Gör skill­nad på ob­ser­va­tio­ner och kli­ma­tet

Hufvudstadsbladet - - Opinion & Debatt - BERNT NORDMAN verk­sam­hets­le­da­re Na­tur och mil­jö

KLI­MA­TET Ru­ne Lund­gren bör­jar sin in­sän­da­re (HBL De­batt 30.8) med att klar­gö­ra den vä­sent­li­ga skill­na­den mel­lan vä­der och kli­mat, men fort­sät­ter än­då av nå­gon märk­lig an­led­ning att fo­ku­se­ra på en­skil­da lo­ka­la vä­der­fe­no­men, som är väl­digt oin­tres­san­ta för dis­kus­sio­nen om den på­gåen­de kli­mat­kri­sen.

Jor­dens me­del­tem­pe­ra­tur är den cen­tra­la in­di­ka­torn på kli­mat­för­änd­ring­en. Me­del­tem­pe­ra­tu­ren är ett me­del­tal av ota­li­ga mät­ning­ar på oli­ka stäl­len på jord­klo­tet. Fram­ti­da me­del­tem­pe­ra­tu­rer kan pro­gno­sti­se­ras med hjälp av de so­fisti­ke­ra­de kli­mat­mo­del­ler

som fors­ka­re värl­den över har ut­veck­lat.

In­om me­del­tal ryms ex­tre­ma tal bå­de på köldsi­dan och på vär­me­si­dan. Ex­tre­ma vä­der­fe­no­men för­ut­spås bli van­li­ga­re som en följd av den kli­mat­för­änd­ring som män­ni­skan har för­or­sa­kat.

Lund­gren blan­dar ihop kal­la tem­pe­ra­tu­rer och snö­fall. För att snö skall bil­das be­hövs mi­nus­gra­der på lämp­lig höjd och fuk­tig luft. Mäng­den vat­ten i at­mo­sfä­ren har en kopp­ling till kli­mat­fe­no­men som till ex­em­pel me­del­tem­pe­ra­tur. Mäng­den ne­der­börd för­ut­spås öka i många de­lar av värl­den till följd av kli­mat­för­änd­ring­en.

Lund­gren är helt ute på vil­lo­spår i frå­ga om per­ma­fros­ten. Om­rå­de­na med per­ma­frost, allt­så stän­dig tjä­le, har re­dan på­ver­kats dra­ma­tiskt av

kli­mat­för­änd­ring­en. Allt stör­re om­rå­den för­lo­rar per­ma­fros­ten, vil­ket med­för att enor­ma mäng­der me­tan, som fun­nits lag­ra­de i den frus­na mar­ken, kom­mer ut i at­mo­sfä­ren. Me­tan är en kraf­tig växt­hus­gas och vill det sig il­la blir det här en åter­kopp­lingsef­fekt, som gör att kli­mat­kri­sen verk­li­gen ske­nar i väg.

Lund­gren på­står tvär­sä­kert, men ut­an käll­hän­vis­ning, att co­vid-19-pan­de­min skul­le ha mins­kat det mänsk­li­ga kol­di­ox­id­ut­släp­pet med 20 pro­cent på glo­bal ni­vå. De na­tio­nel­la växt­hus­ga­sin­ven­ta­ri­er­na som ut­gör ba­sen för upp­följ­ning­en av in­ter­na­tio­nel­la kli­matav­tal, fun­ge­rar med en re­jäl tids­för­dröj­ning. För­de­len med sy­ste­met är att man kan li­ta på siff­ror­na. Ef­tersom Lund­grens da­ta­un­der­lag är up­pen­bart brist­fäl­ligt är hans slut­sat­ser vär­de­lö­sa.

Jag och många and­ra fin­län­da­re vän­tar nu otå­ligt på att de po­li­tis­ka par­ti­er­na och en­skil­da po­li­ti­ker skall re­do­gö­ra helt kon­kret för hur om­ställ­ning­en till ett fos­sil­fritt sam­häl­le skall ge­nom­fö­ras. Re­ge­ring­en Ma­rin har högt ställ­da mål­sätt­ning­ar, men så här långt har de kon­kre­ta be­slu­ten in­te alls över­ty­gat. För att Fin­land skall bli kol­ne­utralt se­nast 2035 krävs ge­nom­gri­pan­de re­for­mer av be­skatt­ning, lag­stift­ning, nor­mer och sta­tens ägar­styr­ning.

Låt in­te cir­ku­sen här på HBL:s in­sän­dar­spalt stö­ra er kon­cent­ra­tion!

RA­SISM Bil­le Sirén vill för­kla­ra vad struk­tu­rell ra­sism be­ty­der (HBL 27.8), men gör det med ett säll­synt il­la valt ex­em­pel, ett gult kort till Ge­or­ge, en svart man, i en fot­bolls­match.

Näm­li­gen: när lag A spe­lar fot­boll mot lag B och en spe­la­re i lag A får ett gult kort, tyc­ker lag A:s sup­port­rar att det är fel, me­dan lag B:s sup­port­rar tyc­ker att det är rätt. Det­ta hör till sa­ken, det­ta är vad man vän­tar sig av sup­port­rar. Nu är ju Sirén all­de­les öp­pen med sin sup­port för Ge­or­ge och den­nes lag, men ty­värr tycks han in­te för­stå att det­ta myc­ket väl kan på­ver­ka hans syn på det gu­la kor­tet. Ha­de do­ma­ren rätt el­ler fel? Vi som in­te såg mat­chen kan in­te ve­ta, och Siréns, en Ge­or­ge-sup­por­ter, vitt­nes­mål du­ger in­te.

Jo, Ge­or­ges hud­färg kan ha va­rit en fak­tor. Men en an­nan egen­het kan ock­så ha va­rit det. Näm­li­gen, som Sirén skri­ver, att Ge­or­ge ”ler all­tid”.

Mitt in­tryck från de fot­bolls­mat­cher jag sett är att spe­lar­na nog ler om de gjort ett mål, men an­nars ler de in­te så myc­ket. Så om en spe­la­re ler he­la ti­den som Ge­or­ge en­ligt Sirén, stic­ker det ut. Vad gör han? Fli­nar han åt and­ra spe­la­res miss­tag? Tar han in­te oss på all­var?

Gi­vet­vis är det möj­ligt att Ge­or­ges gu­la kort or­sa­ka­des av hans hud­färg, att det var ett ex­em­pel på ra­sism. Men hur var det just ”struk­tu­rell” ra­sism? Vad jag för­stått skul­le struk­tu­rell ra­sism i fot­bolls­sam­man­hang be­ty­da att svar­ta spe­la­re in­te ha­de sam­ma möj­lig­het att spe­la som vi­ta, att de dis­kri­mi­ne­ra­des. Men om man tit­tar på spe­lar­nas hud­färg i dag, över­allt i värl­den, kan man in­te tro att så är fal­let. Ra­sis­ter finns på matchläk­tar­na, ja­visst. Men de är in­te struk­tu­ren. Är in­te or­det ”var­dags­ra­sism”?

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.