Nya vindar i skogen
Helsingforsbörsen steg åter under veckan som gick, i linje med internationella marknader. Bland veckans vinnare återfanns för omväxlings skull traditionella branscher som skogs- och pappersindustrin samt finansiella aktier. Konjunkturstabila aktier var de relativa förlorarna vilket indikerar att investerarna åter blivit mer optimistiska om den ekonomiska utvecklingen på medellång sikt.
UPM-Kymmene var veckans vinnare med en uppgång på cirka 7 procent efter att ha annonserat ytterligare åtgärder för att höja lönsamheten med bland annat en nedläggning av bruket i Kaipola. Åtgärderna väntas kosta cirka 110 miljoner euro på kort sikt, men leda till årliga besparingar på 75 miljoner euro när de är genomförda.
I kombination med att svenska SCA aviserade stängningar av kapacitet inom grafiska papper var det tillräckligt för att ge stöd till aktien. Trots veckans uppgång är UPM-aktien ner med 18 procent i år, vilket är klart sämre än Stora Enso (-6 procent) och Metsä Board (+13 procent).
UPM värderas i nuläget till cirka 13 gånger rörelseresultatet för 2021, vilket är något lägre än för Stora Enso och Metsä Board. Det är onekligen en ovanlig situation – historiskt sett har UPM:s högre lönsamhet och bättre stabilitet gjort att aktien belönats med en premievärdering. Nya vindar verkar blåsa i skogen, men det återstår att se hur varaktiga de är.
Nordiska bankaktier steg under veckan. En delförklaring till uppgången är stigande räntenivåer i USA efter att Federal Reserves chef Jeremy Powell i ett tal meddelat att centralbanken kan tillåta inflationen att stiga till nivåer över 2 procent i framtiden. En ökad differens mellan obligationsräntor och styrräntan är normalt positivt för bankernas intjäning – och även om det förstås är en stor skillnad mellan de nordiska bankerna och deras amerikanska konkurrenter brukar en uppgång för de senare reflekteras även på den här sidan av Atlanten. Så även denna gång.
Till styrkan hos bankaktierna bidrog troligen också rapporter från de nordiska länderna som visar på fortsatt tillväxt för utlåningen, samt nya diskussioner om att bankerna har goda möjligheter att betala generösa dividender när det väl tillåts av myndigheterna. Nordea uppskattar exempelvis att banken i nuläget har ett överskottskapital på cirka 4 miljarder euro – motsvarande cirka 1 euro per aktie. Skulle hela beloppet återföras till ägarna motsvarar det knappt 15 procent av bankens marknadsvärde. Tillsammans med en lågvärdering (P/E 10x för 2021) blir det – åtminstone i mina ögon – en intressant investering i nuläget.
Kommande vecka riktas blickarna åter mot makroekonomiska data. Viktigast är den amerikanska sysselsättningsrapporten, som väntas visa på ytterligare 1,5 miljoner ”nya” jobb i USA under augusti. Större avvikelser från förväntningarna kan inte bara påverka kapitalmarknaderna, utan också utfallet i höstens presidentval. En stark siffra bör gynna president Donald Trump, medan svagare data bör vara positivt för utmanaren Joe Biden. Räkna med volatilitet kommande fredag.