Jurist, lärare, murare – vems jobb är ”bra”?
Varför anses en del jobb så mycket viktigare än andra och hur gömmer vi oss bakom våra yrkesroller? I det första avsnittet av säsong två av podden Vetskap diskuterar forskarna Mio Lindman, filosof, och Henrika Franck, ekonom, hur arbete formar oss.
– Jag skulle presentera mig som filosof och säga att jag skriver. På ett eller annat sätt skulle jag nog komma in på mitt jobb, säger filosofen och forskaren Mio Lindman.
Det vi jobbar med är en stor del av vår identitet och ofta det vi nämner först då vi presenterar oss. Lindman har tittat på hur man beskriver meningsfullt och meningslöst arbete och hur man beskriver frihet och självförverkligande i sitt jobb. Kan arbete vara neutralt?
Henrika Franck forskar i bland annat arbetsetik, vilket innebär att hon bekantar sig med organisationer och försöker förstå deras medarbetares så kallade etiska agens.
– Hur de har möjlighet att göra det de tror att är rätt.
De flesta har nog tankar om vilka slags jobb som är ”fina” eller ”viktiga” och vilka slags jobb man rent av ser ner på. Föräldrar hoppas att deras barn ska bli läkare eller jurister. Jobb som uppfattas som arbetarklass, som handlar mer om fysiskt jobb än akademiskt, ses av många som lite sämre.
– Det handlar om maktstrukturer som har präglat de flesta samhällen. Det uppstår hierarkier mellan olika yrken, säger Lindman.
Enligt Franck är det svårt att mäta vad som anses som ett ”bra” jobb, men vi gör det ändå.
– Om människor får rösta är det jobb som betalar mest, som kräver mest utbildning och mest abstrakt tänkande som är statusjobb. Man talar om att ha hög ”moral worthiness” och det tycker många att just läkare har.
Trots att vissa yrken alltid ansetts ha haft hög status finns också yrken vars status skiftar. Ett exempel är läraryrket. I Finland har yrket rätt hög status, men inte lika hög som förr då främst präster och män jobbade som lärare.
Under coronavåren har många yrken som tidigare funnits i skuggorna lyfts fram. Sjukvårdarnas löner har diskuterats och vikten av städar
nas insats är tydligare än någonsin.
– Här ser vi hur ett yrke som är modest betalt tas upp på ett nytt sätt nu när det faktiskt gör skillnad att det finns välutbildade och motiverade vårdare, säger Lindman.
Pandemin har också lett till att vi tvingats konfrontera våra egna identiteter i arbetslivet.
– Vi sitter på jobbet med en identitet men ofta har vi en helt annan identitet hemma. Och nu under coronan har de här två identiteterna blivit blandade då vi sitter hemma och jobbar, säger Franck.
En hårdhudad domare kanske upplever en konflikt med sitt yrke då hon jobbar hemifrån och samtidigt är en empatisk mamma. Enligt Franck kan det kännas svårt för människor som inte insett vilka gränser de satt mellan sina arbetsoch hemma-identiteter.
En sak som är säker är att covid-19 påverkat de flestas arbetsliv på ett eller annat sätt och att arbetslivet kommer att se väldigt annorlunda ut efter coronakrisen.