Edö­vä­gen i Isnäs som hem statt i för­änd­ring

”Spe­ci­ellt stäm­nings­full är av­slut­ning­en när vi sät­ter oss på vi­ta la­kan på en strandäng mot den öpp­na havs­vi­ken, hör lug­nan­de mu­sik i hör­lu­rar­na och ser kvälls­so­len speg­la sig i öst­ra stran­dens skog”, skri­ver re­cen­sen­ten om en pro­me­nad­fö­re­ställ­ning längs

Hufvudstadsbladet - - Kultur - JAN-PE­TER KAIKU

NY DANS

Zo­diak

Lo­vi­i­sa Con­tem­po­ra­ry rf./Lo­vi­sa stad: På vägen hem/Edö­vä­gen. Ko­re­o­gra­fi: Jen­ni Ko­isti­nen och de upp­trä­dan­de. Ljud­de­sign: Esa Mat­ti­la. Mu­sik: Esa Mat­ti­la, Mik­ko Id­lax och Ant­ti Pe­so­nen. Scen­fram­ställ­ning: Be­ni­a­mi­no Borg­hi, Aman­di­ne Do­at och fö­re­ställ­nings­kurs­del­ta­gar­na Ba­vi Kpa­de Fi­de­le, Ni­na Fo­gel­berg, Lau­ra Frösén, El­la Ho­lap­pa, Jaak­ko Kaar­ti­nen, Vil­le Kul­ma­la, Roo­sa Län­si­pu­ro, Au­ri Olk­ko­nen, Lu­mi Olk­ko­nen, Vil­ja Su­o­ma­lai­nen, Kse­nia Va­her­jo­ki och Virp­pi Ve­nell. Edö­vä­gen 29.8.

Un­der 2010 -ta­let ord­na­de Zo­diak, som cen­ter för ny dans och som re­gi­o­nalt cen­ter för dans, ett mång­å­rigt pro­jekt kal­lat Jag he­ter. In­om ra­men för det in­klu­de­ra­des oli­ka grup­per i sce­nisk fram­ställ­ning, sam­ti­digt som verk­sam­he­ten för­ank­ra­des i oli­ka ur­ba­na mil­jö­er med kur­ser och upp­spel som för­e­na­de pro­fes­sio­nel­la och ama­tö­rer. En av ini­ti­a­tiv­ta­gar­na och le­dar­na var ko­re­o­gra­fen Jen­ni Ko­isti­nen som bland an­nat gjor­de fö­re­ställ­ning­en På vägen hem i Gam­las år 2015. Då led­des vi av Ko­isti­nen själv till en rad hem och såg fö­re­ställ­ning­ar i och in­vid dem. Fö­re­ställ­ning­en gav kon­kre­ta och be­grepps­li­ga per­spek­tiv på just hem­met. Den gav ock­så mig och många and­ra nya per­spek­tiv, som gör att vi se­der­me­ra ser på Gam­las med and­ra ögon. Möj­lig­he­ten att ta del av väl­digt pri­va­ta sfä­rer och livs­ö­den, att bli be­mött som gäst, att de­la med sig, att in­gå i en spe­ci­fik till­fäl­lig grupp och att be­mö­ta scen­konst i mil­jö­er där om­giv­ning­en kun­de bju­da på obe­räk­na­de över­rask­ning­ar, gjor­de att vi som del­ta­ga­re fick myc­ket ut av den spe­ci­el­la fö­re­ställ­ning­en.

Nu har Jen­ni Ko­isti­nen, se­dan fem år själv bo­satt i Isnäs, ap­pli­ce­rat kon­cep­tet på Isnäs så­gom­rå­de i Per­nå i den nya pro­me­nad­fö­re­ställ­ning­en På vägen hem/Edö­vä­gen.I pro­duk­tio­nen del­tar Zo­diak till­sam­mans med lo­ka­la kul­tur­ak­tö­rer i Lo­vi­sa. De som står för fram­ställ­ning­en kom­mer nu till stor del från Lo­vi­sa. De har oli­ka bak­grund och åld­rar men bil­dar en fint sam­man­svet­sad grupp.

