Ryggont plågar också sportande unga
Också rörliga och fysiskt aktiva unga har problem med ryggen. Varannan har upplevt ryggont under det senaste året. En av åtta unga basket- eller innebandyspelare har så besvärliga smärtor att de tvingas ta paus från sin hobby ibland.
Ryggont är ett vanligt besvär bland unga aktiva idrottare. Varannan ung basket- och innebandyspelare har haft problem med ryggen. Många fortsätter ändå med sin hobby trots att ryggen bråkar.
– Oftast går besvären över på egen hand och vanligen är det helt okej att fortsätta träna fastän man har ont, säger Marleena Rossi, som disputerar med en avhandling om unga och ryggsmärta på fredag.
Forskaren och fysioterapeuten Marleena Rossi har några tydliga råd till ledare som lägger upp träningsprogram för unga lagspelare.
– Se spelarna som individer. De behöver träna mångsidigt, men samtidigt individuellt. Alla tål inte lika mycket press och samma program passar inte alla. Det är också viktigt att förstå att alla i ett lag har ett liv utanför sin hobby. De enskilda lagmedlemmarna kan vara stressade eller ha problem med till exempel sömnen, säger hon.
Rossi, som är fysioterapeut och magister i hälsovetenskap, disputerar på fredag med en avhandling om ryggsmärta både hos unga som sportar inom en idrottsförening och dem som inte gör det.
– Det är lätt att tänka att det är bara passiva ungdomar som har ont i ryggen, men det stämmer inte. Ryggont är vanligt också hos dem som är aktiva i idrottsföreningar, säger hon.
Spelar trots smärta
Förutom skillnader mellan unga i och utanför idrottsföreningar har Rossi undersökt förekomsten av ryggsmärta bland unga som spelar antingen basket eller innebandy. Utanför idrottsföreningarna har flickor oftare ont i ryggen än pojkar, men bland basket- och innebandyspelarna såg Rossi inga betydande skillnader mellan könen.
– Det som överraskade mig var att en så liten del av smärtorna ledde till frånvaro från träningarna, att man valde att spela trots smärtan. När det gäller lagsport kan det handla om att den som är borta från träningarna inte får lika mycket speltid i matcher som annars och att man därför spelar trots att det gör ont.
Rossi har själv tränat synkroniserad konståkning och har erfarenhet av störande ryggsmärta från de åren.
– Alltid hade man något slags krämpor, säger hon.
All ryggsmärta oroar ändå inte forskaren.
– Det är inte alls irrelevant att kring hälften av de unga har ont i ryggen, men det betyder inte att något är sönder och ofta går problemet om efter ett tag. Hos en stor del får smärtan ingen förklaring och vanligen är det ofarligt att fortsätta träna. En del har ändå problem som stör och då kan det handla om till exempel stressfrakturer i benstommen. Då är lösningen inte mera träning.
Olika ryggproblem i olika grupper
Ryggproblemen varierar mellan de undersökta grupperna.
– De pojkar som tränade inom en förening hade mer problem med ländryggen än de pojkar som inte gjorde det. Bland både flickor och pojkar hade däremot de som var föreningsaktiva mindre problem med smärta i nacke och axlar än de som inte tränade i förening, säger Rossi.
Att tala om unga som antingen passiva eller aktiva är att måla för svartvita bilder, säger hon.
– Det finns lagsportare som inte rör på sig tillräckligt utanför träningarna och sådana som är fysiskt aktiva utan att höra till en förening.
Ryggsmärta kopplar också till smärtor i stöd- och rörelseorganen. De unga föreningsaktiva spelare som rapporterade ökande ländsmärta rapporterade också relaterade problem med till exempel sjuka armar eller ben.
Eftersom Rossi också sökt eventuella riskfaktorer för ryggsmärta undersöktes bland annat ett eventuellt samband mellan hopp och ryggont hos basketspelarna. De hårda stötar som uppstår när spelarna landar efter hopp verkar ändå inte orsaka ryggsmärta. Däremot verkar det ha betydelse hur spelaren lyckas kontrollera sina höftrörelser.