Lärarförbund varnar för att permittera
Lärarförbunden vill inte se distansundervisning på ett brett plan inom den grundläggande undervisningen, inte heller permitteringar. – Kommunerna skjuter de ekonomiska problemen framför sig samtidigt som man skapar nya problem och undergräver sin egen framtid, säger Olli Luukkainen, ordförande för Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ.
Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ och Finlands svenska lärarförbund FSL gjorde under tisdagen gemensam sak i att fördöma de tilltänkta eller redan genomförda permitteringarna av personal inom småbarnspedagogiken och utbildningen, som berör 19 kommuner i höst.
– Permitteringar försvårar det pedagogiska arbetet i ett läge när alla behövs för att kartlägga vårens kunskapsluckor och åtgärda dem, samtidigt som vi fortfarande lever under en pågående pandemi. Mest förkastligt var det att permittera personal i början av terminen då en känsla av trygghet i skolan skulle skapas, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.
FSL:s ordförande Inger Damlin efterlyser, förutom att permitteringarna stryks, beredskap inför ett eventuellt förvärrat coronaläge.
– Jag vill fråga kommunerna: Är ni redo för nya perioder av distansundervisning? Har alla elever och lärare nu tillgång till datorer och tillräckligt goda nätuppkopplingar? Kommunalvalet nästa vår handlar i hög grad om värderingar. Vi hoppas att väljarna tar reda på hur kandidaterna förhåller sig till utbildningen, eftersom de kommunala beslutsfattarna avgör framtidens prioriteringar.
Kritiserar bantade resurser och vikariestopp
Både Damlin och Luukkainen säger sig förstå kommunernas ekonomiska situation.
– Men permitteringar har aldrig gett en långsiktig lösning på en kommuns trängda ekonomi, utan kommunen skjuter problemen framför sig samtidigt som man skapar nya problem för framtiden. Genom att spara på småbarnspedagogiken och utbildningen undergräver kommunerna sin egen framtid. Vi behöver välmående och väl utbildade medborgare och arbetstagare i framtiden, säger Luukkainen.
FSL kritiserar bland annat vissa österbottniska kommuners planer på så kallade dolda besparingar som till exempel bantade timresurser och vikariestopp.
– I längden kan de här ingreppen göra mer skada än permitteringar. Från fältet nås vi av en oro kring utbildningens framtid i Vasaregionen. Sparåtgärderna hotar slå hål på den fantastiska drivkraft vi sett framför allt under den här pandemin, säger Inger Damlin.
Bland lärdomarna från vårens distansundervisning finns ett konstaterande att Finland tog ett enormt digitalt kliv framåt.
– Finland har lyfts fram som landet som klarade av vårens digitala språng bäst i världen. Vi klarade det för att vi har högt utbildade lärare och hög kvalitet på undervisningen. Grunden måste vara god för att vi ska lyckas med de tvära kasten, liksom om vi vill förlänga läroplikten, säger Olli Luukkainen.
Vårens undervisning följde inte läroplanen
Samtidigt, fortsätter Luukkainen, stärktes insikten att digitala lösningar inte kan ersätta den mänskliga kontakten.
– Att gå i skola handlar om mer än att mata individer med information. Elever och lärare behöver stödet som de får av andra i samma miljö. Vi vet nu att undervisningen inte kunde följa läroplanen till alla delar under våren. Alla gjorde sitt bästa men kvaliteten var inte densamma.
Därför stöder han inte tanken att införa distansundervisning på bred bas inom den grundläggande undervisningen.
– Tvärtom så borde vi tala mer om de barn och unga som försvann eller blev efter under våren. De var många och finns i alla åldersgrupper. Dessa luckor hinner vi inte reparera på en höst, men vi har tid att jobba med de som ännu går i grundskolan. Det är en annan fråga hur vi når de som borde gå vidare i sin utbildning, säger Luukkainen.
Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat extra statsunderstöd till kommunerna för att jämna ut skillnaderna som uppstod i samband med undantagssituationen.
Luukkainen och Damlin anser att det är rätt att de kommuner som permitterar personal inom småbarnspedagogiken eller utbildningen tvingas betala tillbaka stödet.
– En kommun kan inte be om stöd med den ena handen och skapa nya problem med den andra, säger de.
JEANETTE ÖSTMAN/SPT