Gör skillnad på observationer och klimatet
KLIMATET Rune Lundgren börjar sin insändare (HBL Debatt 30.8) med att klargöra den väsentliga skillnaden mellan väder och klimat, men fortsätter ändå av någon märklig anledning att fokusera på enskilda lokala väderfenomen, som är väldigt ointressanta för diskussionen om den pågående klimatkrisen.
Jordens medeltemperatur är den centrala indikatorn på klimatförändringen. Medeltemperaturen är ett medeltal av otaliga mätningar på olika ställen på jordklotet. Framtida medeltemperaturer kan prognostiseras med hjälp av de sofistikerade klimatmodeller
som forskare världen över har utvecklat.
Inom medeltal ryms extrema tal både på köldsidan och på värmesidan. Extrema väderfenomen förutspås bli vanligare som en följd av den klimatförändring som människan har förorsakat.
Lundgren blandar ihop kalla temperaturer och snöfall. För att snö skall bildas behövs minusgrader på lämplig höjd och fuktig luft. Mängden vatten i atmosfären har en koppling till klimatfenomen som till exempel medeltemperatur. Mängden nederbörd förutspås öka i många delar av världen till följd av klimatförändringen.
Lundgren är helt ute på villospår i fråga om permafrosten. Områdena med permafrost, alltså ständig tjäle, har redan påverkats dramatiskt av
klimatförändringen. Allt större områden förlorar permafrosten, vilket medför att enorma mängder metan, som funnits lagrade i den frusna marken, kommer ut i atmosfären. Metan är en kraftig växthusgas och vill det sig illa blir det här en återkopplingseffekt, som gör att klimatkrisen verkligen skenar i väg.
Lundgren påstår tvärsäkert, men utan källhänvisning, att covid-19-pandemin skulle ha minskat det mänskliga koldioxidutsläppet med 20 procent på global nivå. De nationella växthusgasinventarierna som utgör basen för uppföljningen av internationella klimatavtal, fungerar med en rejäl tidsfördröjning. Fördelen med systemet är att man kan lita på siffrorna. Eftersom Lundgrens dataunderlag är uppenbart bristfälligt är hans slutsatser värdelösa.
Jag och många andra finländare väntar nu otåligt på att de politiska partierna och enskilda politiker skall redogöra helt konkret för hur omställningen till ett fossilfritt samhälle skall genomföras. Regeringen Marin har högt ställda målsättningar, men så här långt har de konkreta besluten inte alls övertygat. För att Finland skall bli kolneutralt senast 2035 krävs genomgripande reformer av beskattning, lagstiftning, normer och statens ägarstyrning.
Låt inte cirkusen här på HBL:s insändarspalt störa er koncentration!
RASISM Bille Sirén vill förklara vad strukturell rasism betyder (HBL 27.8), men gör det med ett sällsynt illa valt exempel, ett gult kort till George, en svart man, i en fotbollsmatch.
Nämligen: när lag A spelar fotboll mot lag B och en spelare i lag A får ett gult kort, tycker lag A:s supportrar att det är fel, medan lag B:s supportrar tycker att det är rätt. Detta hör till saken, detta är vad man väntar sig av supportrar. Nu är ju Sirén alldeles öppen med sin support för George och dennes lag, men tyvärr tycks han inte förstå att detta mycket väl kan påverka hans syn på det gula kortet. Hade domaren rätt eller fel? Vi som inte såg matchen kan inte veta, och Siréns, en George-supporter, vittnesmål duger inte.
Jo, Georges hudfärg kan ha varit en faktor. Men en annan egenhet kan också ha varit det. Nämligen, som Sirén skriver, att George ”ler alltid”.
Mitt intryck från de fotbollsmatcher jag sett är att spelarna nog ler om de gjort ett mål, men annars ler de inte så mycket. Så om en spelare ler hela tiden som George enligt Sirén, sticker det ut. Vad gör han? Flinar han åt andra spelares misstag? Tar han inte oss på allvar?
Givetvis är det möjligt att Georges gula kort orsakades av hans hudfärg, att det var ett exempel på rasism. Men hur var det just ”strukturell” rasism? Vad jag förstått skulle strukturell rasism i fotbollssammanhang betyda att svarta spelare inte hade samma möjlighet att spela som vita, att de diskriminerades. Men om man tittar på spelarnas hudfärg i dag, överallt i världen, kan man inte tro att så är fallet. Rasister finns på matchläktarna, javisst. Men de är inte strukturen. Är inte ordet ”vardagsrasism”?