Aktivare arbetslösa ska åstadkomma 10 000 nya jobb
Sysselsättningstjänster och aktivt arbetssökande ska enligt regeringen ge 9 500–10 000 nya jobb. Bland annat förutsätts arbetslösa söka fyra jobb per månad för att inte förlora stödpengar.
Planen är att en arbetssökande ska lämna in fyra arbetsansökningar per månad. Antalet ansökningar kan skrivas ner med hänsyn till den individuella sysselsättningsplanen eller det regionala sysselsättningsläget. En annan del av omstruktureringen betyder att nyblivna arbetslösa regelbundet ska intervjuas.
Straff utmäts om den arbetslösa inte följer sin individuella plan. Först utfärdas en varning, sedan fem dagars karens utan dagpenning, sedan tio dagar och slutligen full sanktion på 60 dagar. Omstruktureringen omfattar även arbets- och näringsbyråerna. De kommer få ökade anslag på 70 miljoner euro för att öka personalen med 1 200 personer.
Enligt verksamhetsledare Jukka Haapakoski på Finlands Nationella Organisation för Arbetslösa rf finns det en risk för skenansökningar. Orsaken är att arbetslösa tvingas söka arbeten som de vet att de inte kan få. Ett annat utfall är att de som omfattas av policyn tvingas söka arbeten som de inte har kapacitet att utföra.
Kvotansökningarna har en till avigsida. Någon måste ta emot ansökningarna, vilket leder till att processen hos arbetsgivarna blir mer tidskrävande.
– Det kan komma tiotal, i vissa fall över hundra, arbetsansökningar till eftertraktade arbetstillfällen. Att gå igenom ansökningarna kan vara ett arbete i sig, säger Haapakoski.
Enligt Haapakoski kan det här leda till att rekryteringsprocessen förändras.
På Finlands Nationella Organisation för Arbetslösa är de oroliga för att offentliga arbetssökningstjänster tar en törn till förmån för privata tjänster. Något som enligt Haapakoski är problematiskt eftersom det
har du för erfarenheter av arbetskraftsbyrån? Gå in på HBL.fi och berätta!
kan vara tjänster alla inte har åtkomst till.
I stället för den här typen av modell tror Haapakoski på hårt arbete.
– Det är bättre om den arbetssökande får stöd med de ansökningar de lämnar in, att de lär sig arbetsansökningsprocessen. Att man ser till att ansökningen är i ett så bra skick som den kan vara. Det vara frågan om formaliteter som avgör ansökningsprocessen, inte att den mest lämpade kandidaten får jobbet.
Individuellt stöd till de som söker arbete är enligt Haapakoski vad som behövs.
Förändringarna kommer att vara omfattande även för arbets- och näringsbyråerna. Hur de sökta arbetsplatserna räknas kan enligt honom orsaka problem. Att informera alla arbetssökande om de nya spelreglerna kommer enligt Haapakoski att vara svårt.
– För en stor del av landets arbetssökande kommer förändringarna inte att vara ett stort problem. Men det finns grupper som kommer ha det svårare. Det gäller bland annat flyktingar och andra grupper som har svårt med språket.