Finland tryggade inte rätten till liv för offren i Kauhajoki
Finland misslyckades i att skydda offren för skolskjutningen i Kauhajoki 2008 och kränkte deras rätt till liv. Det kommer Europeiska människorättsdomstolen fram till i en för Finland mycket ovanlig dom. Tio personer dödades i massakern där polisen så sent som dagen innan beslutade att inte ta bort vapnet av gärningsmannen.
Myndigheter i Finland bröt mot den europeiska människorättskonventionen då man inte beslagtog det skjutvapen från gärningsmannen som han använde i skolmassakern.
Med rösterna 6–1 menar Europeiska människorättsdomstolen att Finland har brutit mot artikel 2: rätt till liv.
Däremot anser domstolen inte att det skulle ha begåtts fel i rättsprocessen som följde på dådet.
Det var nitton anhöriga till personer som dödades i skolskjutningen i Kauhajoki 2008 som tog fallet till Europadomstolen. De anhöriga menar i sitt klagomål att polisen borde ha varit medveten om den risk som gärningsmannen utgjorde, men att polisen inte vidtog nödvändiga åtgärder för att förebygga skolskjutningen.
Den 22-åriga gärningsmannen sköt ihjäl tio personer i massakern i yrkeshögskolan – nio medstuderande och en lärare – och slutligen sig själv.
Borde ha beslagtagit vapnet
Gärningsmannen hade beviljats vapenlicens en dryg månad före skjutningen trots att han hade psykiska problem. Han hade heller inte tränat skytte som han påstod i sin ansökan.
Så sent som fredagen innan hade varningsklockor börjat ringa hos en anställd på staden då ett ensamt gravljus brann utanför skolan som en slags varning.
Då upptäcktes postningar som gärningsmannen hade gjort på Internet, där han bland annat kallat en video om massakern i Columbine ”den bästa underhållningen någonsin”. Flera poliser såg dessa videor och uppdateringar och menade att det fanns en risk för en skolskjutning.
På måndagen hördes han av en kriminalkommissarie, polisernas chef, som ansåg att det inte fanns anledning att ta vapnet ifrån 22-åringen. På tisdagen genomförde Matti Saari sitt dåd.
Enligt Europadomstolen borde vapnet ha beslagtagits och menar att det fanns alla möjligheter för polisen att göra det.
Domstolen betonar att myndigheterna har ett stort ansvar då det handlar om skjutvapen eftersom de innebär en särskilt stor risk för brott mot liv, och att den här plikten har förbisetts.
Europadomstolen menar ändå att polisen inte hade kunnat förutse att en skolskjutning skulle äga rum utifrån exempelvis de videoklipp som gärningsmannen hade laddat upp på internet. Domstolen anser inte heller att polisen borde ha, eller skulle ha fått, kontrollera sjukvårdsuppgifter om gärningsmannens psykiska hälsa.
Statens ansvar
Kommissariens agerande har behandlats också i tingsrätten och hovrätten i Finland. De anhöriga ville se honom fälld för tio fall av grovt dödsvållande och brott mot tjänsteplikt.
Hovrätten gav honom en varning för brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet, en lindrig grad.
Europadomstolen övervakar att stater följer människorättskonventionen.
Även om Kauhajokifallet konkretiseras i polisens, och en enskild polismans, agerande betonar Pauli Rautiainen att domen ska ses på samhällelig nivå. Han är biträdande professor i offentlig rätt vid Tammerfors universitet.
– Vi borde förstå att det inte räcker att vi i efterhand behandlar sådana här fall i en straffrättslig process. Staten har skyldighet att skydda människors rätt till liv och har här inte varit kapabel att göra det.
Domen är exceptionell. Bara en gång tidigare har Finland fällts för att ha brutit mot artikel 2, som ses som en av de mest centrala i människorättskonventionen. Det handlar om fallet med en irakisk man som uppgavs ha dödats i Irak efter att ha nekats asyl.
Fallet kommer kanske ändå att omprövas efter att det visat sig vara baserat på falska uppgifter om mannen.
Även där vill Rautiainen lyfta fram de strukturella frågor som är det som Europadomstolen ser till. Han skräder inte på orden och anser att de två domarna visar att Finland nu finns i det kast av länder som döms för de allra allvarligaste människorättsbrotten.
Till Europadomstolen 2012
För de nitton anhöriga avslutas en lång process. Det är åtta år sedan de tog fallet till Europeiska människorättsdomstolen.
Deras advokat Esa Puranen säger att hans klienter upplever att rättvisa nu har skipats, även om det inte gör deras förlust mindre.
– Det finska rättsystemet klarade inte av att se statens ansvar i det här fallet, säger Esa Puronen.
Staten beskriver han som en kedja av myndigheter och personer och säger att den svagaste länken här var den enskilda kommissarien.
Finska staten döms att betala skadestånd till de anhöriga på 30 000 euro per hushåll plus ersättning för rättegångskostnader.
Puranens uppfattning är att myndigheterna har följt ärendet noga och tror att det har spelat roll för hur vapenfrågor hanteras.
Efter skolskjutningarna i Kauhajoki och Jokela ett år innan, har Finland skärpt sin vapenlagstiftning.
Effekten har kommit fram under rättsprocessen mot den man som är åtalad för skolattacken i Kuopio i fjol där en person dog. Han har uppgett att han hade velat utföra sitt dåd med ett skjutvapen men inte lyckades få tillgång till ett.
Tarja Ranta, som är överinspektör vid Polisstyrelsen, säger att det efter lagändringen 2011 krävs bevis på två års verksamhet inom en skytteförening innan man kan ansöka om licens. Beviset ska ges av en särskild utbildare inom föreningen och också åldersgränsen har höjts.
Det här har minskat på antalet beviljade licenser för sportskytte från över 10 000 år 2005 till ungefär 4 500 per år i dag.
Rättegången i Kuopio avslutades på torsdagen.