Finländare får färre barn än de önskar
Om Finlands befolkning börjar minska skulle det bli väldigt svårt att få de offentliga medlen att räcka till pensioner och äldreomsorg för den åldrande befolkningen. En färsk rapport efterlyser högre nativitet och fler invandrare.
Finland behöver fler barn och en mycket högre inflyttning för att befolkningen inte ska minska, vilket skulle innebära stora svårigheter för de offentliga finanserna. Befolkningsförbundet går igenom tio åtgärdspunkter för hur Finland ska få en hållbar befolkningsutveckling. Högre nativitet och fler invandrare hör till de centralaste åtgärderna.
I fjol skapades stora rubriker när det finländska genomsnittet sjönk till 1,35 barn per kvinna, vilket är en av de lägsta siffrorna i Europa. Befolkningsförbundet ställer som mål att få upp nativiteten till 1,9 barn per kvinna.
Tiia Sorsa, forskare vid Befolkningsförbundet, säger att det inte behöver vara svårt att uppnå eftersom den siffran motsvarar hur många barn finländare skulle vilja få. En orsak till att finländare får färre barn än de önskat är att folk skjuter upp föräldraskapet till en för hög ålder med tanke på fertiliteten.
– En viktig åtgärd är därför att göra det mera lockande också för studerande och yngre som ännu inte har fast jobb att skaffa barn, säger Sorsa.
Befolkningsförbundet välkomnar familjeledighetsreformen som regeringen bereder, men Sorsa betonar också vikten av andra än direkt politiska åtgärder för att främja en positiv inställning till barn i samhället. Här anser Sorsa att medier har en viktig roll i att ge en nyanserad bild av vad det innebär att ha barn och lyfta fram också de positiva sidorna, vid sidan av de aspekter som är tyngre.
– När färre människor skaffar barn kommer också färre människor i kontakt med barnfamiljer och har svårare att skapa sig en realistisk bild av vad det innebär.
Höj flyktingkvoten
Rapporten betonar att ökad invandring är en förutsättning för att vårt nuvarande pensionssystem ska kunna upprätthållas. Enligt rapporten behöver nettoinvandringen fördubblas.
– Det kanske låter som väldigt höga siffror, men då ska vi också komma ihåg att nettoinvandringen har tredubblats sedan vi gjorde den förra befolkningsrapporten 2004.
Med nettoinvandring menar man den befolkningsökning som invandringen ger efter att man har dragit av utflyttningen ur landet.
Nettoinvandringen är för tillfället 15 000. I fjol flyttade 17 000 finländare till utlandet.
– I princip skulle det inte behövas någon invandring om alla som nu flyttar utomlands skulle stanna i Finland, men det är inte realistiskt.
Sorsa lyfter fram att många som flyttar utomlands för arbete eller studier skulle vilja bo kvar i Finland om de kunde hitta arbets- och studiemöjligheter här.
– Det borde sättas in åtgärder för att de som vill stanna i Finland ska ha förutsättningar för det.
Befolkningsförbundet föreslår åtgärder både för att fördubbla flyktingkvoten, som nu ligger på drygt 1 000 flyktingar om året, och åtgärder för att locka personer hit uttryckligen för att arbeta.
Sorsa lyfter också fram att invandring är en fråga som väcker starka känslor och att det är viktigt att i ett tidigt skede ordna integreringsåtgärder – som går i båda riktningarna.
– Det är viktigt att den som kommer till ett nytt land lär sig hur det fungerar här, men också att finländare lär sig att det är fråga om helt vanliga människor med familj och arbete och inte något främmande att vara rädd för.
Sorsa anser att man inte ska haka upp sig vid statistik som visar att personer med utländsk bakgrund har lägre sysselsättningsgrad än andra finländare.
– De som flyttar hit för arbete och studier når snabbt upp till högre sysselsättning än finländarna i genomsnitt.
Sorsa vill ännu kommentera den ekologiska aspekten av ”hållbar befolkningsutveckling”.
– Vi har räknat ut att fast finländare skulle föda lite fler barn skulle det inte nämnvärt påverka klimatet, dels för att befolkningen är så liten och dels för att Finland hela tiden går mot en mera hållbar livsstil.
EMMA STRöMBERG/SPT