Smittan ökar i Danmark – restriktionerna skärps
Coronaviruset har återigen kopplat greppet om Danmark, säger statsminister Mette Frederiksen. – Vi står inför en allvarlig situation.
Coronasmittan i Danmark har ökat till sådan nivå att regeringen nu inför nya restriktioner. Restaurangerna ska stänga klockan 22 i hela landet, alla som går och jobbar på krogen ska ha munskydd, de som har möjlighet att jobba hemma ska göra det och folksamlingarnas storlek får vara högst 50 personer.
Krogarnas stängningstider har redan varit i kraft i Köpenhamnsregionen, som HBL rapporterade på torsdagen. Restriktionen är i kraft till den 4 oktober.
Smittspridningen i Danmark har ökat och på ett dygn har 454 smittade personer registrerats. Av dem är 58 inlagda med covid-19. Föregående dygn hade 453 människor smittats.
Den socialdemokratiska statsministern Mette Frederiksen meddelade om de nya restriktionerna på en presskonferens på fredagen.
– Coronan har igen fått grepp om vårt samhälle. Vi står inför en allvarlig situation, och därför kommer vi nu med nationella åtgärder, säger Fredriksen.
Hon säger att smittan inte har ökat explosionsartat men ”har fått god fart”.
Hon får medhåll av hälsovårdsministern Magnus Heunicke (S).
– Vi ser en ökad smittspridning i flera länder. När vi nu inför de här restriktionerna är det för att vi ser en ökning som sker för tidigt, förklarar Heunicke.
Han förstår att många är trötta på situationen men det ändrar inte på det faktum att restriktionerna måste stramas åt.
– Det gör vi för att inte samhället ska stängas ner helt igen, konstaterar Heunicke.
Krogarna är inte de enda som omfattas av restriktioner. Folksamlingar begränsas till 50 personer med undantag för då folk sitter ner. Det betyder till exempel fotbollsmatcher, där får 500 sitta på läktaren.
Statsministern säger också att alla som har möjlighet att jobba hemifrån ska göra det, både inom den offentliga och den privata sektorn.
Det som oroar Kåre Mølbak, direktören för Statens serum institut (motsvarigheten till THL i Finland och Folkhälsomyndigheten i Sverige) är att utbrotten inte längre är lokala utbrott som går att kontrollera.
Enligt hälsoministern Heunicke smittas också allt yngre personer nu. Av de 58 som är inlagda är 14 procent under 30.
Samtidigt är dödligheten dalande och trycket på sjukhusen och hälsovården är inte oroande.
Sveriges strategi
Den svenska strategin utan nedstängning och med färre restriktioner och fler rekommendationer kommenterades på fredagen av professorn och pandemiforskaren Lone Simonsen:
– Det verkar som om Sverige har haft en hållbar strategi där det går bättre och bättre varje vecka medan många andra länder kämpar med en andra våg, konstaterade Simonsen i en intervju för Danmarks Radios P1 Morgen.
Simonsen menar också att Sverige inte har fått de stora utbrott som Danmark har upplevt. Däremot har ju Danmark inte samma höga dödstal speciellt bland den äldre befolkningen som Sverige har haft.
Den svenska statsepidemiologen
Anders Tegnell sade redan i mitten av april till HBL att han är rädd för en andra våg i de länder där samhället har stängts ner hårt:
– Jag tror att de länder som har stängt ner väldigt mycket, som har haft väldigt lite spridning, där finns det en stor risk för att det här upprepar sig och man får en ny epidemi efter sommaren, medan länder som har haft mycket smittspridning som Italien och Spanien där man redan nu har så pass mycket immuna bland befolkningen, där händer troligen inte så mycket mer i höst.
Mette Fredriksen vill inte jämföra den danska situationen med andra länder.
– Det är inte en konkurrenssituation och vi kommer inte att gå in i diskussioner om andra länder, säger hon.
Oroligt näringsliv
Näringslivsorganisationen Dansk Industri ställer sig förstående till restriktionerna för att förhindra att smittan sprider sig men menar att besluten har långtgående konsekvenser.
– Vi är mycket bekymrade för att restauranger och andra upplevelseverksamheter nu igen blir hårt prövade av de nya restriktionerna, säger medlemsdirektör Lars Frelle-Petersen till Berlingske.dk.
Han säger att nu måste alla delar av samhället ta ansvar.
– Annars kommer många verksamheter och arbetsplatser att få betala priset för dem.
Busringande diplomater, delegerande lönnmördare och en alligators lockrop – i helium. Årets Ig Nobelpris går till forskning som – enligt vedertagna kriterier – ”först ska locka till skratt, sedan till eftertanke”.
I år delades det så kallade Ig Nobelpriset ut i tio kategorier där årets pris i psykologi tilldelas två forskare, från Kanada respektive USA, för deras metod att kunna utvärdera narcissism genom att studera personers ögonbryn.
Priset i akustik går till bland andra Stephan Reber, en biolog ursprungligen från Schweiz men numera verksam vid Lunds universitet. Han får priset för att tillsammans med kollegor ha stängt in en alligator i en lufttät kammare fylld med helium och sedan registrerat alligatorns läten.
Forskningen hade ett seriöst syfte: att ta reda på huruvida reptiler – precis som fåglar och däggdjur – använder resonans i sin vokalisering, det vill säga när de bildar ljud, något groddjur inte gör.
– Jag blev glad och överraskad över priset. Det var min chef som berättade det för mig. Han bad mig sätta mig ner och först trodde jag att det var en riktigt dålig nyhet han skulle berätta, eftersom det här året bara har bestått av dåliga nyheter. Men det var det inte, säger Stephan Reber.
Fredspris för busringning
Bland de övriga priskategorierna märks fredspriset som i år går till indiska och pakistanska diplomater. Detta efter medierapporter om hur de båda kärnvapenrivalernas diplomater och andra offentliganställda systematiskt har trakasserat varandra. Bland annat ska de vid upprepade tillfällen ha busringt på varandras dörrar mitt i natten, bara för att sedan snabbt springa därifrån. Regelrätta biljakter har också förekommit.
Priset i fysik går till de forskare som experimentellt tog reda på vad som händer med formen på en daggmask när denna utsätts för höga frekvenser, medan priset i management går till fem kinesiska lönnmördare där den förste som fick uppdraget, gav det vidare till en annan, som i sin tur hyrde in en tredje – och så vidare i sammanlagt fem led. Resultatet blev att betalningen minskade för varje ny kontraktsmördare som hyrdes in och att ingen mördades i slutändan.
Ig Nobelpriset delas ut vid Harvard University i USA. Namnet är en ordlek och kommer av engelskans ignoble, som betyder oädel, och Alfred Nobel. Prissumman bestod i år av en tiotriljondollarssedel från Zimbabwe.