Distansstudierna kan fortsätta ända till jul vid Åbo Akademi
Bland Åbo Akademis studerande har systemet med distansundervisning väckt blandade känslor.
Åbo Akademi fortsätter sannolikt med distansundervisning för största delen av studerandena ända till jul. Den bedömningen gör Mats Lindfelt, direktör för forskning och utbildning vid Akademin.
Akademin övergick till distansundervisning i våras för att bromsa coronavirusepidemin. I maj meddelade universitetet att distansstudierna fortsätter i höst, utom när det gäller första årets studerande.
Beslutet om distansundervisning gäller tills vidare endast period 1 som slutar den 23 oktober, men Lindfelt tror att samma system kommer att vara i bruk hela höstterminen.
– Inga beslut har fattats om period 2, men jag förutspår att vi kommer att fortsätta med den här modellen till jul. Ingenting talar för att vi skulle göra annorlunda.
Förutom när det gäller kurser som riktar sig till första årets studerande, de så kallade gulnäbbarna, tillåter Åbo Akademi närundervisning i samband med laborationer. Också forskare som behöver laboratorieutrustning i sin forskning får vistas i Akademins lokaler men största delen av personalen har uppmanats att arbeta på distans.
Distansstudier tär på motivationen
Åbo Akademis studerande upplever distansundervisningen på olika sätt. De som studerade vid Akademin redan i fjol fick lov att försöka anpassa sig till distansstudier i våras, och det nya läsåret börjar i samma tecken.
– Jag fick visserligen hyfsade betyg i våras men det var lite stressande när både fritiden och studierna var hemma. Det var svårt att låta bli att tänka på studierna, säger Maskubördiga Ilona Kairinen som studerar kemi- och processteknik för tredje året.
Vilhelm Sundstedt från Pedersöre studerar likaså kemi- och processteknik för tredje året. Han tycker att distansstudierna tär på studiemotivationen.
– Mina betyg var också bra i våras men i efterhand har jag börjat fundera på om jag lärde mig särskilt mycket. Tentamina fungerade till exempel inte så bra på distans.
– Motivationen är på en ganska låg nivå. Om man har en föreläsning har man en orsak att gå till universitetet. Det är inte alls lika motiverande att logga in på en webbföreläsning.
Kairinen och Sundstedt är styrelsemedlemmar i ämnesföreningen Kemistklubben vid Åbo Akademi. De säger att det är både dyrt och tidskrävande att ordna studentevenemang i enlighet med coronarestriktionerna.
– Men vi måste helt enkelt ordna evenemang. Det måste finnas en balans mellan studierna och det övriga studielivet, säger Kairinen.
Litteraturvetarna bytte böcker
Karisbördiga Kira Pökelmann studerar litteraturvetenskap för tredje året. Innan hon sadlade om till litteraturvetenskap studerade hon ryska i två år.
Pökelmann säger att omställningen från närstudier till distansstudier var jobbig.
– Vid litteraturvetenskapen är vi studerande beroende av vårt bokrum där många av de böcker vi behöver finns. Samtidigt stängde biblioteken, så det blev svårt att få tag på vissa böcker. En del böcker som skulle läsas byttes därför ut mot andra som var lättare att hitta.
– Både vi studerande och lärarna var stressade. Det var svårt, men vi lärde oss vara flexibla.
Pökelmann är ordförande för litteraturvetarnas ämnesförening Prosa. Denna höst har föreningen ordnat en picknick för gulnäbbarna men i första hand försöker man hitta på program som kan arrangeras på distans, som till exempel bokcirklar.
Hemmakontor underlättar
Christopher Zitting från Kyrkslätt har byggt upp ett hemmakontor i sin bostad för att underlätta distansstudierna. Zitting inleder sitt tredje år vid Åbo Akademi och har organisation och ledning som huvudämne.
– Jag anpassade mig ganska snabbt till distansstudierna. Det enda minuset är egentligen att man inte får vara tillsammans med andra människor på samma sätt som vanligt, säger han.
– Hemma måste man ta lite mer initiativ och ansvar för att man faktiskt gör det man ska och deltar i webbföreläsningarna. I övrigt är den enda skillnaden att man inte har sina kompisar i närheten och inte kan fråga dem om man undrar över något.
Zitting är styrelsemedlem i ämnesföreningen Merkantila Klubben. Föreningen hade en välkomstvecka för årets gulnäbbar men ordnade inga officiella efterfester.
Zitting tycker att det är viktigt att ordna evenemang för att underlätta gulnäbbarnas integrering i den nya studiemiljön, men också för att säkra studentföreningarnas fortlevnad.
– Det är jätteviktigt att också de nya studerandena ser att vi finns och får insikt i vad vi håller på med, så att de också engagerar sig i verksamheten.