan av covid-19
Det finns ingen klar favorit i Tour de France i år.
Tour de Frances Grand Départ i Nice är på många vis exceptionell. För det första avgörs Tour de France undantagsvis i september, inte i juli som vanligt. I stället för de vanliga scenerna av en peloton som susar förbi solrosfälten, grillas under den stekheta solen, och omringas av solbrända supportrar blir det gulnande löv, svalare väder och strikta publikrestriktioner. Det blir inte heller någon festlig etapp under 14 juli, Frankrikes nationaldag.
Orsaken är förstås covid-19, som drabbat Frankrike hårt. Tour de France avgörs under stränga villkor. Stallpersonalen, tränare, mekaniker och cyklister testas flitigt, och om två medlemmar av stallpersonalen testar positivit för covid-19 inom sju dagar, åker hela stallet hem. Tufft, och det återstår att se hur många stall som tar sig i mål i Paris om tre veckor.
Exceptionellt är det också att det inte finns någon klar favorit, för första gången på många år. JumboVismas Primoz Roglic såg ut att vara starkast i uppvärmningsloppen Tour de l’Ain och Critérium Dauphiné, men under den näst sista dagen föll han omkull, avbröt följande dag, och var osäker för start in i det sista. Den viktiga stallkamraten Steven Kruiswijk, oväntat trea sammanlagt förra året, föll också omkull, och kommer inte till start i Nice.
Jumbo-Visma ser fortfarande starkt ut, med hjälpryttare som Robert Gesink, Tony Martin och Wout Van Aert. Tom Dumoulin, tvåa år 2018, är själv en potentiell segrare, som står redo att ta över ifall Roglic inte är i form.
Det är ytterst svårt att vinna Tour de France utan ett starkt lag. Precis som i fotboll behövs det målvakter, mittbackar och mittfältare, fast de inte gör många mål.
Jumbo-Visma har chansen att bryta Team Ineos järngrepp om Tour de France. Från och med 2012 har Ineos, före detta Team Sky, vunnit varje gång, frånsett 2014, då Chris Froome föll omkull och bröt handleden – med tre olika segrare, Froome, Geraint Thomas och Egan Bernal. Nederländska Jumbo-Visma såg definitivt bättre ut i Tour de l’Ain och Critérium Dauphiné.
Ineos, som inför Tour de France bytt namn till Ineos Grenadiers, lämnade både Froome och Thomas utanför Tour de France-laget. (Det återstår att se hur supportrarna i Frankrike välkomnar ett brittiskt lag som är uppkallat efter ett terrängfordon.) Det betyder inte att stallet är försvagat. I stället blev Giro d’Italia-vinnaren Richard Carapaz inkallad som en reserv till Egan Bernal, fjolårsvinnaren, som dock uppvisade bekymrande svag form i Dauphiné.
Frankrikes egna Thibaut Pinot, Groupama-FDJ, såg ut att vara en av de starkaste redan förra året, men tvingades avbryta med ont i knät. Groupama-FDJ har inte det bästa laget, men andra plats i Dauphiné visar att Pinot kan hävda sig med att vara opportunistisk.
Deceuninck-Quicksteps Julian Alaphilippe charmerade publiken förra året, men han är sannolikt punktmarkerad i år, och Tour de France ingick inte egentligen i hans ursprungliga planer. I och för sig planerade han kanske inte heller förra året att inneha den gula ledartröjan, maillot jaune, i två veckor. Inte officiellt, åtminstone.
Under de senaste åren har det blivit allt mer vanligt att Tour de France inleds med relativt svåra etapper, med vind, kullerstenar, eller varierande terräng. Det är dock unikt att redan den fjärde etappen erbjuder en avslutning uppe på 1 825 meters höjd, på toppen av OrcièresMerlette. Det är en etapp som redan kommer att ge en fingervisning om vem som är med och slåss om maillot jaune i år. Årets upplaga betonar nämligen väldigt mycket klättring, berg och tidvis branta stigningar. Slutligen avgörs segern kanske först under den näst sista etappen, ett individuellt tempo uppför La Plance des Belles Filles, en ny favorit i Tour de France.
Kvistigt för toppnamnen med en så krävande inledning. Det är också en börda att ta ledningen i ett så tidigt skede, för då är ditt stall förpliktat att försvara maillot jaune, vilket gör att många kanske hellre flyger under radarn under den första veckan. Samtidigt har Team Ineos haft som vana att under sin segersvit nästan direkt slå ett knockoutslag.
Den första etappen blev kaotisk, med många vurpor i de glashala serpentinkurvorna omkring Nice, och bland annat Julian Alaphilippe föll omkull. Inledningen är ofta nervös, men regnet gjorde det ännu värre, och kanske den långa tävlingspausen också inverkat. Ineos Andrey Amador och Pavel Sivakov samt Jumbo-VIsmas Wout Van Aert och Astanas Miguel Angel López hörde också till dem som föll omkull innan cyklisterna i samförstånd beslöt att ta det lugnare före slutspurten.
Men ännu i slutet, med 3 km kvar, blev det en ny kollision, och bland annat Thibaut Pinot föll omkull. Norrmannen Alexander Kristoff spurtade till segern. Om någon faller omkull eller får ett mekaniskt problem inom tre kilometer från mållinjen på en flack etapp får den samma tid som resten av cyklisterna i samma grupp, vilket blev Pinots räddning. Det återstår att se hur illa han slagit sig.