Un­der om­kring två tim­mar pro­me­ne­rar vi, un­der guid­ning av Lu­mi och Vil­ja, längs he­la Edö­vä­gen och stif­tar be­kant­skap med så­väl histo­ria som nu­tid. När vi mot slu­tet gui­das med hör­lu­rar och hör de upp­trä­dan­de be­rät­ta om hem­mets be­ty­del­se för dem, finns även fram­ti­den med när de unga be­rät­tar­na be­skri­ver hur de hop­pas den skall te sig just på Edö­vä­gen.

Ef­ter en in­le­dan­de fö­re­ställ­ning i Ång­ma­skinsmu­se­et ne­re vid ham­nen, får vi hö­ra Mik­ko Id­lax, in­flyt­tad till Isnäs som sex­å­ring år 1961, be­rät­ta per­son­li­ga min­nen från ti­den då så­gen än­nu fun­ge­ra­de och he­la det lil­la sam­häl­let kret­sa­de kring den. Slu­tet kom år 1995. Då ha­de så­gen ver­kat i 98 år. Som en mot­kraft till och gi­vet­vis som en del av den struk­tu­rel­la om­vand­ling­en som följ­de, har oli­ka koo­pe­ra­tiv flyt­tat in och rik­tat in sig på od­ling och även på konst­när­lig verk­sam­het.

Vid si­dan av hem­met som bo­ning, som ort och som be­grepp, är det följakt­li­gen just ar­be­tet som på Edö­vä­gen fär­gar mil­jön och upp­le­vel­sen av den via fö­re­ställ­ning­en.

Li­kaså ar­be­tet då och nu och över­lag möj­lig­he­ten för små av­si­des or­ter att be­stå och häv­da sig.

Ett hem­be­sök i en ti­di­ga­re ar­betar­bo­stad ger då­ti­den ett nu­tids­per­spek­tiv. I kö­ket upp­trä­der Aman­di­ne Do­at känn­spakt ba­lan­se­ra­de på köks­bor­det. Det and­ra hem­be­sö­ket går till ett ofull­bor­dat ny­byg­ge. Där fram­för Be­ni­a­mi­no Borg­hi ett kon­kret jord­nä­ra och kraft­fullt ex­pres­sivt so­lo un­der en gam­mal ek.

Guid­ning­en och fö­re­ställ­ning­en har ge­nom­gå­en­de en lugn puls som ger möj­lig­het att in­su­pa så­väl hel­het som de­tal­jer och gi­vet­vis själ­va stäm­ning­en, som här är högst di­stinkt. Vi fär­das al­la till­sam­mans längs den gam­la by­vä­gen. Käns­lan av kol­lek­tiv, ge­men­skap och sam­hö­rig­het är i sig ren lyx i den tid vi le­ver i just nu.

Spe­ci­ellt stäm­nings­full är av­slut­ning­en när vi sät­ter oss på vi­ta la­kan på en strandäng mot den öpp­na havs­vi­ken, hör lug­nan­de mu­sik i hör­lu­rar­na och ser kvälls­so­len speg­la sig i öst­ra stran­dens skog. Som på be­ställ­ning dy­ker någ­ra gås­floc­kar upp och gör det för­än­der­li­ga ögon­blic­kets idyll än­nu mer full­stän­dig.

Fö­re­ställ­ning­en kan ses som en del av Lo­vi­sa Si­be­li­us­da­gar 5.9. och 6.9. med buss­trans­port från och till Lo­vi­sa tu­rist­håll­plats, Alex­an­ders­ga­tan 9.

FO­TO: KATI RAPIA/ZO­DIAK

Guid­ning­en och fö­re­ställ­ning­en har ge­nom­gå­en­de en lugn puls som ger möj­lig­het att in­su­pa så­väl hel­het som de­tal­jer och gi­vet­vis ■ själ­va stäm­ning­en, skri­ver Jan-Pe­ter Kaiku.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.