Ju­rist, lä­ra­re, mu­ra­re – vems jobb är ”bra”?

Var­för an­ses en del jobb så myc­ket vik­ti­ga­re än and­ra och hur göm­mer vi oss bakom vå­ra yr­kes­rol­ler? I det förs­ta av­snit­tet av sä­song två av pod­den Vet­skap dis­ku­te­rar fors­kar­na Mio Lind­man, fi­lo­sof, och Hen­ri­ka Franck, eko­nom, hur ar­be­te for­mar oss.

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - HAN­NA NORDENSWAN

– Jag skul­le pre­sen­te­ra mig som fi­lo­sof och sä­ga att jag skri­ver. På ett el­ler an­nat sätt skul­le jag nog kom­ma in på mitt jobb, sä­ger fi­lo­so­fen och fors­ka­ren Mio Lind­man.

Det vi job­bar med är en stor del av vår iden­ti­tet och of­ta det vi näm­ner först då vi pre­sen­te­rar oss. Lind­man har tit­tat på hur man be­skri­ver me­nings­fullt och me­nings­löst ar­be­te och hur man be­skri­ver fri­het och själv­för­verk­li­gan­de i sitt jobb. Kan ar­be­te va­ra ne­utralt?

Hen­ri­ka Franck fors­kar i bland an­nat ar­bet­se­tik, vil­ket in­ne­bär att hon be­kan­tar sig med or­ga­ni­sa­tio­ner och för­sö­ker för­stå de­ras med­ar­be­ta­res så kal­la­de etis­ka agens.

– Hur de har möj­lig­het att gö­ra det de tror att är rätt.

De fles­ta har nog tan­kar om vil­ka slags jobb som är ”fi­na” el­ler ”vik­ti­ga” och vil­ka slags jobb man rent av ser ner på. För­äld­rar hop­pas att de­ras barn ska bli lä­ka­re el­ler ju­ris­ter. Jobb som upp­fat­tas som ar­be­tar­klass, som hand­lar mer om fy­siskt jobb än aka­de­miskt, ses av många som li­te säm­re.

– Det hand­lar om makt­struk­tu­rer som har präg­lat de fles­ta sam­häl­len. Det upp­står hi­e­rar­ki­er mel­lan oli­ka yr­ken, sä­ger Lind­man.

En­ligt Franck är det svårt att mä­ta vad som an­ses som ett ”bra” jobb, men vi gör det än­då.

– Om män­ni­skor får rös­ta är det jobb som be­ta­lar mest, som krä­ver mest ut­bild­ning och mest ab­strakt tän­kan­de som är sta­tu­s­jobb. Man ta­lar om att ha hög ”mo­ral wort­hi­ness” och det tyc­ker många att just lä­ka­re har.

Trots att vis­sa yr­ken all­tid an­setts ha haft hög sta­tus finns ock­så yr­ken vars sta­tus skif­tar. Ett ex­em­pel är lä­ra­ryr­ket. I Fin­land har yr­ket rätt hög sta­tus, men in­te li­ka hög som förr då främst präs­ter och män job­ba­de som lä­ra­re.

Un­der co­ro­navå­ren har många yr­ken som ti­di­ga­re fun­nits i skug­gor­na lyfts fram. Sjuk­vår­dar­nas lö­ner har dis­ku­te­rats och vik­ten av stä­dar

nas in­sats är tyd­li­ga­re än nå­gon­sin.

– Här ser vi hur ett yr­ke som är mo­dest be­talt tas upp på ett nytt sätt nu när det fak­tiskt gör skill­nad att det finns väl­ut­bil­da­de och mo­ti­ve­ra­de vår­da­re, sä­ger Lind­man.

Pan­de­min har ock­så lett till att vi tving­ats kon­fron­te­ra vå­ra eg­na iden­ti­te­ter i ar­bets­li­vet.

– Vi sit­ter på job­bet med en iden­ti­tet men of­ta har vi en helt an­nan iden­ti­tet hem­ma. Och nu un­der co­ro­nan har de här två iden­ti­te­ter­na bli­vit blan­da­de då vi sit­ter hem­ma och job­bar, sä­ger Franck.

En hård­hu­dad do­ma­re kanske upp­le­ver en kon­flikt med sitt yr­ke då hon job­bar hem­i­från och sam­ti­digt är en em­pa­tisk mam­ma. En­ligt Franck kan det kän­nas svårt för män­ni­skor som in­te in­sett vil­ka grän­ser de satt mel­lan si­na ar­bet­soch hem­ma-iden­ti­te­ter.

En sak som är sä­ker är att co­vid-19 på­ver­kat de flestas ar­bets­liv på ett el­ler an­nat sätt och att ar­bets­li­vet kom­mer att se väl­digt an­norlun­da ut ef­ter co­ro­nakri­sen.

FO­TO: MOSTPHOTOS

Vems ar­be­te an­ses mest värt? Ju­ris­tens, lä­ra­rens, mu­ra­rens? De fles­ta av oss har åsik­ter och tan­kar om vil­ka slags jobb som är ”fi­na” el­ler ”vik­ti­ga” och vil­ka slags jobb man ser ner på.

Fo­to: LeiF Weck­ström

– Om män­ni­skor får rös­ta är det jobb som be­ta­lar mest, som krä­ver mest ut­bild­ning och mest ab­strakt tän­kan­de som är sta­tu­s­jobb, sä­ger Hen­ri­ka Franck som fors­kar i ar­bet­se­tik.

Fo­to: Åsa Lind­man

Makt­struk­tu­rer har präg­lat de fles­ta sam­häl­len och gjort att hi­e­rar­ki­er mel­lan oli­ka yr­ken har upp­stått, sä­ger fors­ka­ren Mio Lind­man.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.