Svenskhat är struntprat

samHälle HBL:s rubricering (30.8) ”Svenskhat” var nog analog med forskare AnnCathrine Jungars alltför provocerande artikel. Men ändå fruktansvärt fel. Finland och Sverige har aldrig stått så nära varandra som nu, inom alla sektorer. Vad gäller majoritetens inställning till svenskan får man gå till medlet av 1800-talet för att hitta bättre samförstånd över språkgränsen. Det verkar som om ordet ”tvångssvenska” försvunnit, åtminstone tillfälligt.

Så dumma är inte finnarna att de skulle hata svenskarna för att de bemästrat coronan sämre än vi, som Jungar påskiner. Den som fångar upp oeftertänksamma och galna påståenden på nätet får nog sina nät fulla. Att återge dylikt som folkets åsikt är ännu enfaldigare.

Vad jag vet har Sannfinländarna i sitt partiprogram aldrig haft något negativt om finlandssvenskarna, endast att finskspråkiga elever fritt ska få välja skolspråk. Att det finns idioter i deras led är en annan sak. Sådana finns i alla partier.

Rubriker som ”Svenskhat” får mig att må illa. Vi ska inte blåsa upp hatstämningar vare sig mot väst, öst eller syd. Tvärtom, öka förståelsen. Detta gäller i högsta grad också forskare. svar Avsikten i krönikan var varken att underblåsa eller att påvisa att ett omfattande svenskhat förekommer. Syftet var att visa hur ordet använts och brukats på olika sätt i den offentliga debatten under det senaste decenniet, och nu senast under pandemin. Svenskhat som term har naturligtvis en längre historia än så, vilket uppmärksamma läsare informerat mig om.

Däremot instämmer jag helt med Ulf Johansson att både medier och forskare ska vara aktsamma med att i våra egna analyser använda starkt värdeladdade ord om vi inte kan hävda att det ord som används är det mest relevanta i sammanhanget. I den samtida polariserade politiska debatten används starka värdeladdade ord för att beskriva meningsmotståndare och mobilisera väljare. Så har det alltid varit. Statsvetare och journalister har däremot ett ansvar att beskriva, problematisera och pröva sanningshalten i det som uttrycks i den offentliga debatten.

Vi ska inte blåsa upp hatstämningar vare sig mot väst, öst eller syd.

Matchprogrammet i höst

●●3 september: Finland–Wales (21.45)

●●6 september: Irland–Finland (19.00)

●●7 oktober: Polen–Finland (landskamp, 21.45)

●●11 oktober: Finland–Bulgarien (19.00)

●●14 oktober: Finland–Irland (19.00)

●●15 november: Bulgarien–Finland (19.00)

●●18 november: Wales–Finland (21.45)

Finland i Nations League senast hösten 2018

●●Finland-Ungern 1-0

●●Finland-Estland 1-0

●●Estland-Finland 0-1

●●Finland-Grekland 2-0

●●Grekland-Finland 1-0

●●Ungern-Finland 2-0

●●Finland vann sin grupp men gick till EM via det egentliga EM-kvalet. EM ska enligt nuvarande planer spelas sommaren 2021. I somras satte coronaviruspandemin stopp för slutspelet.