Risochros för ny Yle-lag
Lagförslaget att Yle inte ska få publicera innehåll enbart i textform väcker kritik hos flera av de instanser som har valt att kommentera det. Finlandssvenska mediehus vill däremot att också den svenskspråkiga produktionen ska begränsas på samma sätt som
Yle ska inte publicera text utan koppling till bild eller ljud. Så lyder förslaget till reviderad Yle-lag.
Regionala nyheter i textform på svenska ska ändå vara möjligt. Ett sådant undantag får ris av finlandssvenska mediehus, medan till exempel Finlands Svenska Synskadade lyfter fram att det textbaserade innehållet är viktigt för dem med synnedsättning.
Måndagen var sista dag att kommentera förslaget till ny Yle-lag som gick på remiss i juni.
Lagen som reglerar public service-bolaget ska revideras efter att EU-kommissionen har reagerat på ett klagomål som finländska Medieförbundet har gjort.
Medieförbundet är de privata mediebolagens intresseorganisation, och menar att det innehåll som Yle publicerar i textform innebär otillbörlig konkurrens.
Förutom tv- och radiosändningar är textinnehåll i dag en betydande del av Yles verksamhet, men enligt förslaget ska Yle inte längre kunna publicera texter som inte har koppling till ljud eller bild.
Vill inte se undantag
Förlags Ab Sydvästkusten, som ger ut Åbo Underrättelser, kommenterar lagförlaget med att ”proposition är ett steg i rätt riktning, eftersom förslaget begränsar Rundradions möjligheter att med skattemedel konkurrera med de privata tidningshusen.” Detsamma uttrycker HSS Media som menar att det är i enlighet med hur till exempel Sveriges radio och SVT arbetar.
Båda mediehusen är ändå kritiska till den formulering som skulle tillåta vissa undantag vad gäller publicering på svenska. Enligt lagförslaget skulle Rundradion kunna erbjuda nyhetstjänster i textform regionalt på svenska, samiska och romani samt på landets andra minoritetsspråk ”eftersom det inte finns något utbud eller endast ett fåtal.”
De påpekar att det finns ett stort utbud nyhetstjänster på svenska, och detta i synnerhet regionalt: 12 dagstidningar och nyhetsbyrån SPT, förutom Svenska Yle.
”Det går inte att motivera ett undantag för nyheter på svenska med de argument som framkommer i propositionen. EU:s beslut i denna fråga gäller Rundradions verksamhet på båda nationalspråken. Texten som berör Rundradions verksamhet på svenska, måste i sin helhet tas bort från propositionen.”
Även KSF Media menar att förslaget bygger på en felaktig bild av nyhetsutbudet på svenska och att lagen måste förnyas på lika villkor, oberoende av nationalspråk, som Hufvudstadsbladets chefredaktör Susanna Landor uttrycker det.
KSF Media stöder Medieförbundets syn i frågan.
”Hotas av marginalisering”
Yles vd Merja Ylä-Anttila försvarar däremot undantaget för textinnehåll på svenska.
Det finländska medieutbudet på svenska är så litet att webbinnehållet på svenska hotas av marginalisering, om inte Svenska Yle längre skulle producera regionalt innehåll på svenska, menar hon.
”Om det finns flera aktörer på den svenskspråkiga marknaden stödjer de varandra, eftersom medierna tar upp frågor som är viktiga för finlandssvenskar”, skriver Ylä-Anttila.
Oro över jämlikhet
Finlands Svenska Idrott betonar i sitt svar vikten av webbinnehåll på svenska.
Organisationen är oroad över bevakningen av exempelvis regionala distrikts- och förbundsmästerskap, med i jämförelse få utövare, och menar att en ”heltäckande rapportering från dylika evenemang inte kan garanteras av kommersiella regionala mediebolag”.
Därmed finns det en risk för att synligheten för mindre grenar och svenskspråkiga idrottare minskar, menar Finlands Svenska Idrott.
Finlands Svenska Synskadade lyfter fram att det textbaserade innehållet är viktigt för personer med synnedsättning: Skärs den produktionen ned försätts personer med synnedsättning i en ojämlik position.
Tanken är att regeringen ska vara klar med lagförslaget i höst så att det kan behandlas i riksdagen.
Hufvudstadsbladet hör till mediebolaget KSF Media som också är en av ägarna i nyhetsbyrån SPT.