Sluta snegla på konkurrenterna.
Samlingspartiet måste vässa sitt budskap, inte snegla på konkurrenterna, för att växa till sig och ta makten igen, säger riksdagsledamoten Matias Marttinen. Han har skissat på en högerpolitik som är relevant in på 2030-talet.
Vi måste förnya oss och tro på att vår ideologi bär längst när vi vässar budskapet, trots att moderata alternativ kan överröstas när ytterligheterna attraherar väljare i identitetsfrågor. Det säger riksdagsledamoten Matias Marttinen, som skrivit en bok om den moderata högerns utmaningar, inför Samlingspartiets partikongress.
Inför riksdagsvalet förra året hade Samlingspartiet suttit i regeringen i 26 år av de senaste 30 åren. Efter en tung start i opposition samlas man till partikongress i Björneborg i helgen.
– Vårt första år i opposition har varit som en arbetspraktik, rollen har varit så ny för oss. Den nya partiledningen måste jobba hårdare för att få ut vårt budskap, säger Matias Marttinen.
Han är riksdagsledamot från Raumo och han skissade redan förra hösten på vilka utmaningar den moderata högern måste tackla för att hävda sig in på 2030-talet. Tillsammans med Juho Mäki-Lohiluoma gav han ut en bok på det temat.
Den kan fungera som underlag när Samlingspartiet rannsakar sig självt och spikar ett målprogram i Björneborg. I motsats till Centern försöker Samlingspartiet förnya sig utan att i första hand byta partiordförande. Efter fyra år vid rodret kommer Petteri Orpo att få fortsatt förtroende för två år till, även om det blir omställningar på posterna som vice ordförande.
Den nya partiledningens utmaningar är att driva en trovärdig oppositionspolitik på kort sikt och att anpassa sig till omvärldens förändringar på längre sikt.
– Internt reformarbete måste göras när man är i opposition. I regeringen är det i praktiken omöjligt,
dagspolitiken är för hektisk och fokuset för kortsiktigt, säger Marttinen.
När Samlingspartiet för en helg kan stanna upp och lyfta blicken är det en ny politisk verklighet man ser. Den moderata högern har backat i Europa, även om vänstern backat ännu mer. I stället har populister, nationalister, liberaler och gröna rörelser gått framåt, påpekar Matias Marttinen.
– Finns det en lärdom Samlingspartiet kan dra av utvecklingen i Europa så är det att då moderata högerpartier försöker kopiera eller närma sig populistiska rörelser fördärvar de bergsäkert sitt väljarstöd.
Politik på rädsla
Därför, säger Matias Marttinen, ska Samlingspartiet stå upp för sina ideal utan att skifta position på det politiska fältet.
– Jag är säker på att allt fler finländare i framtiden omfattar de tankar den moderata högern står för, efterfrågan är enorm.
Men för partier som profilerar sig som höger, center eller vänster kompliceras kampen om väljare när frågor som klimat och migration engagerar allmänheten. Folk röstar enligt en ideologi som inte primärt passar in på skalor som höger–vänster eller liberal–konservativ.
Då debattklimatet polariseras blir världen som svartvit: är du inte helhjärtat för pälsfarmer, vindkraft eller asylsökande är du emot. Det gynnar partier som är mest för eller emot och det försvårar för de moderata alternativen, säger Marttinen.
Ändå finns det till exempel i klimatfrågan alternativ mellan renodlad förnekelse och extrema åtgärder.
– Varken De grönas eller Sannfinländarnas budskap handlar om hopp. Det går ut på att måla hotbilder och piska upp rädsla, säger han.
Matias Marttinen uppfattar att grön klimatpolitik bygger på en stark centralmakt, förbud och begränsningar. Den moderata högern däremot tror på den ansvarsfulla marknadspolitiken och utsläppshandelns förmåga att lösa klimatfrågan kostnadseffektivt.
– Jag är säker på att det finns ett brett stöd för en smart och konstruktiv klimatpolitik fastän politiken ter sig som en duell mellan De gröna och Sannfinländarna. Klimatfrågan är för viktig för att lämnas till dem.
I Samlingspartiets klimatpolitiska riktlinjer föreslås att energitorven ska fasas ut till 2032, likt den förra regeringens beslut att förbjuda kolkraften till 2029, så även borgerlig klimatpolitik kan bygga på förbud? – Sant, men en utfasning av torven görs smartast genom skattestyrning som uppmuntrar till mindre utsläpp. I regel vill den moderata högern ändå använda den ansvarsfulla marknadsekonomins verktyg, inte förbud.
Kontrast till Sannfinländarna
Flyktinghösten 2015 kom lägligt för Sannfinländarna, men när regeringen plötsligt skärpte asylpolitiken kunde man tro att främlingsfientligheten hade spillt över på Samlingspartiet, fastän man profilerar sig som ett pro-europeiskt och internationellt bildningsparti.
Närmade ni er Sannfinländarna för mycket där? – Situationen var exceptionell i hela Europa, Finland var oförberett på krisen. Det var nödvändigt att skärpa migrationspolitiken för att hantera situationen. Vi måste också framöver kunna hjälpa och skydda människor som flyr våld och död, helst i EU-regi. Det som ändå tydligt skiljer den moderata högern från Sannfinländarna är inställningen till arbetsrelaterad invandring.
Matias Marttinen påpekar att Samlingspartiet länge har flaggat för mer arbetsrelaterad invandring, också med tanke på en åldrande befolkning och arbetskraftsbrist.
– Vi välkomnar alla som vill komma hit för att jobba och följa vår lagstiftning och våra seder. Här finns en iögonenfallande skillnad till Sannfinländarna.
Om Samlingspartiet har vack
lat i vissa frågor har man konsekvent stått på fast mark i ekonomioch sysselsättningspolitiken. Att det ska vara lönsamt att jobba också på en föränderlig arbetsmarknad är ett välkänt mantra. Här har Petteri Orpo en självklar inkörsport för en vassare oppositionspolitik.
– Att nästa års budget sys ihop med lånepengar är en liten sak jämfört med att regeringen under coronakrisen hela tiden tar beslut som ökar skuldsättningen och får återverkningar på sikt. Många är oroliga i coronatider, inte bara för epidemin utan för samhällsekonomin. Den moderata högerns ekonomipolitik är klart trovärdigast, säger Matias Marttinen.
Lyckas man vässa det budskapet, förnya partiapparaten och övertyga allmänheten under återstoden av valperioden kommer Samlingspartiet att slåss om statsministerposten 2023. Och fastän det sved att Antti Rinne (SDP) nobbade Samlingspartiet inför regeringsförhandlingarna våren 2019 var det kanske ändå bäst så, resonerar Marttinen med blicken på Centern som befinner sig i fritt fall.
– Också om man byter ordförande är det näst intill omöjligt att försvara Marinregeringens politik när man nyligen drev på någonting helt annat i Sipiläregeringen. Det förvånar mig inte att många centerhögeranhängare i Satakunta är besvikna på Centern.
❞ Finns det en lärdom Samlingspartiet kan dra av utvecklingen i Europa så är det att då moderata högerpartier försöker kopiera eller närma sig populistiska rörelser fördärvar de bergsäkert sitt väljarstöd.
Matias Marttinen
Riksdagsledamot från Raumo, Saml