Riksdagen testar distansomröstning under coronan
Riksdagen har inlett hösten med samma coronaregler som före sommaren – omkring en fjärdedel av ledamöterna sitter i salen. Men grupperna och talmanskonferensen ska snart ta ställning till om de kan bli fler – och hur man kan rösta på distans.
Riksdagen har en arbetskrävande höst framför sig, eftersom man måste ta tag i det som talman Anu Vehviläinen kallar ”lagstiftningsskuld”. Det handlar om alla de propositioner som blivit liggande när våren gick till hanteringen av corona, dessutom under omständigheter där hela riksdagen inte kunde sitta i plenisalen samtidigt, utan bara en fjärdedel av ledamöterna. Närmare 170 lagförslag är inplanerade under höstsessionen, och så är det budgeten.
Nästa vecka rivstartar debatten med statsminister Sanna Marins (SDP) upplysning om EU:s återhämtningsfond och förhandlingsresultatet på sommarens EU-toppmöte.
– Det är en stor fråga både konkret och på principnivå, därför ska den behandlas också i stora salen, utöver utskotten, säger Vehviläinen.
– Också en bredare debatt är nödvändig, eftersom berättigande inte föds utan diskussion.
Riksdagsgrupperna diskuterar för tillfället hur man i fortsättningen skulle kunna ha fler ledamöter i salen, inte minst under frågetimmarna.
Samtidigt behandlar grundlagsutskottet ett förslag om distansomröstning. Förslaget går ut på att tillfälligt – fram till nästa sommar – tillåta omröstning på distans enligt den teknik som talmanskonferensen godkänner.
Enligt riksdagens generalsekreterare Maija-Leena Paavola har man under sommaren gått igenom dataskyddsfrågor.
– Distansomröstning skulle inte innebära att salen är tom då omröstning pågår, utan en del skulle sitta där, andra på distans, säger Paavola.
För plenum utreds två olika tekniker, den ena är telefonomröstning, och den andra är att ledamöterna från sina egna arbetsrum skulle använda teströstningssystemet.
– Telefonomröstningen innebär i praktiken att tjänstemännen ringer upp ledamöterna – vilket är rätt komplicerat och tidsdrygt. När vi testade tog det 30 minuter i anspråk för en omröstning. Då kan man föreställa sig hur det är i december med alla budgetomröstningar på rad – det kommer inte på fråga. Den andra möjligheten är att kunna rösta från arbetsstationerna, säger Paavola och understryker att tekniken ännu är under utredning.
Under våren har omröstningar i plenum hanterats med riksdagsgruppernas gentlemannaavtal, där varje parti får ha bara var fjärde ledamot på plats. I vissa fall har alla deltagit i omröstningen, till exempel i talmansvalet och kring Juha Mäenpääs åtalsskydd. Då har ledamöterna röstat i omgångar.