NEKROLOG

Forstmästaren Matti Mäkitie (f.d. Mecklin) dog i Helsingfors den 1 maj 2020. Han blev 91 år gammal. Matti föddes i Hoplax i Södra Haga. Han växte upp i Helsingfors och tog studenten från Ressu 1946.

Sommaren 1944 fick Mäkitie sin första erfarenhet av att utröna skogen som arbetspliktig inom skogsstämpelsarbete med att märka sågade trädstammar och staplat virke. Hans pappa, forstråd Ahti Mecklin, var Forststyrelsens generaldirektör under kriget och Matti följde i sin fars fotspår och började studera vid Helsingfors universitet till forstmästare. Han var ordförande i studentföreningen för skogsbruket. Där träffade han sin blivande fru Sole, som han tillbringade nästan 70 år tillsammans med.

Matti Mäkitie fungerade först

vid Skogsforskningsinstitutet och Forststyrelsens skogsbedömningsavdelning genom att sköta ekonomin inom skogsbruket, något som han hade studerat och tagit examen inom 1954. Efter det fungerade han inom hela sitt yrkesliv i Enso-Gutzeit Ab (senare Stora Enso). Först var han praktikant på Skogsavdelningen och sedan vice forstmästare inom Lahtis, Joensuu och Pielinen-området och kretsforstmästare i Kajana. De sista 20 åren arbetade han vid Skogsavdelningens huvudkontor i Imatra.

Hans mångsidiga anskaffningsansvar för trä inkluderade att säkra leveranser av träråvara till de växande behoven i företagets träbearbetningsanläggningar. Detta innebar för en pojke från Helsingfors decennier av vandringar i skogar och skogsarbeten i Östra Finland 1954–72. Under sin karriär såg Mäkitie en drastisk förändring av träanskaffningar och gjorde banbrytande utvecklingsarbete för att etablera informationsteknologi som ett verktyg för att kontrollera trälager och transporter i fältet.

Han arbetade som företagets upphandlingschef för importerat virke på 1980-talet och var därmed också involverad i trähandeln mellan Finland och Sovjetunionen. Han gick i pension 1992 som chef

för strategisk planering vid EnsoGutzeit Ab och flyttade sedan med Sole tillbaka till Tölö i Helsingfors som var barndomens omgivningar för dem båda.

Trots att Matti var en huvudstadspojke var han fullständigt förtrogen med naturen och speciellt med skogsområden. Sakkunskapen i skogsutvecklingen och intresse för egenskaperna i trädens art förenade han också med familjens sommarställe i Södra Karelen som han utvidgade till ett mångsidigt arboretum.

Förutom dendrologi hade Matti Mäkitie ett stort intresse för släktforskning och han publicerade fem genealogier om sin släkt med färgrika beskrivningar av händelser i Finlands historia. I barndomen deltog han i skyddskårens pojkavdelning och hans militärgrad var reservkapten.

Matti var en riktig gentleman, en fantastisk pappa och en ljuvlig farfar för tre generationer. Som tillskott till sin livserfarenhet informerade han också om växternas och trädens betydelse och uppskattning av naturen.