Fasadputsning och mordförsök
Sannfinländarna vill inte framstå som ett extremhögerparti och det har lett till att en del har tvingats lämna partiet. Men fasadputsning är inte lätt.
Ivintras fick hela ungdomsförbundet lämna Sannfinländarna eftersom förbundet inte godkände en stadgeändring som skulle ha gjort boskillnad med de så kallade etnonationalisterna. I stället grundades ett nytt ungdomsförbund.
Också enskilda partimedlemmar har fått sparken från Sannfinländarna.
I början av september häktades två personer för mordförsöket på Pekka Kataja, riksdagsassistent för Sannfinländarna och partiets valchef i Mellersta Finland. Av de två häktade har den ena först nekats att ställa upp i riksdagsvalet 2019 för Sannfinländarna och någon månad senare tvingats lämna partiet. Den andra mannen har tidigare varit aktiv i det självutnämnda medborgargardet Soldiers of Odin men på senare tid lett föreningen Kansallismielisten Liittouma, på svenska ungefär de nationalistiskt sinnades union. Föreningens syfte är att samla de extrema krafterna på den yttersta högerkanten.
Genast efter misshandeln i juli fördömde Sannfinländarnas ledning dådet och lät förstå att partiet demoniseras och att det är bakgrunden till dådet. Nu när det har visat sig att förrättarna står nära partiet har det varit rätt tyst.
Det är farligt, även bokstavligen, att flörta med extremister. När man gett dem lillfingret är de svåra att stoppa.
Timo Soini tog in de främlingsfientliga krafterna i Sannfinländarna eftersom det hjälpte honom på vägen till mer inflytande och makt.
De främlingsfientligas andliga ledare Jussi Halla-aho, ställde upp för Sannfinländarna i riksdagsvalet 2007, men blev inte invald. I kommunalvalet 2008 gick det bättre och Halla-aho blev stadsfullmäktig i Helsingfors. Men i EU-valet 2009 fick han inte kandidera för Sannfinländarna och avböjde att ställa upp på en egen lista, som hans anhängare samlade namn till.
Resten är historia. 2014 blev Halla-aho EU-parlamentariker och 2017 valdes han till partiordförande för Sannfinländarna.
De främlingsfientliga krafterna blev starkare än Timo Soini och hans anhängare.
Nu bevittnar vi eventuellt något liknande. I Sannfinländarna har än mer extrema krafter fått in foten. Partiet vill ändå inte framstå som ett extremhögerparti utan som ett regeringsdugligt parti. Därför putsar man fasaden och tillåter inte vad som helst av sina medlemmar. En del gör det kanske mer nitiskt än andra. För Pekka Kataja, som var aktiv redan i Sannfinländarnas föregångare Landsbygdspartiet, med en helt annan politisk profil än dagens Sannfinländare, tycks det vara särskilt viktigt.
Inom extremhögern finns många som upplever att de och deras synpunkter ständigt blir överkörda, kanske också en högre andel personer som har svårt att skilja mellan sina egna motgångar och samhällsutvecklingen i övrigt. Det kan i värsta fall leda till att mycket går snett.
Det är aldrig, under några som helst förhållanden acceptabelt att använda våld. Att använda våld av politiska orsaker är om möjligt ännu mer oacceptabelt eftersom det förutom att bryta mot rätten till fysisk och psykisk integritet även gör intrång på vår demokratiska rätt att ha vår åsikt och att vara politiskt aktiva.
När och om extremhögern får fotfäste är det farligt på olika sätt. Fallet med Pekka Kataja är ett uttryck för farligheten. Det finns också andra, mindre konkreta uttryck som på sikt påverkar hela samhällsutvecklingen. Det handlar om kvinnofientlighet och rasism, familjeuppfattning och sexualmoralism.
Just nu verkar Sannfinländarnas första prioritet vara att putsa bort medlemsorganisationer och medlemmar som kan äventyra bilden av partiet. Precis samma sak har Sverigedemokraterna gjort – och de verkar ha lyckats bra. Också hos oss verkar de övriga oppositionspartierna, särskilt Kristdemokraterna, men även en del krafter i Samlingspartiet, inte ha något emot att göra gemensam sak med Sannfinländarna. Flyktingvågen 2015 ledde till att andra partier skärpte sin inställning till invandring.
Tyvärr är det befogat att i dagens polariserade samhällsklimat påpeka att det finns all orsak att se upp för att våld av olika slag blir vanligare, till och med mer accepterat. Det måste vi vara uppmärksamma på.