Hufvudstadsbladet

Kri­sen än så länge lind­ri­ga­re än vän­tat

Vi är in­ne i den värs­ta kri­sen se­dan kri­gen, sa­de San­na Ma­rin i Yles mor­go­net­tan i lör­dags. Eko­no­miskt sett hål­ler det in­te streck än­nu – men ex­port­in­du­strin vi­sar vägen un­der hös­ten.

- FRED­RIK HäGGMAN fred­rik.hagg­man@ksf­me­dia.fi Business · Economics · Social Sciences · Finland · Emmett Till · Belgium · France · Portugal · United Kingdom · Spain · Marko Marin · Finnair

Vi är in­ne i den värs­ta kri­sen se­dan kri­gen, sa­de San­na Ma­rin i Yles mor­go­net­tan i sön­dags.

Eko­no­miskt sett hål­ler det in­te streck än­nu – bå­de fi­nan­s­kri­sen och 90-talsre­ces­sio­nen var vär­re än det vi sett hit­tills – men ex­port­in­du­strin vi­sar vägen un­der hös­ten.

Så här långt har do­me­dags­pro­fe­ter­nas ut­sa­gor om hur Fin­land skul­le på­ver­kas av co­ro­nakri­sen sla­git fel. Jäm­fört med vå­rens för­vänt­ning­ar har Fin­land kla­rat sig re­la­tivt bra un­dan.

– Ef­fek­ter­na är hit­tills myc­ket mind­re än vi tänk­te oss, sä­ger Hen­na Mik­ko­nen, chefse­ko­nom på Sp­ar­ban­ken, som un­der mån­da­gen med­de­la­de att fle­ra eko­no­mis­ka in­di­ka­to­rer pe­kar i en po­si­tiv rikt­ning för Fin­lands del.

Bnp-siff­ror­na som kom i fre­dags vi­sar på en ned­gång med 4,5 pro­cent un­der and­ra kvar­ta­let jäm­fört med det förs­ta. Det är den fins­ka eko­no­mins störs­ta ras på över 10 år, men fort­fa­ran­de bätt­re än i and­ra eu­ro­pe­is­ka län­der.

Till ex­em­pel no­te­ras Bel­gi­en, Frank­ri­ke och Por­tu­gal för över 10-pro­cen­ti­ga ras me­dan Stor­bri­tan­ni­en och Spa­ni­en re­do­vi­sar ned­gång­ar kring 20 pro­cent.

Det här för­kla­rar Mik­ko­nen med att sjuk­doms­lä­get var lind­ri­ga­re och re­strik­tio­ner­na mind­re strik­ta. Dess­utom är eko­no­min i hög grad di­gi­ta­li­se­rad vil­ket un­der­lät­tar över­gång­en till di­stans­ar­be­te.

Kon­sum­tions­ned­gång­en var kraf­tig, men åter­häm­ta­de sig till fjol­å­rets ni­vå re­dan på som­ma­ren, vi­sar Sp­ar­ban­kens kort­sta­tistik.

– Strikt eko­no­miskt kan man än­nu in­te sä­ga att co­ro­nakri­sen är vär­re än va­re sig fi­nan­s­kri­sen el­ler 90-ta­lets re­ces­sion, sä­ger Mik­ko­nen.

Un­der fi­nan­s­kri­sen föll bnp brant 2009 med 8,1 pro­cent på års­ba­sis. Un­der 90-talsre­ces­sio­nen var ra­set in­te li­ka kraf­tigt men mer lång­va­rigt, och bnp föll tre år i följd.

Sp­ar­ban­kens pro­gnos för helå­ret 2020 lig­ger strax un­der 5 pro­cent.

Hus­hål­len har peng­ar

Sp­ar­ban­kens över­sikt vi­sar ock­så att peng­a­si­tu­a­tio­nen och skuld­han­te­ring­en är god för dem som har fått be­hål­la sin ar­bets­plats. Kon­sum­tio­nen sjönk kraf­tigt, men åter­häm­ta­de sig till fjol­å­rets ni­vå re­dan på som­ma­ren, vi­sar Sp­ar­ban­kens kort­sta­tistik.

På grund av att det mesta var stängt har fin­län­dar­na ock­så kun­nat spa­ra mer än ti­di­ga­re.

Hus­hål­len har ut­ö­kat si­na fi­nan­si­el­la till­gång­ar, vil­ket syns bland an­nat ge­nom att in­sätt­ning­ar­na har sti­git snabbt trots låg av­kast­ning.

Vad gäl­ler bo­stä­der­na, of­ta hus­hål­lets störs­ta till­gång, märks po­si­ti­va tec­ken. Även om han­deln stan­na­de i mars, april och maj är an­ta­let af­fä­rer nu nä­ra fjol­års­ni­vån. Un­der året har pri­ser­na på gam­la ak­tie­lä­gen­he­ter ökat med cir­ka 3 pro­cent i hu­vud­stads­re­gi­o­nen och med cir­ka 1 pro­cent i öv­ri­ga Fin­land.

Ock­så i frå­ga om per­mit­te­ring­ar ser lä­get bätt­re ut än un­der vå­ren, med drygt 100 000 per­mit­te­ra­de i ju­li jäm­fört med 180 000 i vå­ras. Sp­ar­ban­ken räk­nar med att ar­bets­lös­he­ten ökar till drygt 8 pro­cent un­der in­ne­va­ran­de år, då den i fjol var i ge­nom­snitt 6,7 pro­cent.

En de­lorsak till att Fin­land hit­tills har kla­rat sig bra är att tjäns­te­sek­torns del av eko­no­min är för­hål­lan­de­vis li­ten. Myn­tets bak­si­da är att den ex­por­te­ran­de in­du­strin i stäl­let är ovan­ligt vik­tig, vil­ket be­ty­der att kri­sen kan drab­ba Fin­land med för­dröj­ning.

– Fin­land på­ver­kas i re­gel av kri­ser med ef­ter­släp­ning. Sta­tisti­ken över or­de­rin­gång­en vi­sar re­dan på för­säm­ra­de ut­sik­ter, sä­ger Mik­ko­nen.

Yt­ter­li­ga­re ett oros­moln ut­görs av ris­ken för en and­ra våg och nya re­strik­tio­ner. Hen­na Mik­ko­nen ser det än­då som san­no­likt att even­tu­el­la nya re­strik­tio­ner in­te är li­ka om­fat­tan­de, ut­an mer spe­ci­fikt rik­ta­de.

Hur ska po­li­ti­ker­na age­ra?

Ar­bets­livs­pro­fes­sor Ve­sa Vi­hriälä fick stor upp­märk­sam­het i vå­ras för den så kal­la­de Vi­hriälärap­por­ten, som han till­sam­mans med tre and­ra väl­kän­da eko­no­mer stod bakom.

I den kon­sta­te­ra­des bland an­nat att Fin­land kan stå in­för ett för­lo­rat år­tion­de, om man in­te på po­li­tisk väg mild­rar choc­ken. Så all­var­li­ga ver­kar ef­fek­ter­na in­te va­ra än­nu.

– Den in­hems­ka kon­sum­tio­nen har ut­veck­lats bätt­re än vän­tat, där­för att man kun­nat av­veck­la re­strik­tio­ner­na och folks räds­la har mins­kat. Men å and­ra si­dan tänk­te vi oss re­dan då att ef­fek­ter­na för in­du­strin märks först se­na­re, ef­tersom in­du­stri­fö­re­ta­gen ha­de en så god or­der­si­tu­a­tion i vå­ras.

Vi­hriälä på­pe­kar ock­så att den and­ra vå­gen re­dan är i full gång i fle­ra län­der, vil­ket på­ver­kar in­ve­ste­rings­be­nä­gen­he­ten. Det kan få svå­ra ef­fek­ter för den in­ve­ste­rings­driv­na fins­ka eko­no­mins ex­port­fö­re­tag.

Vi­hriäläg­rup­pen de­la­de i sin rap­port in åter­hämt­nings­pro­ces­sen i tre fa­ser: i den förs­ta fa­sen gäl­ler det att stöd­ja fö­re­ta­gen så de kla­rar den förs­ta choc­ken, i den and­ra att sti­mu­le­ra ge­nom ex­pan­siv fi­nans­po­li­tik och i den tred­je att ba­lan­se­ra eko­no­min och stats­bud­ge­ten.

– Nu är vi på väg från krishan­te­rings­ske­det mot sti­mu­le­rings­fa­sen. Ba­lan­se­ring­en blir in­te ak­tu­ell den när­mas­te ti­den.

Vil­ken sorts eko­no­misk po­li­tik skul­le du vil­ja se nu, med tan­ke på att vi tro­ligt­vis kom­mer att le­va med vi­ru­set en läng­re tid? – På kort sikt är det vik­ti­gas­te att hål­la epi­de­min i schack, för att be­hål­la för­tro­en­det för att man gör allt för att stop­pa sprid­ning. Vad gäl­ler stöd­po­li­tik så går vi steg­vis från snab­båt­gär­der som Bu­si­ness Fin­lands in­no­va­tions­stöd. Det är bra att stöd­ja små­fö­re­tag ock­så, men i det här lä­get ser jag det som all­ra vik­ti­gast att nyc­kel­fö­re­ta­gen in­om in­du­strin be­hål­ler sin kon­kur­rens­kraft och funk­tions­för­må­ga. Ett ex­em­pel är ka­pi­ta­li­se­ring­en av Fin­nair. Den sor­tens stöd kom­mer det sä­kert fler av.

 ??  ??
 ?? FO­TO: ANT­TI AIMOKOIVIS­TO/LEHTIKUVA ?? Den in­hems­ka kon­sum­tio­nen åter­häm­ta­de sig snab­ba­re än ar­bets­livs­pro­fes­sor Ve­sa Vi­hriälä ha­de tänkt, men med tan­ke på den fins­ka eko­no­mins ex­port­ba­se­ra­de sam­man­sätt­ning kan choc­ken kom­ma med för­dröj­ning.
FO­TO: ANT­TI AIMOKOIVIS­TO/LEHTIKUVA Den in­hems­ka kon­sum­tio­nen åter­häm­ta­de sig snab­ba­re än ar­bets­livs­pro­fes­sor Ve­sa Vi­hriälä ha­de tänkt, men med tan­ke på den fins­ka eko­no­mins ex­port­ba­se­ra­de sam­man­sätt­ning kan choc­ken kom­ma med för­dröj­ning.
 ?? FO­TO: MARKKU ULANDER/LEHTIKUVA ?? Ex­por­tens ut­veck­ling un­der hös­ten vi­sar vägen för den fins­ka eko­no­min.
FO­TO: MARKKU ULANDER/LEHTIKUVA Ex­por­tens ut­veck­ling un­der hös­ten vi­sar vägen för den fins­ka eko­no­min.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland