Torsten Fagerholm i dagens ledare

Inom idrott brukar den som åker fast för dopning bli bestraffad. I en parallell verklighet har börsdopning pågått obestraffat i över tio år.

Då ett överflöd av hungrigt rovdjurskapital jagar ett fåtal gasellbolag resulterar det i en självförstärkande optimism. Men hur väl underbyggd är den egentligen?

Det är dags för ett mellanbokslut på börsen. Under våren och sommaren åkte kurserna berg- och dalbana. Nu syns en alltmer markant splittring mellan vinnare och förlorare, det pratas rentav om K-formad återhämtning. Å ena sidan har vi ett dussintal teknikjättar, som Apple, Amazon, Facebook, Netflix och Tesla som formligen skenar i väg. Å den andra har vi energi, finans, flyg- och resebolag som tillsammans med besöksnäringen fortsätter falla.

I bakgrunden har vi centralbanker som trollar fram skyhöga mängder kapital med en knapptryckning, flankerade av regeringar som pumpar in pengar i näringslivet. Då ett överflöd av hungrigt rovdjurskapital jagar ett fåtal gasellbolag resulterar det i en självförstärkande optimism. Men hur väl underbyggd är den egentligen?

Låt oss titta närmare på den grupp av aktier som har lyckats ruska av sig coronakrisen med en axelryckning. I USA drivs både S&P 500-indexet och Nasdaq av stora teknikbolag. Sektorn har stigit nästan oavbrutet sedan bottnen i mars.

Lite för mycket, lite för länge? USA:s realekonomi har upplevt sin värsta baksmälla sedan den stora depressionen på 1930-talet. Den 29 oktober 1929 triggade Wall Streetkraschen i New York en världsomfattande recession. Den här gången har 40 miljoner amerikaner förlorat jobbet sedan mars. Som om placerarna vore saligt omedvetna om denna bistra verklighet har börsen slagit nya rekord nästan varje vecka. Dow Jones-indexet har mäktat sin bästa sommar på 36 år, det breda S&P 500-indexet stoltserar med sina fem piggaste månader i sträck sedan 1938, det tekniktunga Nasdaq Composite har nästan dubblat i värde sedan raset i mars.

På torsdagen och fredagen vände vinden, med kraftiga kursfall på de tre ledande indexen. De största nedgångarna tillskrevs stora itbolag: Amazon, Apple, Facebook, Microsoft och Googles moderbolag Alphabet. Dessa står för en fjärdedel av värdet på aktierna i S&Pindexet. En normal avkylning, alltså en fullt naturlig rekyl och knappast början någon ny negativ börstrend, säger analytiker.

I helgen kom uppgifter om att japanska Softbank ligger bakom en stor del av den kraftiga uppgången för amerikanska teknikaktier under det senaste halvåret. Ingen förnekar att crescendot har gått lite väl fort.

Proffsplacerare är en paradoxal yrkeskår. De vill framstå som analytiska men agerar känsloladdat och älskar förenklingar. Bland annat akronymer, förkortningar som bildats av begynnelsebokstäverna i namnen på företag, hjälper dem att greppa den kaotiska marknaden. Ett häftigt klingande modebegrepp på senare år har varit Fangman, som består av Facebook, Apple, Netflix, Google, Microsoft och Amazon, tillsammans med processortillverkaren Nvidia. Enbart på torsdagen utraderades 400 miljarder dollar av marknadsvärdet hos dessa bolag, motsvarande Norges bnp.

Samtidigt har tillväxtaktier tillhört USA-börsernas stora vinnare sedan finanskrisen 2008–2009, till stor del tack vare teknikjättarnas prisrally. Under coronakrisen har skillnaden i avkastning mot värdeaktier, alltså energi-, bank- och industribolag, nått nya höjder. Utvecklingen tycks nu vara inne på lånad tid då kongressen överväger hårdare reglering och beskattning.

Vad lär vi oss av detta? Under bubbelfasen stiger värderingarna av sin egen drivkraft. Då bubblan väl börjar pysa ut eller implodera är mekanismen identisk: någon blir nervös och börjar sälja, flocken följer efter för säkerhets skull och momentum är ett faktum. Denna turbulens skapar en evig jojo-rörelse på Wall Street. Varje uppgång skapar en negativ spegelbild.

Tack vare stora rörelsevinster tar teknikjättarnas glansdagar inte slut i första taget. Men vänner av galghumor kanske noterar att Fangman påminner om Hangman, även känt som Hänga gubbe. Ett av mina allra första minnen av datorer är en elektronisk variant av detta korsordsliknande spel på Apples klassiska Macintosh. Gissar börsen alla bokstäver rätt i det dolda ordet, eller ramlar gubben ner med huvudet i snaran?

NYHETER Telefon: 09-1253 222 E-post: nyheter.hbl@ksfmedia.fi

Facebook: HBL – Hufvudstadsbladet Twitter: @hblwebb Instagram: @hufvudstadsbladet