Män­ni­skan all­tid me­ra vär­de­full än eko­no­mis­ka sär­in­tres­sen

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt - JAN-PE­TER PAUL Helsing­fors

SAM­HÄL­LE In­di­vi­dens och män­ni­skans eko­no­mis­ka vär­de har va­ri­e­rat un­der hi­sto­ris­ka ti­den och oli­ka om­stän­dig­he­ter. Un­der an­ti­ken fram till bör­jan av 1800-ta­let sål­des sla­var som han­dels­va­ra på slav­mark­na­der. In­di­vi­dens eko­no­mis­ka vär­de be­döm­des på ba­sen av hans el­ler hen­nes fy­sis­ka egen­ska­per och kun­ska­per. Sla­vens ål­der var en be­ty­dan­de pris­fak­tor. Äld­re per­so­ner och sju­ka dö­da­des el­ler läm­na­des för att dö (Tho­mas 1997, As­her 1984).

Män­ni­skan som ar­bets­kraft har all­tid va­rit en mark­nad­s­och pro­duk­tions­fak­tor. Möj­lig­he­ten att få ar­be­te och be­hål­la det är i be­ty­dan­de grad be­ro­en­de av ens kun­ska­per, fär­dig­he­ter, men ock­så ål­der. De som fal­ler ut­an­för ar­bets­mark­na­den har ett lågt kon­sum­tions­och pro­duk­tions­vär­de och upp­fat­tas of­ta en­dast som en kost­nad för sam­häl­let och för fö­re­ta­get.

I sam­band med co­vid19-kri­sen har män­ni­skans ojäm­lik­het kom­mit fram allt tyd­li­ga­re. Helt all­mänt ökar den so­ci­a­la och eko­no­mis­ka ojäm­lik­he­ten som för­sva­gar kon­tak­ter­na och sålun­da för­stå­el­sen män­ni­skor emel­lan. Vi kän­ner en allt mind­re sam­hö­rig­het med varand­ra. Sam­häl­let har bli­vit me­ra ojäm­likt. So­ci­a­la me­di­er är till sin na­tur ab­strak­ta för att den na­tur­li­ga per­son­li­ga di­rek­ta re­la­tio­nen in­di­vi­der emel­lan sak­nas. De sva­ga och ut­stöt­ta blir för oss en bild på skär­men och sta­tistik, in­te en rik­tig verk­lig­het.

Vår för­stå­el­se och för­hål­lan­det till de sva­ga i sam­häl­let, ar­bets­lö­sa, sju­ka, gam­la och unga är be­ro­en­de av den vär­de­ge­men­skap man om­fat­tar. Slav­han­deln och sla­ve­ri­et av­skaf­fa­des på ini­ti­a­tiv av den ka­tols­ka kyr­kan på 1500-ta­let. För­sla­va­de folk an­sågs nu va­ra verk­li­ga män­ni­skor. Som sla­var ha­de de för­lo­rat sin mänsk­li­ga iden­ti­tet. Se­na­re om­fat­ta­des tan­ke­gång­ar­na av många grup­per vil­ket led­de till det slut­li­ga ”of­fi­ci­el­la” av­skaf­fan­det av sla­ve­ri­et som fe­no­men först på 1800-ta­let.

Den ne­o­li­be­ra­la och re­la­ti­vis­tis­ka eko­no­mis­ka po­li­ti­ken har lett och le­der till strä­van­de ef­ter allt stör­re eko­no­misk ef­fek­ti­vi­tet, hög­re börs­vär­den och till en hi­sto­riskt gi­gan­tisk ka­pi­tal­kon­cent­ra­tion. Den­na ut­veck­ling har lett och le­der till en allt hår­da­re eko­no­misk om­giv­ning där in­di­vi­den allt mer ses en­dast som en pro­duk­tions­fak­tor vars vär­de be­står av sam­ma fak­to­rer som un­der sla­ve­ri­ets ti­de­varv; näm­li­gen in­di­vi­dens kun­ska­per, fär­dig­he­ter och ål­der. De sva­ga i sam­häl­let där­e­mot upp­fat­tas li­kaså allt mer som en kost­nad och frik­tions­hin­der till den ef­ter­strä­va­de stän­di­ga vär­deök­ning­en och ka­pi­tal­kon­cent­ra­tio­nen.

Po­li­tis­ka par­ti­er och le­da­re är be­ro­en­de av fram­gångs­ri­ka fö­re­tag och stän­dig eko­no­misk till­växt. Ex­em­pel på ra­di­kal ex­pan­siv eko­no­misk po­li­tik un­der co­vid-19-ti­der finns bland an­nat i Fö­ren­ta sta­ter­na, Ki­na, Stor­bri­tan­ni­en, In­di­en och Bra­si­li­en. Det grund­läg­gan­de pro­ble­met finns i ka­pi­ta­lis­mens na­tur. Ka­pi­ta­lism le­der till kon­cent­ra­tion in­te en­dast av ka­pi­tal ut­an även av makt. Män­ni­skans och in­di­vi­dens vär­de be­döms slut­li­gen i da­gens ne­o­ka­pi­ta­lis­tis­ka och re­la­ti­vis­tis­ka eko­no­mis­ka sam­häl­le av hans el­ler hen­nes ka­pa­ci­tet att öka fö­re­ta­gens vinst, börs­vär­de och sam­häl­lets bnp. När de eko­no­mis­ka för­hål­lan­de­na i sam­band med co­vid-19 blir allt stra­ma­re kom­mer den­na trend att stär­kas.

Det de­mo­kra­tis­ka po­li­tis­ka sy­ste­met har hi­sto­riskt vi­sat sig va­ra re­la­tivt svagt i att mot­ar­be­ta den­na trend. Eko­no­mis­ka vär­den styr po­li­ti­ker­na och po­li­tis­ka par­ti­er. De sva­ga i sam­häl­let blir allt mer ob­jekt för de­ras spar­be­slut i eko­no­mins in­tres­sen. De bil­dar den flex­ib­la buf­fert som mås­te an­pas­sa sig en­ligt de rå­dan­de eko­no­mis­ka kon­junk­tu­rer­na och ka­pi­ta­lis­mens in­tres­sen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.