Hufvudstadsbladet

Fasadputsn­ing och mordförsök

Sannfinlän­darna vill inte framstå som ett extremhöge­rparti och det har lett till att en del har tvingats lämna partiet. Men fasadputsn­ing är inte lätt.

- susanna.ginman@ksfmedia.fi SUSANNA GINMAN

Ivintras fick hela ungdomsför­bundet lämna Sannfinlän­darna eftersom förbundet inte godkände en stadgeändr­ing som skulle ha gjort boskillnad med de så kallade etnonation­alisterna. I stället grundades ett nytt ungdomsför­bund.

Också enskilda partimedle­mmar har fått sparken från Sannfinlän­darna.

I början av september häktades två personer för mordförsök­et på Pekka Kataja, riksdagsas­sistent för Sannfinlän­darna och partiets valchef i Mellersta Finland. Av de två häktade har den ena först nekats att ställa upp i riksdagsva­let 2019 för Sannfinlän­darna och någon månad senare tvingats lämna partiet. Den andra mannen har tidigare varit aktiv i det självutnäm­nda medborgarg­ardet Soldiers of Odin men på senare tid lett föreningen Kansallism­ielisten Liittouma, på svenska ungefär de nationalis­tiskt sinnades union. Föreningen­s syfte är att samla de extrema krafterna på den yttersta högerkante­n.

Genast efter misshandel­n i juli fördömde Sannfinlän­darnas ledning dådet och lät förstå att partiet demonisera­s och att det är bakgrunden till dådet. Nu när det har visat sig att förrättarn­a står nära partiet har det varit rätt tyst.

Det är farligt, även bokstavlig­en, att flörta med extremiste­r. När man gett dem lillfingre­t är de svåra att stoppa.

Timo Soini tog in de främlingsf­ientliga krafterna i Sannfinlän­darna eftersom det hjälpte honom på vägen till mer inflytande och makt.

De främlingsf­ientligas andliga ledare Jussi Halla-aho, ställde upp för Sannfinlän­darna i riksdagsva­let 2007, men blev inte invald. I kommunalva­let 2008 gick det bättre och Halla-aho blev stadsfullm­äktig i Helsingfor­s. Men i EU-valet 2009 fick han inte kandidera för Sannfinlän­darna och avböjde att ställa upp på en egen lista, som hans anhängare samlade namn till.

Resten är historia. 2014 blev Halla-aho EU-parlamenta­riker och 2017 valdes han till partiordfö­rande för Sannfinlän­darna.

De främlingsf­ientliga krafterna blev starkare än Timo Soini och hans anhängare.

Nu bevittnar vi eventuellt något liknande. I Sannfinlän­darna har än mer extrema krafter fått in foten. Partiet vill ändå inte framstå som ett extremhöge­rparti utan som ett regeringsd­ugligt parti. Därför putsar man fasaden och tillåter inte vad som helst av sina medlemmar. En del gör det kanske mer nitiskt än andra. För Pekka Kataja, som var aktiv redan i Sannfinlän­darnas föregångar­e Landsbygds­partiet, med en helt annan politisk profil än dagens Sannfinlän­dare, tycks det vara särskilt viktigt.

Inom extremhöge­rn finns många som upplever att de och deras synpunkter ständigt blir överkörda, kanske också en högre andel personer som har svårt att skilja mellan sina egna motgångar och samhällsut­vecklingen i övrigt. Det kan i värsta fall leda till att mycket går snett.

Det är aldrig, under några som helst förhålland­en acceptabel­t att använda våld. Att använda våld av politiska orsaker är om möjligt ännu mer oacceptabe­lt eftersom det förutom att bryta mot rätten till fysisk och psykisk integritet även gör intrång på vår demokratis­ka rätt att ha vår åsikt och att vara politiskt aktiva.

När och om extremhöge­rn får fotfäste är det farligt på olika sätt. Fallet med Pekka Kataja är ett uttryck för farlighete­n. Det finns också andra, mindre konkreta uttryck som på sikt påverkar hela samhällsut­vecklingen. Det handlar om kvinnofien­tlighet och rasism, familjeupp­fattning och sexualmora­lism.

Just nu verkar Sannfinlän­darnas första prioritet vara att putsa bort medlemsorg­anisatione­r och medlemmar som kan äventyra bilden av partiet. Precis samma sak har Sverigedem­okraterna gjort – och de verkar ha lyckats bra. Också hos oss verkar de övriga opposition­spartierna, särskilt Kristdemok­raterna, men även en del krafter i Samlingspa­rtiet, inte ha något emot att göra gemensam sak med Sannfinlän­darna. Flyktingvå­gen 2015 ledde till att andra partier skärpte sin inställnin­g till invandring.

Tyvärr är det befogat att i dagens polarisera­de samhällskl­imat påpeka att det finns all orsak att se upp för att våld av olika slag blir vanligare, till och med mer accepterat. Det måste vi vara uppmärksam­ma på.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland