Krisen än så länge lindrigare än väntat
Vi är inne i den värsta krisen sedan krigen, sade Sanna Marin i Yles morgonettan i lördags. Ekonomiskt sett håller det inte streck ännu – men exportindustrin visar vägen under hösten.
Vi är inne i den värsta krisen sedan krigen, sade Sanna Marin i Yles morgonettan i söndags.
Ekonomiskt sett håller det inte streck ännu – både finanskrisen och 90-talsrecessionen var värre än det vi sett hittills – men exportindustrin visar vägen under hösten.
Så här långt har domedagsprofeternas utsagor om hur Finland skulle påverkas av coronakrisen slagit fel. Jämfört med vårens förväntningar har Finland klarat sig relativt bra undan.
– Effekterna är hittills mycket mindre än vi tänkte oss, säger Henna Mikkonen, chefsekonom på Sparbanken, som under måndagen meddelade att flera ekonomiska indikatorer pekar i en positiv riktning för Finlands del.
Bnp-siffrorna som kom i fredags visar på en nedgång med 4,5 procent under andra kvartalet jämfört med det första. Det är den finska ekonomins största ras på över 10 år, men fortfarande bättre än i andra europeiska länder.
Till exempel noteras Belgien, Frankrike och Portugal för över 10-procentiga ras medan Storbritannien och Spanien redovisar nedgångar kring 20 procent.
Det här förklarar Mikkonen med att sjukdomsläget var lindrigare och restriktionerna mindre strikta. Dessutom är ekonomin i hög grad digitaliserad vilket underlättar övergången till distansarbete.
Konsumtionsnedgången var kraftig, men återhämtade sig till fjolårets nivå redan på sommaren, visar Sparbankens kortstatistik.
– Strikt ekonomiskt kan man ännu inte säga att coronakrisen är värre än vare sig finanskrisen eller 90-talets recession, säger Mikkonen.
Under finanskrisen föll bnp brant 2009 med 8,1 procent på årsbasis. Under 90-talsrecessionen var raset inte lika kraftigt men mer långvarigt, och bnp föll tre år i följd.
Sparbankens prognos för helåret 2020 ligger strax under 5 procent.
Hushållen har pengar
Sparbankens översikt visar också att pengasituationen och skuldhanteringen är god för dem som har fått behålla sin arbetsplats. Konsumtionen sjönk kraftigt, men återhämtade sig till fjolårets nivå redan på sommaren, visar Sparbankens kortstatistik.
På grund av att det mesta var stängt har finländarna också kunnat spara mer än tidigare.
Hushållen har utökat sina finansiella tillgångar, vilket syns bland annat genom att insättningarna har stigit snabbt trots låg avkastning.
Vad gäller bostäderna, ofta hushållets största tillgång, märks positiva tecken. Även om handeln stannade i mars, april och maj är antalet affärer nu nära fjolårsnivån. Under året har priserna på gamla aktielägenheter ökat med cirka 3 procent i huvudstadsregionen och med cirka 1 procent i övriga Finland.
Också i fråga om permitteringar ser läget bättre ut än under våren, med drygt 100 000 permitterade i juli jämfört med 180 000 i våras. Sparbanken räknar med att arbetslösheten ökar till drygt 8 procent under innevarande år, då den i fjol var i genomsnitt 6,7 procent.
En delorsak till att Finland hittills har klarat sig bra är att tjänstesektorns del av ekonomin är förhållandevis liten. Myntets baksida är att den exporterande industrin i stället är ovanligt viktig, vilket betyder att krisen kan drabba Finland med fördröjning.
– Finland påverkas i regel av kriser med eftersläpning. Statistiken över orderingången visar redan på försämrade utsikter, säger Mikkonen.
Ytterligare ett orosmoln utgörs av risken för en andra våg och nya restriktioner. Henna Mikkonen ser det ändå som sannolikt att eventuella nya restriktioner inte är lika omfattande, utan mer specifikt riktade.
Hur ska politikerna agera?
Arbetslivsprofessor Vesa Vihriälä fick stor uppmärksamhet i våras för den så kallade Vihriälärapporten, som han tillsammans med tre andra välkända ekonomer stod bakom.
I den konstaterades bland annat att Finland kan stå inför ett förlorat årtionde, om man inte på politisk väg mildrar chocken. Så allvarliga verkar effekterna inte vara ännu.
– Den inhemska konsumtionen har utvecklats bättre än väntat, därför att man kunnat avveckla restriktionerna och folks rädsla har minskat. Men å andra sidan tänkte vi oss redan då att effekterna för industrin märks först senare, eftersom industriföretagen hade en så god ordersituation i våras.
Vihriälä påpekar också att den andra vågen redan är i full gång i flera länder, vilket påverkar investeringsbenägenheten. Det kan få svåra effekter för den investeringsdrivna finska ekonomins exportföretag.
Vihriälägruppen delade i sin rapport in återhämtningsprocessen i tre faser: i den första fasen gäller det att stödja företagen så de klarar den första chocken, i den andra att stimulera genom expansiv finanspolitik och i den tredje att balansera ekonomin och statsbudgeten.
– Nu är vi på väg från krishanteringsskedet mot stimuleringsfasen. Balanseringen blir inte aktuell den närmaste tiden.
Vilken sorts ekonomisk politik skulle du vilja se nu, med tanke på att vi troligtvis kommer att leva med viruset en längre tid? – På kort sikt är det viktigaste att hålla epidemin i schack, för att behålla förtroendet för att man gör allt för att stoppa spridning. Vad gäller stödpolitik så går vi stegvis från snabbåtgärder som Business Finlands innovationsstöd. Det är bra att stödja småföretag också, men i det här läget ser jag det som allra viktigast att nyckelföretagen inom industrin behåller sin konkurrenskraft och funktionsförmåga. Ett exempel är kapitaliseringen av Finnair. Den sortens stöd kommer det säkert fler av.